Folkomrösta!

Urban Zingmark 22 November, 2019 17:55 Vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Ett steg närmare folkomröstning om vindkraftverk i Ripfjället – namnen godkända | SVT Nyheter.

När argumenten tar slut återstår folkomröstning. Många menar att detta utarmar demokratin. Varför inte låta valda representanter avgöra? De är ju ändå valda av oss. Folkomröstning är att föredra, Medborgarna slipper ändå inte otillbörlig påverkan med sk. bygdepeng. En folkomröstning stimulerar diskussioner mellan medborgarna, men kan också skapa och förstärka konflikter. Dessa problem får vi även med indirekta val. Det viktigaste är att medvetandegöra så många som möjligt och att ge betänketid.

Oavsett valmetod finns även kommunalt veto.


Björn Gillberg gör rent hus med energipolitiken

Urban Zingmark 24 Oktober, 2019 22:32 Klimatet Permalink Trackbacks (0)

Varthän är Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, på väg? Björn Gillberg har läst de sk. färdplanerna.


Länsstyrelsens klimatstrategi önsketänkande!

Redaktionen 14 Oktober, 2019 12:34 Klimatet Permalink Trackbacks (0)

Länsstyrelsen håller som statlig organisation på att utarbeta en klimatstrategi baserad på en koldioxidbudget om 6 ton/invånare. Det är vad som är ”tillåtet” att förbruka till bostaden, biffen och bilen. Strategiförslaget har upprört känslor, eftersom den pekar ut en partipolitisk färgad färdriktning. 

Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag jobbat med miljöfrågor. Dels med avfallshantering senare som miljökonsult. Under den tiden har många miljöfrågor uppmärksammats för upp för att sedan visa sig inte vara några stora miljöhot. Det beror dels på att man har gjort åtgärder eller i vissa fall för att hoten inte har varit reella. En av mina förebilder är Patrick Moore som var en av Greenpeace förgrundsgestalter, men som hoppat av för att organisationen inte längre håller sig till fakta. Just observerbara fakta är en av de käpphästar som jag har, liksom att det måste hela tiden finnas en avvägning mellan ekonomi och faktisk miljöeffekt. Det finns tillräckligt med reella hälso- och miljöproblem på den här planeten som behöver hanteras, utan att lägga resurser på sådana som inte ger någon eller ringa miljöeffekt.

Allmänhetens intresse för miljöfrågor har ökat under åren och detta avspeglar sig i pressen. Olika miljöfrågor kommer och går och beskrivs med högst skiftande kompetens. De ökade miljökraven har medfört en ökning av antalet anställda hos våra miljömyndigheter. Detta kan ske utan motsvarande kostnadsökning hos kommunerna då tillsynsavgifter kan tas ut av företag och andra verksamhetsutövare.

Regeringen har formulerat ett antal övergripande miljömål, beslutade av riksdagen. Många av dessa är mer politiskt önsketänkande än en färdriktning som nationen Sverige kan påverka. Det första målet är begränsad klimatpåverkan. 

Det påminner mig om en skiss som gjordes för ett stort antal år sedan. En man står vid sidan av jorden och hytter med näven. ”Now you listen to me!” Men frågan är om planeten Tellus lyssnar. Den självbild som pressen och IPCC har i klimatfrågan är grandios. Att människan som en varelse på en planet i solsystemet tror att man kan påverka planetens klimat! 

Under studietiden var jag intresserad av väder och klimat, men det var svårt att bli meteorolog. Under senare år har läst in mig mer på klimatet. Jag har blivit en klimatförnekare. Smaka på ordet, det är någon som förnekar att det finns ett klimat. Men det är ju inte det som det hela handlar om, utan vad som påverkar vårt klimat.

Det finns en symbios mellan politiker, miljömyndigheterna, miljökonsulterna och pressen. För att kunna arbeta på miljömyndighet måste den anställde acceptera den värdegrund som ligger i de svenska miljömålen. Att ifrågasätta något av dessa på en vetenskaplig grund är som att svära i kyrkan. Miljökonsulterna livnär sig på de ökade kraven från myndigheterna och i många fall är det mycket abstrakta frågor som hanteras. Inom fackgebitet förorenad mark skall markmiljön, dvs. de organismer som lever i marken skyddas även om markens överyta är asfalterad. Även en miljökonsult måste anpassa sig till företagets värdegrund, i annat fall bör man nog söka sig ett annat arbete. Pressen har under senare tid rapporterat regelbundet om klimatet. Tidigare hette det av människan orsakade klimatförändringar idag kallar man det klimatförändringen. Det är mycket ovanligt att pressen tar upp någon annan uppfattning om vad som påverkar jordens klimat än den officiella bilden som ges av IPCC. SVT/SR gör det definitivt inte. På så sätt får allmänheten inte en korrekt bild av den vetenskapliga diskussionen, utan det skapas en klimatångest! Argumentet från pressen kan vara att andra förklaringsmodeller är ”false balance”. Pressen tar i detta fall på sig stort ansvar som inte låter vetenskapsmän som har andra uppfattningar komma till tals. Våra politiker skall som vanligt vara duktiga och ligga i framkant med miljöpolitik i överensstämmelse med målen. Därför har vi haft subventioner på elcyklar och andra miljöåtgärder som i praktiken varit meningslös.

Enligt min uppfattning finns det många krafter som påverkar jordens klimat. Klimatet är ett komplext system som vi till fullo inte har förstått. Strålningen från solen omfattar ett stort spektrum som även ligger utanför den synliga strålningen och har inverkan på faktorer som genererar den växthuseffekt som är förutsättningen för liv på jorden. Strålningen är inte konstant utan varierar cykliskt. Det finns ytterligare faktorer som påverkar solens strålning till jorden som jordens bana runt solen, jordaxelns lutning mm. De växthusgaser som mänskligheten släpper ut påverkar klimatet mycket marginellt. Om man inte har den uppfattningen bör man nog fundera över varför istäcket på planeten Mars för närvarande minskar. Den forskning som bedrivs inom IPCC förutsätter att strålningen från solen i stort sett är konstant. De modeller som av IPCC har utarbetats för att beskriva framtidens klimat, kan inte användas på historiska data för att beskriva det faktiska utfallet. De modeller som har utarbetats baserade på solens magnetiska aktivitet har däremot visat sig ha gott utfall mot faktiska observationer. Enligt dessa går vi nu mot en kallare period.

Så att ha en länsspecifik klimatstrategi sett i det perspektivet känns närmast religiöst. Det vi kan påverka är utsläpp av fossilt bildad koldioxid, därifrån är steget mycket långt till att dra slutsatsen att en sådan reduktion kommer att påverka klimatet. För min egen del ser jag energifrågan som central. Flera debattörer har pekat på den energibrist, framför allt elbrist, som vi frivilligt och med öppna ögon ger oss in i. Sannolikt kommer vi att köpa mer naturgas från ryssarna, för att producera el. Den luttrade glesbygdsbon i Norrlands inland kommer att bli vinnare, för de har redan installerat dieseldrivna elverk för att klara elförsörjningen när stormar har kapat elförsörjningen.

Jag har inte läst klimatstrategidokumentet, det är säkert av värde att ha sett det. Det jag kan tänka mig är att det pekar mot ett samhälle med mer självförsörjning och återanvändning, men jag tror att invånarna förväntar sig kompetent sjukvård och andra av samhällets nyttigheter utan att förstå att pengarna måste tillföras från något håll. Värdet av ett minskat utsläpp av koldioxid kan inte rimligen ha en prissättning som är kraftigt divergerade mellan olika länder. Framför allt som eventuell miljönytta är närmast obefintlig. Det blir i så fall endast ett sätt att ytterligare beskatta medborgarna.

Klimatrealist


Sabuni (L) vill satsa på ny kärnkraft

Urban Zingmark 10 Oktober, 2019 12:37 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Inte för att ersätta vindkraft, men väl för att klara energibehovet vill L satsa på kärnkraft.

L var otydliga under Jan Björklund som partiledare och mumlade i skägget till fördel för kärnkraft. Nu har Nyamko Sabuni med L som lydparti till nuvarande regering gått ut tydligt med krav på ny kärnkraft. Smart kan man tycka, att göra något som profilerar L i ett besvärligt förhållande till S och de övriga partierna. Men det är obetänkt att inte föra fram argumenten bättre. Det är ett gyllene tillfälle att driva politik genom att visa på faktiska skadeverkningar med vindkraften. Det finns ännu tid att rätta till misstaget.


Försök att ta stöd av forskarsamhället i klimatfrågan

Urban Zingmark 06 Oktober, 2019 00:29 Klimatet Permalink Trackbacks (0)

Alarmisterna i klimatfrågan har länge hävdat att 98 % av forskarna stöder IPCC:s syn på klimatfrågan. På sajten Klimatsans har man granskat påståendet. Detta sätt att mäta för att nå och marknadsföra sanningen i klimatfrågan är synnerligen tveksamt.

Detta har nu drivit fram en motreaktion från klimatförnekare, ett upprop med 500 forskare. Läs pdf här. Både alarmister och klimatförnekare gör ett stort misstag när de tror att sanningen står att finna på dessa sätt, med upprop. Även listan med de 500 innehåller personer som verkar stå långt ifrån klimatforskning. Misstaget och tankefelet är tron på att ett antal forskare som företräder en viss uppfattning ska leda till en sanning. Vilken sanning? Och vilket antal utgör den totala populationen av forskare?

I slutänden är det vanligt folk som drabbas av forskarnas och kommunikatörernas oförmåga att angripa klimatfrågan. Felaktiga beslut gällande energiinvesteringar görs hela tiden så länge som forskarsamhället och användarna av forskning inte lyckats bättre.


Ardian och Skekraft

Urban Zingmark 02 Oktober, 2019 23:42 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Det internationella finanskapitalet har gjort ännu en erövring i Västerbotten genom Ardians 10-åriga leveransavtal med Skellefteå Kraft. Pressmeddelandet, läs pdf här, är så korrekt och intetsägande som ett globalt företag kan tillåta sig i kontakter med omvärlden. Marklund (alla heter Marklund i Skellefteå) lär inte bli så mycket klokare av pressmeddelandet och det är nog inte meningen heller. Och inte lär parterna yppa något om vad som ligger i förlängningen. Så stora saker brukar komma i efterhand. Hotet mot landsbygdsborna ökar med varje intrång av det finanskapital som skapar förutsättningar för mer vindkraft.


Hur högt kan ett vindkraftverk bli?

Urban Zingmark 21 September, 2019 19:04 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Vindvansinnet har nått en ny nivå. I media är både budskap och uppmärksamhet fokuserat på vad som är största vindpark, högsta verk, billigaste energienhet etc. Länk 1Länk 2 – Länk 3

Den kvalitativa diskussionen finns på undanskymd plats, som t.ex den i Norge om kommunernas ovilja till vindkraft.

Det börjar med andra ord att bli ganska ointressant, man blir blasé. Men det finns ännu hopp. De som har grits i kampen mot vindkraft har fått nya argument baserat på forskning. Forskning om buller, fågeldöd, hjärta/kärlsjukdomar, sömnlöshet, skadlig markpackning etc. är mer imponerande och angeläget. Så länge det finns investerare och beslutsfattare som har beslutskriterier störst, högst, biligast så lär världens befolkning se åtskilligt mer. Så har det varit med USA:s skyskrapor som blev förebild för en lång rad länder.

Kan något ändra denna jakt på störst, högst, dyrast/billigast? Förmodligen. Vad är optimalt med såväl hårda som mjuka faktorer? Detta nyckelbegrepp har knappast varit synligt överhuvudtaget. Ett argument mot matematiska beräkningar är att det är något som är svårt. Då kan man tänka på att det bästa inte får bli det godas fiende. Åtskilligt kan ännu göras med fallstudier. Här finns en stor krets idealister som jobbar intensivt i Sverige och andra länder. I en fallstudie eller rättsprocess hamnar de tyvärr fort i en härva av kontakter och dokument. Av nödvändighet blir det ofta ett underläge mot de jättestora investerarnas intressen som har råd att anlita sluga och blint lojala miljöjurister och advokater.


Stena vill bygga 290m höga vindkraftverk

Urban Zingmark 03 September, 2019 17:34 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

I samrådsunderlaget 2019-08-26 som omfattar 33 sidor finns på sidan 29 en lista på utredningar som ska göras innan ansökan inlämnas:

6.2 UTREDNINGAR

Följande utredningar kommer att genomföras och presenteras i kommande MKB:

  • Fågelinventering
  • Naturvärdesinventering
  • Fladdermusinventering
  • Arkeologisk utredning
  • Siktanalys
  • Skugga
  • Ljud
  • Hydrogeologisk utredning 

Läsaren kan se att ovanstående saknas. Redan gjorda och pågående utredningar från andra aktörer och forskare om effekter och skadeverkningar lämnas därhän. Stena går baklänges in i projektet. Man tycks ha bestämt sig för att genomdriva projektet. Finansieringen kan vara ordnad, men kunskap om förutsättningarna finns först efter det att utredningarna genomförts. Har man idén att utredningsresultat kan köpas för pengar? Vi hoppas kunna återkomma till tankefel som bör prövas.


Upprop från Change.org

Redaktionen 08 Augusti, 2019 10:47 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Stoppa alla vindkraftsprojekt tills infraljudets hälsoeffekter utvärderats. Skriv under uppropet här.

Uppropet innehåller referenser och koppling till en ”Comprehensive Article on Infrasound” som sammanställts av Sherri Lange, Napaw (Canada/USA). De behöver 7500 signaturer och har i skrivade stund ca 6700. Den som vill kan stödja genom delning via e-mail (utan kostnad).


Vindkraftpropagandan passar på semestertid

Urban Zingmark 27 Juli, 2019 21:21 Elmarknaden, Annat Permalink Trackbacks (0)

Under semestertid brukar vindkraftsindustrin passa på att släppa debattinlägg som är tänkta att gynna exploatering av vindkraft. Sommartid har redaktionerna nyhetstorka och då är det är lättare att slippa igenom.  

Texten innehåller ”Västerbotten” på flera ställen, förmodligen i förhoppningen att just de som bor i Västerbotten ska ta till sig argumenten. Men det är samma gamla argument, lika motbjudande som tidigare för oss som vill bevara naturen och som hellre vill satsa på effektiva och lönsamma energislag. Energimyndigheten har som tidigare beställt och fått resultat från opinionsundersökningen 2018 som SOM-institutet vid Göteborgs universitet svarar för. Siffrorna för vindkraft är så svaga att man tycks inte kunna använda resultaten i propagandasyfte. Det allt överskuggande intresset ligger istället på solenergi där 83 procent av medborgarna vill satsa mer på solenergi. 


1 2 3 ... 45 46 47  Nästa»

Creeper MediaCreeper