Vad har AKB och Sveriges Kennedy gemensamt?

Urban Zingmark 23 Augusti, 2017 20:48 Annat Permalink Trackbacks (0)

En sak som dagens moderatledare och högerpartiets ledare 1965–1970 har gemensamt är att de är nalta misslagom. Så kan det uttryckas i Västerbotten. I det stora landet i väster skulle man säga corny. Yngwe Holmberg föll för trycket att försöka efterlikna framgångsideal som Kennedy skapade. Det började med den välkammade frisyren och den TV-mässiga framtoningen. Politikens kärna kom på undantag. Anna Kinberg Batra föll för trycket att försöka axla Fredrik Reinfeldts mantel. Han som var allt utom misslagom. Hon visade att hon inte hängde med i stämningssvängningarna i migrationsfrågan och i frågan om kontakter med Sverigedemokraterna. Hon gick i väggen eller om det var glastaket eller båda. Osäkerheten vid framträdanden blev allt mer synlig och pinsam, något som alla känner igen som hållit föredrag i skolan. I Kinberg Batras fall har det bara blivit värre för varje gång hon visat sig med sina inövade vinnarfraser.

Det är inte vår sak att komma med råd. Men med tanke på osäkerheten i regeringsfrågan nu och i kommande val måste vi tyvärr följa eländet eftersom politiken betyder så mycket i de frågor som vi hamnat i. Vilka är då de frågar sig vän av ordning. Jo, gör en tillbakablick på säkramiljön.nu och skyddamiljlön.nu.


Vindkraftkritik, State of the Art

Urban Zingmark 25 Juli, 2017 22:56 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Staffan Wohrne tillhör inte de mest kända debattörerna om vindkraft och klimat, läs hans välskrivna debattartikel i Enköpingsposten. Han framför argument som tidigare använts av några pionjärer i den svenska debatten sedan åtminstone sju år men som inte haft forskarutbildning och meriter av samma slag som en doktor i fysik. Läs här.

Staffan Wohrnes artikel är välskriven och kan kanske ses som state-of-the-art bland välmeriterade fysiker, meterorologer, ekonomer etc. Ett problem har varit att alla dessa inte har kommit till tals i den utsträckning som tillnärmelsevis motsvarar deras antal och status. Se Staffan Wohrne som representant för många med liknande argumentation om vindkraftfiaskot!


Fladdermöss hotas av utrotning

Urban Zingmark 06 Juli, 2017 13:48 Vindkraftverk, Djurrätt Permalink Trackbacks (0)

Denna video har jag sett.

Ove Björklund kommenterar:

Intressant video. Spontant blir man glad över att fakta om detta miljöhot nått ut till allmänheten och att ungdomar engagerar sig i en avgörande framtidsfråga. Vindkraftverken i bakgrunden utgör ett verkligt hot mot det vackra sommarlandskapet och kan på längre sikt radera ut de känsligaste populationerna. I USA sägs att vissa högriskarter (högflygande o migrerande) redan är hotade. De har även en s.k. "white nose"-epidemi, som orsakas av svampmögel, som sätter sig i nosen och stör fladdermössen under vinterdvalan, så att de blir utmärglade och dör.

Men tyska forskare varnar också för ekologisk krasch i Europa. Möjligen kan lågflygande arter ta över en del av insektsfaunan. Men å andra sidan kommer det nya invasiva arter och så ges insekterna möjlighet till dubbla svärmningar genom klimatförändringen.

Miljöprövningsdelegationerna har alltmer ställt krav på stopp under vindhastigheten 5 m/s och under kritisk födosökstid. Men dessa krav är alltför låga, då vissa arter flyger upp till vindhastigheten 8 m/s och under betydligt längre tid. Det innebär endast en förlängning av lidandet och utrotningen. Skyddsorganisationen EUROBAT avråder från etablering i skogsmark och har skärpt inventeringskraven. Regeringen har ännu inte implementerat organisationens Guidelines 2015. De allvarligaste effekterna blir då skogsskador, skördeskador och till och med risk för spridning av sjukdomar.

För skogsbruket kan det få en ökad ozolyteffekt, genom att angripna barrträd avger terpentener, som ombildas till mycket skadligt ozon när det tränger in i barrens och lövens öppningar. Ozolyteffekten diskuteras ingående i Naturvårdsverkets CLEO-rapport över klimateffekterna i vår miljö.

Jag har länge framhållit riskerna för utrotning av tornseglare och svalor som fångar insekter runt tornen. De löper än mer risker under de två månader långa flyttningarna till och från Sydafrika, där det finns lika många vindkraftverk. Jag söker varje år efter dessa fåglar på himlen och just i år tycker jag mig sett mindre av dessa arter. Men förra året hade inte ornitologerna rapporterat någon oroande trend. Jag är fortfarande starkt oroad.

Likaså över regeringens passivitet, trots regeringslöftet om ökat skydd av den biologiska mångfalden. Jag fick idag besked från miljöminister Karolina Skog om avslag på förslaget att bilda en vindkraftsfri zon för skydd av fem vitala örnrevir i Ängersjö, Härjedalen. De hotas nu av 10 vindkraftverk, trots att de har immunitet i en tidigare MÖD-dom om avslag av 26 vindkraftverk och att länsstyrelsen Jämtland kräver 10 km skyddsavstånd och att Naturvårdsverkets nya rapport rekommenderar ökning av skyddszonen till 6 km.Det fina med videon är ungdomarnas engagemang och mediets genomslagskraft. Här finns potential för att avslöja bristerna i bullerregelverket och myndigheternas absurda förnekelse av det lågfrekventa bullrets och de ohörbara energipulsernas hälsorisker.

Inget är omöjligt

Ove


Vad stort är, det sker tyst

Urban Zingmark 04 Juli, 2017 01:14 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

http://www.vk.se/2043329/stora-vindkraftsparker-stoppas


Kinesisk rapport – träd och växter mår också dåligt

Ove Björklund 21 Juni, 2017 10:03 Vindkraftverk, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

Kinesiska forskare har studerat större vindkraftsparkers effekt på närområdet under perioden 2003 till 2014. Tidigare rapporter visar påverkan av det lokala klimatet, temperatur och nederbörd. Ny rapport mars 2017, visar negativ påverkan på den lokala vegetationstillväxten. Rapporten här: The Observed Impacts of Wind Farms on Local Vegetation Growth in Northern China.

Undersökningen är baserad på satelitövervakning med spektroradiometri (MODIS), som registrerat vegetationsindex och andra fjärranalysdata från 2003 till 2014 under sommartid (Juni-Augusti). Resultaten visade att:
(1) vindkraftsparkerna hade en signifikant hämmande effekt på vegetationstillväxten, demonstrerat av minskningar av Bladyte-index (14,5 %), som utgör mått på total bladarea per markyteenhet, samt två viktiga Vegetationsindex (14,8 % resp. 8,9 %).Vindkraftverken hade också en negativ effekt på primärproduktionen sommartid (8,9 %) och den årliga nettoproduktion (4,0 %).
(2) de viktigaste faktorerna kan vara förändringar i temperatur och jordfuktighet. Höjd nattemperatur medför utebliven kondens och kan hämma tillväxten och produktiviteten hos underliggande vegetation.

Förutom minskad vegetationstillväxt och produktivitet konstateras att vegetationen inte kan återställas efter byggnadsfasen, vilket indikerar att vindkraftverken ändrar tillväxtmiljön. Studien omfattade verk inom 9 km från vindkraftverken. Effekten var störst i den förhärskande vindriktningen. Studien omfattade ett stort område med ca 1700 verk. Verken var relativt låga med höjder mellan 77 och 93 m. Högre verk borde få ännu större effekt.

Vindkraftens effekt på det lokala klimatet har varit känt sedan länge. Amerikanska forskare visade redan 2012 att vindkraftsparker påverkar marktemperaturen med +0,72 0C nattetid (Baidya Roy). Turbulenseffekter förekommer upp till 10 km. Detta har påtalats men tystats i den svenska miljöprövningsprocessen. Den kinesiska studien bekräftar att stora områden runt vindkraftsparkerna drabbas av vegetationstillväxt och produktionsförluster. Vi vet också att det svenska skogsbruket hotas av invasiva insektsarter och dubbla insektssvärmar och att vindkraftverken bidrar genom dödandet av de naturliga predatorerna fladdermöss och tornseglare m.m. Ökad stress medför att barrträden avger mer terpentener, som ombildas till skadligt ozon (ozolytprocessen).

Ytterligare ett exempel på den svenska centralmaktens cynism. Det hade varit mer hedervärt att först skydda närboende skogsägare, den svenska skogsnäringen och svenska medborgare från skadligt infraljud (effekt över 10 km), innan man skyndade internationella finansbolag till mötes genom att höja subventionerna.


Vindkraftsfrågan för FSL i spåren av SD:s framgångar

Urban Zingmark 28 Maj, 2017 18:44 Annat Permalink Trackbacks (0)

Sverigedemokraterna och dess sympatisörer är fler än någonsin. Detta framkom redan i en undersökning av SOM 2016:
Läs här (pdf).

Eller i Sammanfattning:

Sverigedemokraternas anhängare har blivit betydligt fler sedan partiets stora framgångsval 2014. De förenas av en starkt negativ syn på invandrings-, flykting- och integrationspolitiken. De har som grupp blivit lite mer intresserade av politik i allmänhet, men de är minst lika missnöjda med demokratin och politikerna i Sverige som någonsin tidigare, och de tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Partiet har fortfarande sitt starkaste stöd bland män i arbetarklassen, och stödet är starkare på landsbygden och i de små tätorterna än i städerna. De allra flesta har jobb eller är pensionärer, de är mer socialt etablerade än tidigare, deras hushållsekonomi liknar genomsnittet, och de är liksom de flesta nöjda med sitt liv. Den största förändringen är att stödet växer snabbast bland de äldre, särskilt bland äldre kvinnor. Samtidigt ser partiet ut att börja tappa sitt grepp om tonåringarna, framför allt i städerna. Partiet är inte längre ett parti för de unga.

Den senaste väljarundersökningen april-maj 2017 genom SCB visade på ca 18 procent för SD. Läs här.

För en diskussion om vindkraftsfrågan i Föreningen Svenskt Landskapsskydd med flera, kan mätningarna ha relevans för att bedöma intresset att diskutera. Mätningarna kan även tas med som underlag för moralfilosofiska överläggningar. Under åren från 2010 har deltagare som är motståndare eller drabbade av vindkraft sett på valresultat och väljarundersökningar, inte minst av de som spekulerat i stöd från SD, men även från andra partier, men då från enskilda politiker. Det kan ha gällt både i rikspolitiken och lokalt. 
Här har moraliska frågor ventilerats, men troligen mycket tillbakahållet och torftigt. Några ledande debattörer, vindkraftmotståndare och drabbade av vindkraft, har tidigare förklarat sina avsikter att ta stöd av SD. Det har t.ex förekommit i Strängnäs och i Arvidsjaur. I argumenteringen har nämnts att stödet kunde vara tillfälligt, eller så långt att segern mot vindkraftexploatörer och myndigheter vunnits. Det finns många fall landet runt där SD spelat roll, men eftersom ingen så vitt känt ägnar sig åt statistik eller åsiktsregistrering kan inte förhållandena kvantifieras.

I dagarna publicerades en insändare i Östra Småland, läs här. Här hålls de filosofiska tankarna på köksbordsnivå.

"Liksom många andra satte jag morgonkaffet i halsen över att Sverigedemokraterna nu är Sveriges andra parti.”

Det kan kanske för vissa verka sympatiskt att använda morgonkaffet för att skapa inramning för debatt av stora och små frågor. Men troligen var inte reaktionen lika oskuldsfull över SD:s framgångar i andra miljöer. Hur reagerade människor som är rädda för främlingshat vid mottagandet av beskedet att SD är Sveriges andra parti? Hur reagerade alla de som ser sig som HBQT- personer? Hur reagerade alla de som förknippar SD med rasism?

Det är inte orimligt att föreställa sig att många landet runt fick helt andra reaktioner utöver ”morgonkaffet i halsen”. Då bör vi vara öppna för den olust och skräck som uppstod och ta upp det till diskussion, gärna med moralfilosofiska ingångar. Då kan vi kanske lyckas bättre att skapa en trovärdig strategi för att skydda de drabbade av vindkraft, utan stöd av av rasister och främlingsfientliga.


Avbön från Föreningen Svenskt Landskapsskydd?

Urban Zingmark 27 Maj, 2017 10:25 Annat Permalink Trackbacks (0)

Ordföranden i FSL har skrivit en insändare om SD och vindkraftfrågan.

Men hur ska FSL:s inställning tolkas? Så här skriver ordföranden:

"Jag ombeds ibland att ligga lågt med dessa pinsamma observationer, för att inte hjälpa SD på traven. Men folk kan se och tänka själva. Problemet är i stället att flera av våra partiers hantering av frågan har präglats av blåögdhet – för att inte säga blindhet. Nu skördar man vad man sått.”

Hur ska detta tolkas? Är det en avbön från FSL för dess passivitet att uttala sin uppfattning om SD? Det är inte bara våra partier som får skörda vad man sått. FSL har varit passiv i diskussionen om det moraliska problemet som finns i förhållandet att ett parti med en rasistisk och främlingsfientlig politik har värdegemenskap med FSL i vindkraftfrågan. Risken finns att många medlemmar och sympatisörer kommer att vända FSL ryggen om inte moralfilosofi får plats i FSL:s filosofi om landskapsskydd.


Bra tänkt i Småland

Urban Zingmark 21 Maj, 2017 13:52 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Lars Carlsson har en insändare i Smålandsposten som sammanfattar vindkraftens hot mot människor, djur och natur.

Sammanfattningen är ett sätt att föra folkets intressen ett steg vidare. Hur många myndigheter har vi? Läs här.

2015 hade vi 245 statliga myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten och en lång rad andra myndigheter som rör hälsa. Men är det verkligen fler statliga verk vi behöver? Är det inte så att nuvarande myndigheter borde fullfölja vad som förelagts dem? Och är det inte så att våra nuvarande myndigheter borde sluta ljuga? Det är inte bara Lars Carlsson som har upptäckt lögner i samband med vindkraftsutbyggnaden. Hans argument om vindkraftens CO2-utsläpp har framförts sedan åtta år av debattörer som Claes- Erik Simonsbacka, Ove Björklund, Bernd Stymer, Jonny Fagerström och medlemmar i vetenskapliga samfund och akademier i Sverige, USA, England med flera. Men försök få gehör för dessa argument hos övertygade anhängare av vindkraft! Tystnad, nedlåtande blickar, så-här-är-det-svar är vad som bjuds.

Vi säger nej till ytterligare en myndighet som sprider lögner. De hälsoproblem som tas upp i insändaren är viktiga för att debatten ska leda till åtgärder. Någon redan befintlig myndighet kan behöva ett nytt område att ta tag i. Det gör att arbetet – förhoppningsvis – kan inledas snabbare.


Haverikommissionens rapport

Urban Zingmark 09 Maj, 2017 22:41 Vindkraftverk, Olyckor Permalink Trackbacks (0)

Vindkraftshaveriet i Lemnhult, Vetlanda kommun på julafton 2015 höll på att falla i glömska.

Tack vara denna blogg är bevakningen av principiellt viktiga problem med vindkraft god. Statens haverikommission har  kommit med rapport (pdf).

Titta på bilderna med vrakdelar! Läs på sidan 85 och fortsättningen om grundläggande problem. Denna typ av verk är en dödsfälla och det finns många fler än det som havererade i Lemnhult.


Professorer om vindkraft

Urban Zingmark 04 Maj, 2017 15:26 Insändare vindkraftverk, Utrikes, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Efter att ha läst sågningen av vindkraft i VK, uttalad av svenske professorn Per Fahlén, kan vi gå till den norske professorn Sigmund Hågvar som skrivit i Dagsavisen, läs här.

Vi kan se en riktning inom kritiken av vindkraft, en bred kritik som tar in mer än ekonomiska och tekniska argument. Här är Hågvar en värdig representant. Kritiken träffar hårt och skoningslöst, men ger samtidigt hopp om ett upphörande av ödeläggelsen genom vindkraftverk. Till denna riktning hör även filmskaparen Jan Troell som med stor känsla visat på de värden vindkraften förstör. Troell är också professor. Dessa tre professorer (det finns många, många fler) går till ett högre stadium, nämligen Kulturpersonlighet. Vi ser gärna att den titeln får företräde eftersom det inrymmer ett erkännande från publiken. Eller ska vi se fram emot ett svenskt och internationellt nätverk? Professorer mot vindkraft.


1 2 3 ... 38 39 40  Nästa»

Creeper MediaCreeper