Skyddamiljön

SvD Brännpunkt har den 22 april en debattartikel "Meningslös satsning på vindkraft". Tretton ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, med ordföranden Harry Frank, ger sin syn:

Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn. 

Cirka 800 kommentarer på SvD:s hemsida har gjorts under första dygnet! 

Det är anmärkningsvärt att KVA inte ger någon referens till de insatser som gjorts av enskilda debattörer och ideella föreningar. Kampen är ju inte över med dagens debattartikel. Sammanhållning behövs mellan de krafter som vill stoppa utbyggnaden av vindkraft. Sammanhållning behövs för att ta tillvara intressen för de drabbade av vindkraftverken. Nu börjar förståelsen växa för att alla är drabbade, alla skattebetalare är drabbade av en gigantisk felsatsning - på vindkraft!

Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. 

Artikeln i Brännpunkt har satt ingång en storm av reaktioner, särskilt av kärnkraftsförespråkare. Dessa gör sin egen tolkning som inte har stöd i artikeln.

Det finns stor anledning att glädjas. Kanske kommer Energiutskottets artikel räknas som en av de tyngsta bidragen till kritik av vindkraften, när vi i framtiden ska summera den parentes i utvecklingen som vindkraften alltmer framstår som.

Artikeln är också banbrytande i det att författarna ger ett alternativ, som denna gång inte består i satsning på kärnkraft, utan satsning på att minska utsläppen i transportsektorn. Denna koppling kan skapa en ny inriktning på debatten fortsättningsvis.

Om det är någon som ska tillskrivas äran till denna nyorientering så är det KVA:s Energiutskott.

Nu har debattörer och ideella föreningar stor möjlighet att också nyorientera sitt arbete med information och opionionsbilding.

Kommer alla engagerade och kunniga debattörer att ta tillvara på möjligheterna, eller kommer splittring och självhävdelse att fortsätta?

Det borde vara möjligt att skapa större folklig sammanhållning genom att auktoriteter som KVA visar vägen! Framkomsten av kritik och protester har i hög grad utvecklats nerifrån-och-upp. Personer som drabbats av vindkraftverkens buller och naturförstöring har startat motståndet i samverkan och med stöd av andra. Tack vare denna nerifrån-och-upp-process finns skäl att tro att KVA:s budskap får större tyngd och mottaglighet hos beslutsfattare och - fan tro'et - hos politiker.

Användning av vindkraft som argument i marknadsföring av varor och tjänster är något som är intressant att bevaka. Vi vet redan att det är en viktig del i marknadsföring av elenergi, även om andelen vindkraftsel är mycket liten och även i framtiden kommer att utgöra en liten del. Där har argumenten för förnyelsebar energi ett samband, en naturlig hemvist.

Vindkraft och produktionsförhållanden har också ett naturligt samband med marknadsföringen av ett nytt mejeri och deras produkter.

Men jag tror att det kan visa sig vara kortsiktigt, framförallt lokalt där kritiken mot vindkraft mullrar allt mer. Jag tror till exempel att det vore mer framgångsrikt att tala om energibesparingar och djuromsorg och framför allt om produktegenskaper och produktupplevelser. Eller att satsa på att profilera med hjälp av mejerskan eller mejeristen.

Jag hajade till för ett fall med ett mejeri i Halland. Jag råkar också känna till Skottorp i Halland, alldeles på gränsen till Skåne, där jag förhandlat med Trädgårdsnäringens Riksförbund runt 1977-1978. Energifrågorna har mycket stor betydelse i trädgårdsnäringen med energislukande växthus. Tekniken har förstås också utvecklats starkt.

Nu gör inte trädgårdsodlarna i Sverige så mycket för att marknadsföra svenskodlat. Men om de skulle komma på tanken att föra fram vindkraften så skulle det bli farligt för dem. Då kommer allt fler att ifrågasätta växthusbaserad produktion i kalla regioner.

Det är svårt för den välmående att förstå den lidande människan. Exempel:

Jag besökte idag tidningsrummet på Stadsbiblioteket för att läsa tidningar jag saknar i det dagliga. En reslig man med ansiktsfärg och kläder som påminde om uteliggare kom fram och satte sig bredvid mig och ville prata. Det ville jag gärna. Jag presenterade mig, Urban och blev direkt Ubbe.

Han presenterade sig, Lennart och berättade varifrån han kom och att han nu var uteliggare, ofta i Hjorthagen. En tredjedel av sitt 60-åriga liv hade han legat ute. I läsesalen var det tystad som gäller, så en vakt kom och sa till Lennart att hellre gå till cafeteriat där man får prata. Jag gjorde mig beredd att gå min väg och ville säga något till avsked. Det blev: Alla borde pröva på livet som uteliggare och ligga ute en kylig natt.

Jag tyckte själv att det var klokt och tänkvärt. Men Lennart stönade med sin höga röst: Ja men det blir ju liksom bara en gång...

Då förstod jag vilken floskel jag levererat.

Artikeln idag i Västerbottens-Kuriren och avhandlingen av Mattias Graden visar att opinionsläget har förändrats högst påtagligt.

Mattias Graden, boende i Falun, har i sin licentiatavhandling studerat tre kommuner i Dalarna och befolkningens inställning till vindkraftsutbyggnad.

I Västerbottens inland växer protesterna mot de planerade vindkraftverken runt Stöttingfjället. 250 personer har skrivit på protestlistor som kräver att kommunen använder sin möjlighet att säga nej till vindkraften och stoppa planerna på en fortsatt utbyggnad. 

Vindkraftverken runt Stöttingfjället måste stoppas! Läs mer om dem i Västerbottens-Kuriren här.

Läs Västerbottens-Kuriren om avhandlingen här, och själva avhandlingen här (pdf).

Vi går nu mot vintern. Sedan flera veckor har rapporter kommit om tillgången på el och förväntad prisutveckling.

Ansvarig minister Maud Olofsson avgick som väntat för kort tid sedan. Innan avgången hade hon ett möte med de stora bolagen som driver kärnkraftverk. Avsikten uppgavs vara att utkräva löften att kärnkraftverken ska hållas i gång kommande vinter. Förra vintern var ju många kärnkraftverk avställda för underhåll. Det bidrog starkt till stora prisökningar.

Redan idag den 9 oktober, har kärnkraftsdirektörerna svikit sina besked eftersom 6 av 10 kärnkraftverk står avställda. Idag har vi brist på el trots varm väderlek. Aftonbladet skriver att problemen med kärnkraften skapar elbrist i landets södra delar. Svenska kraftnät, som är ansvarigt för elförsörjningen, har redan tvingats använda sig av ett reservkraftverk i Karlshamn för att förse södra Sverige med el, enligt SVT:s Rapport. 

- "Det är fortfarande varm väderlek och ändå tvingas vi starta oljekondens för att under vissa kritiska timmar kompensera för det stora bortfallet av kärnkraftsel", säger generaldirektören Mikael Odenberg till Rapport.

87 procent vill ha "lika mycket eller mer vindkraft" i Sverige enligt opinionsundersökningen som SOM-institutet i Göteborg gjort. Men vindkraftsmotståndet har stärkt sina positioner så att allt färre nu vill ha "lika mycket eller mer vindkraft" enligt samma undersökning.

På grund av elproducenternas misslyckande att hålla kärnkraftverken igång riskerar vindkraftmotståndet under vintern att få arbeta i ett opinionsklimat som blir kärvt. Om priserna på el stiger kraftigt under vintern och om allmänhet och media upplever brist på tillgången av el, då kan det bli tuffare att sprida kunskap om vindkraftverkens dåliga sidor. Om inget oförutsett inträffar kommer användarna, dvs hushållen och företagen, att vilja ha ökad tillgång genom inhemsk produktion och ökad nettoimport. Kraven på kapacitetsutbyggnad på flera sätt, även med vindkraftverk, kommer i det sammanhanget att öka.

Nu ges utbildning till vindkrafttekniker. Först ut var Strömsund i Jämtland. Fler utbildingsplatser är på gång. Lyssna på P1 Nyheter i morse:

Utbildning och jobb i glesbygd är viktigt. Men frågan är om det är ansvarsfullt att dra in ungdomarna i en bransch som har så oviss framtid. Ovissheten ligger i att utbyggnaden är kraftigt subventionerad och att den inte har långsiktig lönsamhet och bärkraft.

Förankringsprocesser kallas det när det i politiska sammanhang är viktigt att ge intryck av att man engagerar kommunmedlemmar i beslut som i ansenlig grad påverkar deras miljö. Ofta påbörjas dessa processer efter att företag, kommuner och myndigheter i intressesfären redan gjort planer för etableringar av verksamheter.

Med anledning av etableringar av vindkraftverk, har vi tidigare beskrivit hur kommunmedlemmar som deltagit i dessa förankringsprocesser presenterats färdiga "förslag" och planer, och kommunmedlemmar har sällan eller aldrig någon egentlig möjlighet att påverka, framför allt inte när det gäller att motsätta sig det planerade.

Här har vi i sak behandlat problemet under fem år, dock utan att använda termen "förankringsprocess", som tycks vara vedertaget i statsvetenskap och i den planeringsforskning som Claes-Erik Simonsbacka hänvisar till nedan. Termen förankringsprocess är partsneutral och används i många sammanhang och forskningsrapporter. Urban Zingmark har för vår diskussion på SäkraMiljön.nu, om Västerbotten och farligt avfall, tillskapat termen "intressentblock" och även använt den folkliga termen "överkörning". Syftet med dessa termer är att tydligt visa på motsättningen mellan myndigheter och kommersiella intressen å ena sidan och medborgarna å andra sidan. Termen "intressentblock" indikerar att deltagarna har gemensamma intressen som kan sabotera demokratiska intressen och sätta Miljöbalkens anda och bokstav ur spel. Här behöver man inte fråga: Förankringsprocesser - för vem? 

Om förankringsprocesser skrev fil.dr Thomas Johansson i sin rapport "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" från maj 2010.

Claes-Erik Simonsbacka har läst den och meddelar nedanstående kommentarer. Hans slutsats lyder:

Rapportens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera.

Läs hela kommentaren, klicka på Läs mer, och ladda ner både rapporten och protokoll från Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som tydligt visar på att slutsaten beskriver verkligheten av ett synnerligen odemokratiskt förfarande. Piteå kommun lade rapporten till handlingarna utan åtgärd...

 (Läs mer)

"Vill du tjäna 150.000/år utan arbetsinsats?"

Så låter till LRF:s reklambudskap.

Detta kan vara det årliga arrendet för ett vindkraftverk i dag. Det tar 2000 kvadratmeter i anspråk och varar i ca 20 år.

Inom LRF Konsult AB kan vi hjälpa våra kunder med hela projektet från arrendekontrakt till bolagsbildandet vid investeringen. 

Detta budskap riktar sig till markägare som kan tänka sig att etablera vindkraftverk på sin mark. 

Många frågor kan ställas till LRF om detta! Som läsare och motståndare till storskaliga och felplacerade vindkraftverk skulle jag kunna välja att hålla tyst och invänta katastrofen för Sveriges Bönder (LRF har tidigare under decennier marknadsfört sig som Sveriges Bönder). Det är dock svårt att hålla tyst inför detta moras: 

• Hur tänker LRF:s tjänstemän och förtroendevalda? Har vindkraftindustrin och Energimyndigheten fusionerat med LRF i affärer och ideologi? 
• Hur kommer LRF och Sveriges Bönder att uppfattas av kunder och konsumenter som äter deras mat varje dag?
• Är matpriserna för höga om markägare bland Sveriges Bönder tjänar pengar utan arbetsinsats?
• Kapitalinkomster har tidigare haft ett tveksamt anseende. Kommer anseendet att höjas som "arbetsfria"?
• Varifrån kommer 150.000 ifrån? Är det kronor eller euro? Hur ser kalkylen ut? Finns det verkligen inga kostnader? Vad kostar det att anlita LRF:s konsulter och jurister?
• Har naturen inget värde som är värt att bevara, i sammanhanget?
• Vilka kunskaper har LRF:s nyrekryterade konsulter och jurister? Har de några alls?
• Här talar LRF:s konsulter om att endast 2.000 kvm krävs för ett vindkraftverk! I ett annat av LRF:s informationsmaterial talas om "vindupptagningsområde" med en radie på 500 meter, där inkomsterna ska delas av berörda markägare. EU:s maskindirektiv kräver också säkerhetszon med en radie med 500 m. En cirkelyta med radien 500 meter ger 785.398 kvm, 78,5 hektar! Inte 2000 kvm. (Omkretsen blir 3140 m. Ytan blir π x 500²=785398 m²)

Som markägare skulle jag inte sätta någon tilltro till någon information eller råd från LRF och deras nya tjänstemän, som kallas arrendeombudsmän. Istället får man räkna med att inkomster förutsätter arbetsinsatser även i framtiden!

Se deras websida (länk) som pdf, ifall den ändras: LRF Konsult - Tjäna 150.000 per år utan arbetsinsats.pdf

"En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer"

Hur passar detta ihop med storskalig och felplacerad vindkraft?

Detta skickade jag till dem idag:

Vi har läst om er nya organisation från den 4 april 2011 och er nya devis "En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer".

Det känns som ett slag i ansiktet på oss som arbetar mot storskalig och felplacerad vindkraft när vi tänker på Naturvårdsverkets centrala roll för exploatering.

Devisen är en floskel med tanke på vissa saneringsprojekt som pågår under ett annat slagord "Renare mark". Vi vet efter fyra och ett halvt års inträngande studier att vissa saneringsprojekt har skapat en sämre livsmiljö får både människor och djur.

Med slagord och deviser skapas inte en bra livsmiljö. Vi emotser snarast en förklaring till era slagord och deviser, som vi uppfattar som ett nytt hot mot reella åtgärder för miljön.

Läs om deras "nya organisation" på deras egen sajt.

Svaret kom den 2 november. Svaret är ännu mer floskligt:

Formuleringen "En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer" är Naturvårdsverkets vision. Det är den ledstjärna som vi strävar mot. Visionen är alltså inget slagord och heller inget konkret mål eftersom det i enskilda frågor är många olika aspekter som behöver vägas samman.