Vindkraftens hälsoeffekter måste tas på allvar

Redaktionen 05 December, 2018 10:00 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund
Se inledande artikel här

Den statliga sfären har alltför länge hindrat en saklig prövning av vindkraftsanläggningarnas hälsorisker. Miljöprövningsdelegationerna har konsekvent avvisat framlagda bevis ur vetenskapliga rapporter och offentliga utredningar. Oftast utan att bevisen överhuvudtaget omnämns i prövningsprocessen. Myndigheterna har egenmäktigt hävdat en förlegad "praxis" om 40 dBA, som i decennier förkastats av akustiker och saknar fysisk relevans då mätutrustningen programmerats att filtrera bort 60% av ljudenergin <200 Hz och 100% av de ohörbara energivågorna <20 Hz.

Naturvårdsverket har tydligt ansvar för att bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och att delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Detta ansvar väger lätt när det gäller statliga intressen. Ett remarkabelt exempel är Naturvårdsverkets vägran att ingripa i ett mycket konkret fall i Ängersjö, Härjedalen, avseende begärd återkallelse av två mindre anläggningar, Sandtjärnberget (5 verk) och Ängersjökölen (5 verk). Naturvårdsverkets vägran att efterleva sin skyldighet att väcka talan i domstol för skydd av 4 fredade örn- och ett berguvshabitat och genom två domstolsprocesser söka slippa detta ansvar har redovisats i artikel på SkyddaMiljön, 17 Juni 2018 här.

Definitivt skydd fanns genom dom fastställd av Svea Hovrätt, länsstyrelsens Strategi för örnar och vindkraft (10 km), Naturvårdsverkets egen uppdaterade syntesrapport 6740, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (6 km). Därtill hot från den statliga markupplåtaren Sveaskog AB, som ansökt om bergtäkt för 500.000 ton fyllnadsmaterial mitt i området, vilket kan betraktas som avsiktligt brott mot EU:s Fågel och Habitats-direktiv. (Läs mer)


Statlig faktaresistens utgör hinder för hållbarhet

Redaktionen 03 December, 2018 13:25 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Statlig faktaresistens utgör hinder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Den svenska statsapparatens och rättsmaskineriets försök att knäcka Ängersjöbornas kamp mot Sveaskog AB och Renewable Ltd:s planer på exploatering av deras framtida levnadsmiljö i uråldrig kulturbygd med unik biologisk mångfald, har tidigare redovisats här.

Agerandet innebär att tillämpning av unionsrätten blockeras genom godtycklig bedömning av enskild tjänsteman på Naturvårdsverket, vilket ger känsla av glesbygdsutanförskap och baggböleri. Tidigare förlorades äganderätten till byns skogar och nu riskerar medborgarna att förlora återstående värden, hälsa och rätt till hållbar framtid ända in i sovrum och vitala kroppsorgan.

Vi har alltför länge bevittnat att centralmaktens förlängda armar inte beaktar vetenskapliga bevis om vindkraftverkens hot mot folkhälsa, ekosystem och biologisk mångfald, samt förluster av sociala, kulturella och ekonomiska värden. Detta är ett systemfel och hinder av unionsrätten.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd har till samtliga riksdagspartier (Bilaga 1) redovisat vetenskapliga bevis om infraljudets (energivågor) och markvibrationernas allvarliga hot mot folkhälsan, ekosystemen, skogsnäringen och demokratin. Vi har hos Svea Hovrätt, hemställt om prövningstillstånd och begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen (bilaga 2), med hänvisning till att dessa risker måste utvärderas, innan den politiska tanken att uppföra 12.000 vindkraftverk realiseras, för att uppnå ett fossil- och kärnkraftsfritt samhälle.

Vi kommer att i tre delar redovisa fakta och synpunkter här på SkyddaMiljön;

  1. Vindkraftsanläggningarnas hälsoeffekter måste tas på allvar. Starkt stöd finns i  WHO-rapporten ”Environmental Noise Guidelines for the European Region 2018” och vetenskapliga rapporter om infraljudets och markvibrationernas interagerande och allvarliga hälsoeffekter vid långtidsexponering.
  2. Vindkraftsanläggningarnas effekter på klimat, ekosystem och skogsnäringen måste utvärderas. Stärkta krav på statliga bolag genom European biodiversity strategy to 2020, delmål 1-3/6, EU-program för landsbygdsutveckling, korrekt implementering av EUOROBAT Guidelines 2015, EU-Birds Directive – Annex I, II & III, Tetrao urogallus (tjäder), Agenda 2030 Mål 15 och UN-konventioner (Global Pact etc.). 
  3. Begränsande faktorer för hållbar vindkraftsutbyggnad. Kommentarer till Naturvårdsverkets uppdragsplan (oktober 2018).

Det finns bara en jord och det finns gränser för vad den tål, om förutsättningarna för hållbar framtid ska kvarstå. Redan idag överskrids ett antal gränser vad gäller medborgarnas rättigheter och hälsa, klimatförändring, markanvändning och förlust av ekosystem och biologisk mångfald.

Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd


Höjning av verk förnyar vetorätten

Redaktionen 17 Juni, 2018 23:02 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Höjning av verk förnyar vetorätten – Härjedalens kommun avslår höjning till 230 m i Ängersjö

Enligt domar i MÖD (Svea Hovrätt) för projekt inom Strömsunds, Ragunda, Sollefteå och Piteå kommuner, fastslås att vetorätten ska tillämpas vid omprövning av tillstånd för höjning av vindkraftverk.

Detta har lett till att Östersunds Tingsrätt förelagt Härjedalens kommun att yttra sig över Renewable Ltd, London/Nordisk Vindkrafts begäran om att höja verken från 175 m till 230 m vid Ängersjökölen (5 verk) och Sandtjärnsberget (5-11 verk) i Ängersjö, Härjedalens kommun. Ängersjö byalag och Föreningen Svenskt Landskapsskydd, som sedan 2012 motsatt sig tre projekt i området, har till kommunen översänt redovisning av fakta och hemställt om avslag för begärd höjning. Se bilaga.

Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun har 2018-06-12, föredömligt beslutat att avslå begärd höjning, med hänvisning till vindkraftsplanen, påverkan för de boende och en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse.

Byalaget driver också två processer om återkallelse av tillstånden för de resterande verken i området. För Ängersjökölen, som ligger i den genuina kulturbygdens förhärskande synfält, gäller förbehåll enligt kommunstyrelsens beslut 2012-08-29, att tillstyrka vindkraftsanläggning på Ängersjökölen endast under förutsättning att Sandtjärnsberget och Garpkölen (senare Svartåsen) prövas. Då sådan prövning skett och projekt Svartåsen avvisats och fastställts av Svea Hovrätt i domslut MÖD M8453-15 (2015-11-19/30), anser byalaget att förutsättning inte föreligger för fortsatt prövning av Ängersjökölen och att tillståndet ska återkallas.

Som huvudskäl för avvisningen anförde tingsrätten förekomsten av fyra väldokumenterade kungsörnsrevir och ett berguvsrevir, samt områdets betydelse för övervintrande och passerande kungsörnar. Detta innebär fullgod ”immunitet”, i synnerhet som dessa revir ligger ännu närmare Ängersjökölen och Sandtjärnsberget. Reviren har därtill högsta skyddstatus i länsstyrelsen Jämtlands Strategiska plan för kungsörn och vindkraft, med säkerhetszonen 10 km. Vindkraftsplanen och länsstyrelsens strategiska plan utgör båda, okränkbara strategiska dokument enligt EG-domstolens s.k. Valloniendom.

Kampen för dessa, av domstol och EU-regelverk, skyddade fågelhabitat drivs sedan 2015 vidare i två återkalleseprocesser. Östersunds Tingsrätt har inledningsvis korrekt agerat för granskning av felaktiga beslutsunderlag och nya vetenskapliga fakta om de pulserande infraenergivågornas effekter på folkhälsa, ekosystem och skogsnäringen. Dock har samtliga Ängersjöbor avvisats talerätt i parallella processer. I ett fall inlämnades yttrande i rätt tid till tingsrätten, men ansågs av Hovrätten inkommit för sent, då de redan tidigt följande arbetsdag tagit beslut, innan handlingarna han översändas digitalt från Östersund. Detta märkliga agerande accepterades av Högsta domstolen. Hemställan om interimistiskt förbud under tre år avvisades av länsstyrelsen och överfördes till Miljödepartementet. Miljöministern avvisade ärendet med hänvisning till formellt fel. Fullmakt hade redovisats för Föreningen Svenskt Landskapsskydd, medan fullmakt från Lillhärdal låg kvar vid tingsrätten i Östersund.

Tingsrätten vände hastigt under våren 2018 och anförde att begäran om återkallelse endast kan göras av vissa myndigheter. Sådan begäran hade i god tid översänts till Naturvårdsverket. Här inleddes en märklig processkedja, när Naturvårdsverket avvisade medverkan för skydd av de unika fågelhabitaten, med hänvisning till bristande resurser och att ärendet var för litet. Efter byalagets överklagan (Se bilaga), återförde Nacka tingsrätt ärendet till Naturvårdsverket. Rätten hade ingen förståelse för argumenten ”bristande resurser”. Den pressade myndigheten försökte sedan åter att slippa ingripa och begärde prövning av sina ”skyldigheter”. Byalaget har till Svea Hovrätt inlämnat två yttranden i ärendet, med fullgoda skäl. Se bilaga.

Hovrätten frikände, i dom 2018-06-13, myndigheten från ansvar och tillåter myndigheten att fritt agera när det passar dess tjänstemän. Domstolen avförde också vår begäran om förhandstolkning hos EG-domstolen av begreppet ”strategiskt dokument”, med motiveringen att den är irrelevant. Detta är anmärkningsvärt då EG-domstolens Valloniendom är entydig och EU-kommissionen tolkat ordet ”avsiktligt”, så att det räcker med att verksamhetsutövaren förstår att åtgärden kan ha denna effekt. Naturvårdsverkets ifrågasättande av mark- och miljödomstolens dom och överklagan för prövning av sin egen skyldighet, är därför ytterst prekärt ur EU-perspektiv, mot bakgrund av att myndigheten dels har nationellt förvaltningsansvar och dels har rapporterings- och representationsansvar i EU:s miljövårdande kommittéer och institutioner. Då vindkraftprojektet Svartåsen avskrivits p.g.a. de relevanta örnreviren, borde domstolen prövat om miljötillståndet ska betraktas som avsiktligt dödande. Likaså borde domstolen utgått från andra åberopade skäl, som Svea Hovrätts eget domslut, länsstyrelsens strategiska plan, myndighetens egen handledning för implementering av EU:s Fågel- och Habitatsdirektiv, myndighetens eget uttalande om ”avsiktligt dödande”, regeringsuppdraget (Förordning 2012:989), Naturvårdsverkets miljöpolicy, Strategi för svensk viltförvaltning, Åtgärdsprogram för kungsörn 2011–2015 (Förvaltningsansvar) och den egna reviderade Syntesrapporten 6740 (Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, 2017-06), som bl.a. konstaterar att tidigare kunskaper om vindkraftens risker varit otillräckliga och rekommenderar dubblerade skyddszoner för kungsörn upp till 6 km.

Stor del av projekten ligger på den statliga skogskoncernen Sveaskog AB:s marker. Byalaget har också agerat mot Sveaskogs medverkan och överklagat bolagets miljöcertifikat enligt ISO 14001-15 och FSC-skogsstandard. Se bilaga. Frågan har lyfts till de ansvariga närings- och landsbygds-ministrarna. Vindkraftens skadliga effekter måste inordnas under det nationella arbetet för genomförandet av de globala målen i Agenda 2030 och European biodiversity strategy to 2020, för att stoppa hotet mot den biologiska mångfalden och i synnerhet för att uppfylla de skärpta kraven på offentligt ägda skogar. Likaså måste intentionerna i den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutrapport beaktas.

Sveaskogs etablering av vindkraftverk och ansökan om bergtäkt för 500.000 ton, mitt i ett område med fyra ”immun”-förklarade kungsörnsrevir är oförenligt med dessa EU-mål. Tyska specialistläkare anger att 10 km ska betraktas som nödvändigt säkerhetsavstånd, vid långvarig exponering av dessa markvibrationer och ohörbara pulserande akustiska vågor. Andra rapporter visar hot mot ekosystem och skogsnäring. Dessa intrång på lokalbefolkningens levnadsvillkor och den genuina kulturbygden är oacceptabla och processen kommer att fullföljas till certifieringsorgan och om nödvändigt till internationell nivå.

Ängersjöborna har hittills blivit fullständigt överkörda i den statliga myndighetsutövningen. Här fås en känsla av utanförskap och baggböleri. Tidigare förlorades äganderätten till byns skogar och nu riskerar de att förlora återstående värden, hälsa och rätt till hållbar framtid.

Vi har alltför länge bevittnat att centralmaktens förlängda arm inte beaktar vetenskapliga bevis om felaktiga bullerberäkningar och medföljande folkhälsoproblem, vindkraftverkens hot mot sund uppväxtmiljö, ekosystem och biologisk mångfald, samt lokalbefolkningens förluster av sociala, kulturella och ekonomiska värden och förutsättningar för utveckling av andra näringar mot en hållbar framtid.

Dessa problem har sammanfattats i den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutrapport SOU 2017:1, som betonar behovet av samhällskontrakt och risker vid utanförskap:

Medborgarna i vårt land ingår i olika typer av sociala och ekonomiska sammanhang. Många av dessa har medborgarna anslutit sig till frivilligt, det vi kallar det civila samhället.Andra sammanhang skapas genom att medborgarskapet innebär skyldigheter och rättigheter i förhållande till samhällets institutioner. Enligt vår mening är emellertid ett medborgarskap inte bara en formalitet, det är också ett uttryck för ett samhällskontrakt mellan medborgarna och det allmänna i form av stat, landsting och kommuner. Om det blir ett allt för stort gap mellan de förväntade rättigheterna och den faktiska verkligheten, finns det en risk för att detta samhällskontrakt kommer att lösas upp. Detta kan få långtgående konsekvenser för förtroendet för samhället och demokratin.

Ängersjöbygden har en 8000-årig historia som kartlagts i ett nationellt tvärvetenskapligt forskningsprojekt och redovisats i närmare trettio vetenskapliga rapporter. Ängersjöborna utför en stor kulturgärning genom att med ideella krafter driva ett pedagogiskt välutvecklat skogsmuseum och ett inventarierikt skolmuseum i trettiotals-miljö. Det är dags att Miljöbalkens portalparagraf lyfts framtill gagn för landsbygdens framtid i denna del av södra Norrland och att stödja den hängivna lokalbefolkningen i dess strävan att bevara och utveckla bygden mot en hållbar framtid.


Alberga Duvhällen, tillrättaläggande

Redaktionen 05 Mars, 2017 16:45 Samarbete, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Ordföranden Esther Koster har i mail till SkyddaMiljön berättat följande efter genomförd demonstration i Stockholm den 25 februari:

Fråga den 3 mars:

Hej Esther,

Inlägget är nu borttaget och jag beklagar än en gång mitt misstag att inte kontrollera uppgifterna som inlägget byggde på.Nu vlll jag gärna komma med korrekt och relevant text om demonstrationen.

  • Hur ser du på den text som du tillskriver Bernd Stymer och som fanns utlagd på Facebook? Det är särskilt angeläget att få din syn på slutraden i texten.
  • Hur ser du på uppslutningen före, under och efter från andra föreningar och nätverk?

Eventuellt behöver jag ställa fler frågor och hoppas då att få återkomma.

Urban

Svar den 3 mars:

Hej!

Ang Bernds slutrader: Jag avstår från att kommentera hans skrivelse utöver att den är borttagen från "demonstrationssidan”.

Vi demonstrerade i Stockholm 25:e februari "För bättre beslutsunderlag – mot snurriga vindkraftsbeslut". Representanter från Skåne till Norrland fanns på plats. Vi representerade mer än 20 lokala grupper/föreningar som tillsammans representerar ca 8.000 kringboende i landet vars närmiljö hotas av storskalig vindkraftsindustri. Vi ville bidra till mindre koldioxidutsläpp genom att inte alla kom resande från norr till söder. Vi anser att våra argument inte behöver förstärkas genom att alla våra medlemmar blockerar trafiken i centrala Stockholm. Riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD) kom och har på mycket positivt sätt bemött oss.

Jag anser att utgångspunkten skall vara "för bättre beslutsunderlag" då vi inte lär få bort all vindkraft från Sverige – damage control management! Det är svårare att vifta undan argument för bättre beslutsunderlag, än ett ultimativt "nej till vindkraft". Denna tanke verkar få allt mer stöd efter demonstrationen. Vi verkar också ha uppnått ett större utbyte av information som kan användas för bearbetning av lokala politiker. Återstår att få riksdagens politiker med på idén om att alla gynnas av våra 15 konstruktiva förslag till bättre beslutsunderlag.

MvhEsther

Hej igen!

Här kommer länken till boken som presenterades vid demonstrationen. Tanken är att boken presenteras till riksdagen. Magnus Oscarsson (KD) som var på plats vid demonstrationen har redan tagit emot den. Boklänken får spridas till stöd för Bättre Beslutsunderlag.

"För bättre beslutsunderlag – mot snurriga vindkraftsbeslut".  Ladda hem boken som pdf här.

mvh/Esther


Reflexioner från riksdagshearing om vindkraftsbuller

Redaktionen 25 Februari, 2017 12:07 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

(Detta är en sammanfattning, läs hela i pdf-en längre ner)

Möjligheter för 35 dBA

Den svenska vindkraftsutbyggnaden har genomdrivits med stöd av subventioner och centralt dikterade kriterier. Miljöprövningsdelegationerna har som statens förlängda arm, pressat in vindkraft i det svenska kulturlandskapet, genom tillämpning av felaktiga bullergränsvärden, dygnsmedelvärden och beräkningsmodeller.

Myndigheter och domstolar har varit väl informerade om bullrets störande och pulserande karaktär, amplitudmodulerade övertoner, ljudstötar vid tornpassagen, turbulenseffekter och stort inslag av lågfrekvent ljud och ohörbara infravågor. Rättsprocessen har blockerats genom irrelevant ”praxis” om 40 dBA, som inte beaktar att 60 % av den totala ljudemissionen utgörs av hälsofarligt infra- och lågfrekvent ljud <200 Hz. Tillämpning av dygnsmedelvärde är direkt missledande i områden med lågt bakgrundsljud.

Tydligt stöd för 35 dBA har funnits i Naturvårdsverkets rapporter och svensk forskning:

  • Naturvårdsverkets rapport 6241, 2010. Temperaturinversion och cylindrisk ljudutbredning medför flerdubbel ljudutbredning av lågfrekventa ljudkällor. 3 dBA/dubblerat avstånd = 5-9 km.

  • Naturvårdsverkets kunskapssammanställning, 2011. Sömnstörningar kan inte uteslutas. Riktvärde Lnight bör diskuteras.

  • Långtidsmäaningar. Frekvent amplitudmodulering. Avdrag 5 dBA. C. Larsson, 2014.

Politiker, myndigheter och domstolar har under lång tid förhalat en stärkt lagstiftning. Centralmakten har sänt ut desinformerande vindkraftssamordnare. Expertgruppen för vindkraftsbuller konstaterade besvärande problem 2012, varefter den upplöstes och frågorna begravdes i ett myndighetsnätverk med Energimyndigheten som blockerande aktör. Ministrar med gröna glasögon har konsekvent avvisat återkommande motioner om sänkta gränsvärden.

Under tiden har det dagliga livet raserats för allt fler medborgare. Klagomål på buller och sömnstörningar negligeras. Mörkertalet är stort. Vetenskapliga rapporter talar om höjda kortisolvärden och sjukdoms-symptom vid långtidsexponering. De individuella skillnaderna underskattas. Internationella rapporter om infravågornas effekter är oroande.

Riksdagsman Magnus Oscarsson (KD) inbjöd 2016-11-30 till hearing i riksdagshuset om störande buller från vindkraftverk. Undertecknad hade genom stöd av Rättvis Vind Ödeshög och God Livsmiljö Hylte, möjlighet att deltaga och tillsammans med Föreningen Svenskt landskapsskydd m.fl., framföra synpunkter till Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

Det är nu helt ofrånkomligt att statsmakten tillrättalägger de övergrepp som drabbat ett stort antal medborgare. Det är inte hedervärt för de partier som belagt den svenska landsbygden med hälsofarliga bullermattor, att nu skynda vindkraftsbranschen till mötes för att lösa den ekonomiska krisen utan att samtidigt agera för akut sänkning av bullergränsvärdet till 35 dBA för verk i drift och moratorium för slutlig omprövning av regelverk för skydd mot buller och infraenergivågor samt bevarande av biologisk mångfald Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Folkhälsomyndigheten har stort ansvar och skyldighet att agera.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte

Reflexioner från riksdagshearing om störningar av vindkraftsbuller 2016-11-30 (PDF)


Allvarliga effekter från infraenergi - finskt TV-exempel

Redaktionen 17 November, 2016 18:49 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, I vanlig media, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Till samtliga riksdagspartier och regeringen

Översänder ett Finskt TV-program, med svensk text, som redovisar allvarliga hälsoeffekter från infraenergivågor och lågfrekvent från buller, som avges från de nya superhöga vindkraftverken.

Programmet beskriver situationen för en vindkraftsdrabbad finsk familj. En av många.Jag har också brevledes fått beskrivning av deras situation från finska kontakter. Fritt översatt längre ned i mailet. Programmet berör också kända riskerna med längre behandlingsterapi vid dessa frekvenser.

Detta är ytterligare ett skrämmande exempel på bristerna i den svenska miljöprövningsprocessen, avseende tillämpade gränsvärden, beräknings- o mätmodeller, som vi framförde till regeringen i skrivelse 2015-08-26;

Allvarliga brister i den svenska bullerlagstiftningen för vindkraft. Behov av omgående moratorium och nytt regelverk. Beräkningsmodellen NORD2000 ger 6-8 dBA för låga värden. Australisk och finsk forskning visar att impulsivt lågfrekvent ljud och infravågor är skadliga.

Beklagligtvis har vi ännu inte fått besked från såväl tidigare miljöminister Åsa Romson som nuvarande miljöminister Karolina Skog.

Finska undersökningar med ny mikrobarometerteknik, visar nu att vindkraftverken avger specifika ljudprofiler, som kan uppfattas på 6-10 km. Detta redovisas bl.a. i bifogat dokument som översänts till WHO.Hit bör även inräknas ny rapport från Kerstin Persson Waye, som ingår i WHOs delegation för översyn av ny Guideline fo Noise. Rapporten visar bl.a. obehag och störningar på djupsömnen som är allvarliga hot mot hälsan på sikt. Då har ändå inte nya aspekter på effekter på hjärnan beaktats, som redovisas i tyska, portugisiska o kinesiska rapporter.

Dessa hot mot folkhälsan och den biologiska mångfalden har också framförts till regeringen i skrivelse avseende;

Framställan om vindkraftsfri och kulturminnesskyddad zon i området Ljusnan-Voxnan i gränsområdet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland.Akut behov av kompensatoriska åtgärder enligt EU-Directive 2009/147/EG för att motverka vindkraftens negativa effekter på den biologiska mångfalden. Kompletterande framställning till tidigare skrivelse 2014-11-23.

I förslaget utvecklas tanken på synergieffekter med rapporterna från skogsprogrammet, landsbygdsdelegationen och EU-kraven på grön infrastruktur, stopp av fragmentering och stopp av hotet mot den biologiska mångfalden 2020, liksom efterlevnad av gällande direktiv enligtEU-direktiven för Fågel och Habitatskydd, landskapskonventionen och mänskliga rättigheter.Härtill förslag till tillfälligt moratorium och omprövning av de 7 TWh som är vilande, för att uppnå en optimalare och säkrare lokalisering. Stor skada är redan skedd.   Även här saknas svar från regeringen. Frågan behandlas nu av EU-komissionären.

Det är därför glädjande att KDs gruppledare i Kalmar, Christopher Dywik och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson nu tar upp denna tanke.

Detta är nu ytterst allvarligt då den subventionerade vindkraften nu nått det nationella målet 20 TWh. Än mer beklagligt då denna energiform i två vetenskapliga rapporter konstaterats inte uppfylla kraven på hållbarhet, då den tar mycket stora globala resurser i anspråk. (Simon Davidsson, Uppsala universitet o Karina Vissonova, Danmark). Det s.k. nationella ”allmänintresset” bör nu fokusera på riskerna för den biologiska mångfalden och medborgarnas hälsa och prioritera landsbygdens förutsättningar för fortsatt överlevnad. Miljöbalken försiktighetsprincip kräver kraftfullt agerande.

Med vänliga hälsningar
Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte
Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 (Läs mer)


Skrivelse ang återkallelse av tillstånd

Redaktionen 30 Augusti, 2016 11:14 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till:
Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationen i Västernorrland
Mark och miljödomstolen vid tingsrätten i Östersund
Länsstyrelsen i Jämtlands län

Kopia:
EU-kommissionär Karmenu Vella
UNESCO
Miljöprövningsdelegationen Dalarna
Länsstyrelserna i Gävleborgs och Dalarnas län
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal och Orsa
Skogsstyrelsen
Folkhälsomyndigheten

Översänder härmed bifogad
Begäran enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken, om återkallelse av tillstånd för vindkraftsparkerna Sandtjärnberget och Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt berörda medborgare och natur- och kulturskyddsorganisationer hemställer härmed till relevant myndighet om återkallelse av tillstånd, enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken för

  • vindkraftspark Sandtjärnberget, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5758-12, MPD Västernorrland
  • vindkraftspark Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5751-12. MPD Västernorrland.

Denna skrivelse ansluter till skrivelse2016-08-24, med begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse  till regeringen 2016-05-23, om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. I syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden. I likhet med de från vattenreglering fyra skyddade norrländska älvarna.

Dessa två mindre vindkraftsparker (11+5 verk), utgör nu resterande hot mot de 3-4 örnrevir, som räddades genom föredömligt beslut att avstyrka närliggande projekt Svartåsen (26 verk) i Ängersjö. Mål nr M 1394-14, dom meddelad i Östersunds tingsrätt 2015-09-10.Dessa skrivelser är i sin tur förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte, som behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen.

Vår utgångspunkt var nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visade grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek, form och långa förflyttningar under vinterperioden genom omfattande vindparksbarriärer.Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi har tidigare redovisat bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton mitt i de hotade örnreviren och ett sedan länge etablerat berguvsrevir i Ängersjö. Cynismen framstår nu än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliseras drastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och nu väldokumenterade rapporter om kraftigt ökad utbredning av skadligt infraljud över långa distanser mot ursprungsbefolkningen.

Nytt stöd för regeringsingripande finns i länsstyrelsen Jämtlands strategi (Juni 2016), för förvaltning av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är också förenligt med EU-kommissionens oro över ”kontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk”. (Sammanfattning ur the Fitness Check of the Birds and Habitats Directives).

Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv, som anvisar en rad kraftfulla åtgärder och anför att ”det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket”. Här finns således en utmärkt möjlighet att leva upp till EUs och vår egen oro för skyddet av kungsörnarna genom att dels återkalla miljötillstånden för Ängersjökölen och Sandtjärnberget,  dels inrätta den föreslagna frizonen samt dels införa ett temporärt moratorium för utvärdering av vindkraftens negativa effekter på ekosystem, skogsnäringen och allvarliga hälsoeffekter för omprövning och relokalisering av den framtida vindkraften.

Beträffande begäran om ”Återkallelse av miljötillstånden för projekten Ängersjökölen och Sandtjärnberget" åberopas Miljöbalkens 24 kap. 3 § MB (1998:808), som säger att tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet enligt;

  • punkt 3. Om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren.
  • punkt 4. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts.
  • punkt 5. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap, 9 § innebär att verksamheten inte får bedrivas.
  • punkt 7. Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-medlemskapet.

I punkt 3 åberopas en rad karaktäristiska missledande brister i MKB. Därtill en rad underlåtelser att bemöta framförda fakta. Särskilt iögonfallande är bristerna den engelska bullerberäkningen, som inte tillämpar cylindrisk ljudutbredning (dB/dubblerat avstånd) för höghöjdsverk eller över vattenyta som utgör halva distansen mellan verk och bostäder. Ej heller bolagets eget PM om kraftig bullerökning om 10-20 dBA, i kallt klimat genom refraktion, inversion, isbildning och amplitudmodulation. Likaså nya rön om hög andel högmodulerat lågfrekvent ljud i sidoriktning, smala Heightened Noise Zones med upp till 13 dBA högre amplitud, OAM som uppträder på längre avstånd osv. Sammanlagt redovisas stöd för skadligt ljud på upp till 8 km i detta område med lågt bakgrundsljud. Än mer märkligt är det engelska finansbolagets ogenerade och juridiskt ohållbara friskrivning av ansvaret för bullerberäkningarna.

Punkterna 3 och 4 visar en rad nya vetenskapliga bevis på infraljudets allvarliga hälsoeffekter och de nya signalerna avseende effektiv förvaltningsstrategi för kungsörn, Naturvårdsverkets revision av rapport ”Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss”, samt EU-kommissionens uttalande och Sveriges svar avseende the Fitness Check av Fågel och Habitatsdirektivet. Det allra kraftigaste argumentet är det närliggande projektet Svartåsen (26 turbines), som kunde avslås av domstolarna p.g.a. av övertygande inventeringsresultat. Vi anser därför att det är än mer logiskt att återkalla dessa två miljötillstånd, då samtliga örnrevir ligger ännu närmare Svarttjärnberget.

Att hotet är akut visades vid miljöprövningen av det två mil avlägsna projektet Åndberget, Lillhärdal. Här krävde miljöenheten vid länsstyrelsen Jämtland, 10 km buffertzon för två livskraftiga örnrevir, men kördes över av den statliga Miljöprövningsdelegationen, som ånyo hävdade den rigida förlegade regeln 2 km. Beträffande buller hävdas fortfarande urgammal ”praxis” om 40 dBA, trots att regelverk och statliga och vetenskapliga rapporter ger stöd för 35 dBA eller lägre. Detta är respektlöst mot människor i områden med lågt bakgrundsljud.

Vi kan också konstatera att de svenska myndigheterna nu passerat gränsen för EU konventionen för mänskliga rättigheter, artikel 8, genom att inte besvara eller behandla framlagda vetenskapliga och medicinska fakta avseende vindkraftens negativa hälsoeffekter.

Beträffande Ängersjökölen och Sandtjärnberget finns en möjlighet att påbörja vägen mot en frizon och förhindra den pågående barriärbildningen i området.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens och regeringens oro, som framkommit i pågående översyn av EUs Fågel o Habitatsdirektiv.

Det kan också tilläggas att vi nu har en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Sverige har en stor nationell överproduktion och har snart nått det nationella målet 20 TWh för vindkraft.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet, enbart för att söka en "grön" image för några procent av fondmaterialet. Obalansen är tydligast i den norra delen av landet där det finns ett glapp mellan antalet projekterade verk (7 200), tillståndsgivna verk (3 800) och uppförda verk (800).

Vi har således, dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.

Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-29
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller

Redaktionen 29 Augusti, 2016 22:16 Vindkraftverk, Samarbete, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller år 2016.

Läs på Friavindar.se

 


Skrivelse: Skydda kärnområde för bl.a kungsörn

Redaktionen 24 Augusti, 2016 15:23 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Samarbete, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till: Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationerna Västernorrland och Dalarna
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal, Orsa och Rättvik
Länsstyrelserna i Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län
Kopia: EU-kommissionär Karmenu Vella
Kulturdepartementet, Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, UNESCO, Samtliga riksdagspartier

Översänder härmed bifogad Begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse 2016-05-23, till regeringen om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft, i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna, i syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt och internationellt engagerade natur- och kulturskydds-organisationer har i skrivelse 2016-05-23 till Regeringen framfört förslag till:

  • akuta kompensatoriska åtgärder i enlighet med EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 3 och 4 och Bilaga 1, för att motverka vindkraftens negativa effekter på de rödlistade arterna kungsörn och berguv, samt andra rovfåglar. Därtill starkt hot mot arter som övervintrar på den afrikanska kontingenten, såsom fiskgjuse, tornseglare, svalor eller fladdermössarter som migrerar till Sydeuropa.
  • bevarande av livsmiljöer, vilda djur, växter och biologisk mångfald enligt EU-direktiv 92/43/EEG, Artikel 2 och 5, samt Bern- och Bonnkonventionerna.
  • etablering av en vindkraftsfri och kulturminnesskyddad zon i området mellan Ljusnan-Voxnan i gränsområdet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland, i likhet med de från vattenreglering skyddade fyra norrländska älvarna. Området är ett kärnområde för den nordiska kungsörnsstammen med närhet till fjällvälden och de norska fjällmassiven
  • moratorium för omprövning av relevanta vindkraftsprojekt för återlösning och omplacering till mindre antal, effektivare och väl miljöprövade lokaliseringar.

Skrivelsen är en förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte. Ärendet behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen. Motsvarande information har översänts till Energikommissionen, som i sin slutrapport dock avstod från värdering av de allt högre verkens barriäreffekter och hotet mot ekosystem, biologisk mångfald, folkhälsa och den svenska skogsnäringen.

Förslaget har också översänts till EU-kommissionären Karmenu Vella. Där det också relateras till relevanta beslut av EU-domstolen enligt EU-direktiv 92/43/EEG.

Vår utgångspunkt är nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visar grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek och form. Reviren är ca 15 ggr större än myndighetspraxis samt är anpassade till lokala förhållanden och födotillgång. Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi kan också konstatera bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton i Ängersjö i Härjedalen. Cynismen framstår än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliserasdrastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och kraftigökning av skadligt infraljud. Höghöjdsverkens extrema bullerutbredning och negativa hälsoeffekter kommer att presenteras i annan skrivelse. Frågan är aktualiserad för WHO i globalt Open Letter.

Stöd för regeringsingripande finns nu i länsstyrelsen Jämtlands nya strategi för förvaltning av av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Vändpunkt kom när projektet Svartåsen (26 verk) i Ängersjö föredömligt avslogs p.g.a. de närliggande örnreviren. Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens oro överkontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk.Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv.Det anvisar en rad kraftfulla årgärder och anför att det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket.

Vi har nu i en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Landet har en stor nationell överproduktion och har nått det nationella målet 20 TWh.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet.

Vi har dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-24
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Vindin hotar markägare

Redaktionen 16 Januari, 2016 12:43 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, I vanlig media, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Vindin är verksamt både i Finland och Sverige. I Finland har bolaget riktat ett hot mot en markägare.

Svenska Yle publicerade idag en nyhet om det hotelsebrev som vindkraftsbolaget VindIn sänt till markägare i Pörtom. 

Information om det svenska vindkraftsbolaget VindIn finns här

Hotelsebrevets innehåll ordagrant citerat: 

"Det har kommit till vår kännedom att Ni lämnat besvär till Vasa förvaltningsdomstol mot bygglovsbeslut gällande Eolus Vind Oy och Vindin Pörtom Ab/Oy:s vindkraftspark i Pörtom. Det tycker vi är förvånande och beklagligt, särskilt som vi har ett arrendeavtal tillsammans som syftar till att utveckla vindkraftparken. 
Vi vill uppmärksamma Er på paragraf 14 i det arrendeavtal som ni undertecknat: 
§ 14 i arrendeavtalet handlar om Fastighetsägarens åtaganden. Början av paragrafen lyder: 
"Inom fastigheten förbinder sig Fastighetsägaren att inte vidta åtgärd som försvårar Arrendatorns/Nyttjanderättshavarens anläggande eller drift av Vindkraftanläggningen eller som försämrar Vindkraftanläggningens kapacitet/funktion eller fördyrar eller försvårar service och underhållet av denna." 
Vi utgår ifrån att Ert besvär är ett misstag, eftersom det utgör ett avtalsbrott. Och för att undvika en civilrättslig process, ombeds Ni därför att dra tillbaka Ert besvär senast den 11 december 2015. 
Har ni frågor rörande avtalet ber vi Er kontakta vår bolagsjurist Björn Öberg, Advokatfirman Oebergs AB, tel +46 (8) 698 88 90 eller bob@oebergs.com. 
Med vänliga hälsningar, 
Christina Hillforth Projektdirektör Vindin Ab/Oy"

Markägaren Bo Långs brev till Östenbrottens Landskapsfullmäktige - läs mer.

 (Läs mer)


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11  Nästa»

Creeper MediaCreeper