Skyddamilj�n

�verklagan H�galidenprojektet vid Botsmark

redaktoren — Tue, 21 Feb 2012 15:15:49 +0100

En överklagan från två personer i Botsmark har inkommit till Mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt i februari. Innehållet i överklagan från herr Ågren och herr Sell är av helt oväntad kvalitet och omfattning.

Domstolssekreteraren låter meddela att:

Målet är kungjort och sista dagen för yttrande är den 9 mars 2012. Det går inte att säga när det kommer ett avgörande i målet.

Vi uppmuntrar läsare att skicka in fler yttranden innan den 9 mars, till mmd.umea@dom.se - se Kalendern.

Kan denna överklagan få effekt eller är det en halvmesyr som inte kommer att få effekt?

Läs överklagan här! Läs Urbans mail till de som överklagade, nedan.

Intressant i överklagan är att man hänvisar till fornlämningar och det lagskydd som finns för dem. I området finns samiska gravsättningar, liggande hönor (större stenar som var helt eller delvis uppallade från markytan med mindre stenar), masugnar och gravhögar inom ett område av ca 3 ha.

Läs mer om liggande hönor här.

Brev till Ågren/Sell från Urban Zingmark.

Datum: 18 februari 2012

Hej Birger och Martin

Jag har läst er överklagan med stort intresse. Överklagan visar att ni lagt ned ett stort arbete med att sammanställa och författa. Låt mig komma med en synpunkt på en högst central fråga för en överklagan!

"I detta läge föreslår vi…", är ett exempel på luddig formulering som lätt kan utnyttjas av motståndarna. Jag saknar tydligt formulerade yrkanden från er sida.

Att ni i sak är för en del av utbyggnaden är en helt annan fråga där jag varken vill eller kan ha synpunkter riktade till er. Att jag själv skulle gå betydligt längre har förmodligen inte relevans för er. Ni har rätt att ha er egna privata uppfattning och ska respekteras för det.

Som sagt så tycker jag att ni lagt ned ett stort arbete. Men ta en funderare på YRKANDEN!

Bästa hälsningar

Urban

Fler �verk�rda, nu i Lima

redaktoren — Wed, 11 Jan 2012 19:54:22 +0100

– Trots att kommunen vet att vi är berörda av den befintliga anläggningen tar kommunen ett beslut om att utvidga området för fler vindkraftverk. Fastighetsägaren anser att de i Malung-Sälens kommun som berörs av vindkraftverk i gränsområdet inte fått tillräcklig information om vindbruksplanen.

Läs mer i Dalarnas Tidnigar.

�verklagan av Bergviks vindkraftutbyggnad i Svartn�s!

redaktoren — Fri, 16 Dec 2011 19:39:42 +0100

Kungörelsen från Mark- och miljödomstolen har kommit ut. Den fanns i bl.a. FaluKuriren (torsdag 10 november), och handlingarna i målet finns på Svärdsjö bibliotek (tel 0246-818 63).

Nu har alla berörda en ny chans att överklaga Länsstyrelsens beslut om 83 vindkraftverk runt Svartnäsbygden! Senast den 16 december måste era yttranden vara inne hos domstolen.

Läs mer på Svartnäs blog!

Vindkraftverk i marknadsf�ring nagelfars

urban — Tue, 13 Dec 2011 14:13:41 +0100

Användning av vindkraft som argument i marknadsföring av varor och tjänster är något som är intressant att bevaka. Vi vet redan att det är en viktig del i marknadsföring av elenergi, även om andelen vindkraftsel är mycket liten och även i framtiden kommer att utgöra en liten del. Där har argumenten för förnyelsebar energi ett samband, en naturlig hemvist.

Vindkraft och produktionsförhållanden har också ett naturligt samband med marknadsföringen av ett nytt mejeri och deras produkter.

Men jag tror att det kan visa sig vara kortsiktigt, framförallt lokalt där kritiken mot vindkraft mullrar allt mer. Jag tror till exempel att det vore mer framgångsrikt att tala om energibesparingar och djuromsorg och framför allt om produktegenskaper och produktupplevelser. Eller att satsa på att profilera med hjälp av mejerskan eller mejeristen.

Jag hajade till för ett fall med ett mejeri i Halland. Jag råkar också känna till Skottorp i Halland, alldeles på gränsen till Skåne, där jag förhandlat med Trädgårdsnäringens Riksförbund runt 1977-1978. Energifrågorna har mycket stor betydelse i trädgårdsnäringen med energislukande växthus. Tekniken har förstås också utvecklats starkt.

Nu gör inte trädgårdsodlarna i Sverige så mycket för att marknadsföra svenskodlat. Men om de skulle komma på tanken att föra fram vindkraften så skulle det bli farligt för dem. Då kommer allt fler att ifrågasätta växthusbaserad produktion i kalla regioner.

"Michael k�mpar mot vindkraften"

redaktoren — Mon, 05 Dec 2011 13:36:30 +0100

Så lyder rubriken på en artikel i Skaraborgsbygden idag, där en av deltagarna på vår epostlista får tillfälle att uttrycka sin frustration över planerna för många vindkraftverk runtom hans gård.

- Jag kommer att bli helt omringad av vindkraftverk. Jag känner mig utsåld av grannarna. Och gården kommer att bli värdelös.

Michael Olofsson ser i dag ett par, tre vindkraftverk från sin gård i Öttum. Om alla planerade verk blir byggda kommer han att bo mitt i en vindkraftpark med över tjugo verk.

- Det kommer att lägga en död hand över bygden.

Läs hela artikeln här.

Intresserad av att delta på vår epostlista? Kontakta oss här.

Vindkraftverksmotst�ndet v�xer �verallt i landet - del 2

redaktoren — Fri, 02 Dec 2011 23:04:17 +0100

Mattias Gradén, boende i Falun, har i sin licentiatavhandling "Vindkraft i Dalarna - Från acceptans och lokalisering till planering och eftertanke" studerat tre kommuner i Dalarna och befolkningens inställning till vindkraftsutbyggnad. Vi skrev om detta tidigare här. Avhandlingen som pdf här.

Inledningsvis kan tyckas att Gradén har oklara s.k. forskningsfrågor, hypoteser som ska undersökas vetenskapligt.

Han ger på flera ställen intryck av förutfattade, positiva uppfattningar om vindkraftens fördelar. Dessa har inte sin plats i en vetenskaplig avhandling.

I det fall att studenter och forskare är inställda på jobb i den offentliga sektorn, t.ex. länsstyrelser, Naturvårdsverk och andra, kan det dessutom vara svårt att ha en kritisk hållning.

Urban Zingmark valde att ställa några kritiska frågor till Mattias Gradén. De finns här nedan.

Sammanfattning av frågorna och svaren:

Utgångspunkten för avhandlingen är att vindkraftverk kommer att byggas. Inte om eller varför, eller om de bör byggas.
Det vore därför fel att kalla avhandlingen för ett förespråkande av vindkraftverk, liksom att kalla den för ett avståndstagande vindkraftverk.
Uppsatsen handlar om hur den lokala befolkningens acceptans, eller avsaknad av acceptans, ser ut.
Mönstret som Mattias Gradén tycks se i sin avhandling verkar vara, som Västerbottens-Kuriren skrev, "...allt eftersom vindkraften byggdes ut så växte motståndet hos ortsbefolkningen".

Alla som är intresserade av vindkraft måste läsa Mattias Gradén! Avhandlingen är mycket välskriven. Man dras in och känner sig klokare och kunnigare efter de ca 100 sidorna. Du kan som läsare finna nya frågor att ställa om ditt eget landskap som du inte tänkt på förut.

Urban: Wizelius (2008) har fått bilda underlag för bedömningen av framtiden för vindkraft. Hur ser du på hans trovärdighet som bedömare?

Gradén: Wizelius har skrivit flera böcker i ämnet varför jag förmodar att han är väl inläst i ämnet. Framtidsbedömningen, den om vindkraftens relativt ljusa framtidscenarium, delas av många skribenter, politiker och branschfolk. Jag vet dock att du och en del andra inte delar den uppfattningen. Att energifrågan i ett globalt pespektiv är viktig är väl de flesta ense om.

Urban: Ditt syfte med licentiatavhandlingen är att undersöka villkor och förutsättningar för etablering av vindkraft med betoning på lokal acceptans och lokal planering. Detta måste då i sin tur bygga på förutsättning om att vindkraft ska etableras som statsmakt och vindkraftverksindustri postulerat. Varför inte ett noll-alternativ, eller skilda nivåer för måluppfyllelse? Bör inte ett vetenskapligt arbete problematisera förutsättningen att vindkraft ska etableras?

Gradén: Syftesformuleringen problematiseras i det vetenskapliga arbetet, inget annat. Det finns utbyggnadsmål för vindkraften - något du givetvis känner till. Jag utgår helt enkelt i arbetet från det faktum att vindkraft etableras i Dalarna, as we speak. Det är nämligen i etableringsfasen jag kliver in. Alla arbeten måste utgå från något och avgränsningar är A och O. Skilda nivåer för måluppfyllelse, eller ett noll-alternativ, är helt enkelt en annan fråga eftersom det är byggskedet, eller tillståndsbeviljandet, jag har som utgångspunkt i studien. Innehållet i din fråga får dock ett visst begränsat utrymme i texten. Delvis för att att någon enstaka informant lyfter detta spörsmål, delvis för att frågan om långsiktig acceptans för en utbyggnad ligger som bakgrundsfärg genom hela arbetet. Något du själv uppmärksammat genom frågan om ljusare framtid nedan.

Urban: Processpårning sägs vara en analysmetod som syftar till att spåra processer bakåt i tiden för att på så sätt hitta de avgörande händelser som förklarar ett skeendes utveckling. Hur definieras och identifieras vindkraftmotstånd? Hur inkluderar och exkluderar forskaren inverkan från vindkraftmotstånd lokalt och nationellt?

Gradén: En typisk metodfråga. Jag har gjort det jag beskriver i texten. dvs undersökt offentligt processmaterial samt genomfört intervjuer med nyckelaktörer. Detta är basen i datafångstarbetet. Därmed har naturliga gränser dragits för det du benämner som inkludering och exkludering. Kanske hade det blivit annat resultat om en annan forskare valt att granska läsarinlägg i mindre lokaltidningar på landsbygden, men det vore i så fall en annan studie.

Urban: Slutmeningen är: "Tas den optimismen till vara har fortsatt vindkraftsutbyggnad en ljusare framtid." Kan detta tolkas så att forskaren valt att inte problematisera vindkraftutbyggnad?

Om du tycker så får du gärna göra det. Jag tycker nog utbyggnaden problematiseras i texten, vilket man förhoppningsvis märker om man bemödar sig att läsa hela avhandlingen. Jag tror på vindkraft, på rätt ställe och under schysta villkor.

Urban: Kan du berätta något om din fortsatta forskning?

Gradén: Vi får se vad framtiden har i sitt sköte. Jag instämmer i att effekter på närboende vore ett spännande forskningsområde. Helt klart är att det behövs mer forskning inom flera ämnesområden relaterade till vindkraftsutbyggnaden. Som det är nu finns det väldigt mycket tyckanden i vindkraftsfrågan. Min uppfattning är att det finns mer tyckanden i just denna bransch än vad det finns i andra sammanhang där rumsligt dominanta inslag diskuteras. Men, som sagt, det är en känsla och inte något jag direkt kartlagt vetenskapligt.

Urban: Din avhandling ger mycket god kunskap enligt min uppfattning, även med de invändningar som kan finnas beträffande problematisering av vindkraft i jämförelse med andra energislag eller noll-alternativ. Effekter på närboende och närmiljö bör också undersökas närmare. Min förhoppning är att du i din fortsatta forskning eller verksamhet får utvidgade möjligheter.

Empati kan vara sv�rt

urban — Fri, 25 Nov 2011 14:46:06 +0100

Det är svårt för den välmående att förstå den lidande människan. Exempel:

Jag besökte idag tidningsrummet på Stadsbiblioteket för att läsa tidningar jag saknar i det dagliga. En reslig man med ansiktsfärg och kläder som påminde om uteliggare kom fram och satte sig bredvid mig och ville prata. Det ville jag gärna. Jag presenterade mig, Urban och blev direkt Ubbe.

Han presenterade sig, Lennart och berättade varifrån han kom och att han nu var uteliggare, ofta i Hjorthagen. En tredjedel av sitt 60-åriga liv hade han legat ute. I läsesalen var det tystad som gäller, så en vakt kom och sa till Lennart att hellre gå till cafeteriat där man får prata. Jag gjorde mig beredd att gå min väg och ville säga något till avsked. Det blev: Alla borde pröva på livet som uteliggare och ligga ute en kylig natt.

Jag tyckte själv att det var klokt och tänkvärt. Men Lennart stönade med sin höga röst: Ja men det blir ju liksom bara en gång...

Då förstod jag vilken floskel jag levererat.

Fler l�nkar om buller

redaktoren — Thu, 24 Nov 2011 21:05:08 +0100

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-6

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-101-4

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8582/2008-101-4_20081015.pdf

Tre framg�ngsrika �verklagningar

redaktoren — Thu, 17 Nov 2011 20:43:39 +0100

Kammarrätten i Göteborg har dömt i tre vindkraftverksmål som avser överklagningar i Skåne, alla tre från den 11e dennes. Det är överklagningar som lett till tre framgångar för vindkraftverkmotståndarna.

Det är Eolus Vind AB, Mimer Vind AB och Kraftö AB, som förlorar möjligheten att sätta upp vindkraftverk. I alla tre ärenden företräddes de klagande av advokat-/juristbyråer.

Grattis till alla som vann sina ärenden!

Vindkraftverksmotst�ndet v�xer �verallt i landet!

urban — Tue, 15 Nov 2011 16:47:56 +0100

Artikeln idag i Västerbottens-Kuriren och avhandlingen av Mattias Graden visar att opinionsläget har förändrats högst påtagligt.

Mattias Graden, boende i Falun, har i sin licentiatavhandling studerat tre kommuner i Dalarna och befolkningens inställning till vindkraftsutbyggnad.

I Västerbottens inland växer protesterna mot de planerade vindkraftverken runt Stöttingfjället. 250 personer har skrivit på protestlistor som kräver att kommunen använder sin möjlighet att säga nej till vindkraften och stoppa planerna på en fortsatt utbyggnad.

Vindkraftverken runt Stöttingfjället måste stoppas! Läs mer om dem i Västerbottens-Kuriren här.

Läs Västerbottens-Kuriren om avhandlingen här, och själva avhandlingen här (pdf).