Skyddamiljön

Igår skrev vi att tidningen Elektrikern i bilagan Modern Teknik publicerat Bernd Stymers svar på regeringsbeslutet som föranleddes av Skyddamiljöns brev.

Den 16 dennes, daterade Regeringen ytterligare (!) ett svar, adresserat enbart till Bernd Stymer. Som väntat, var svaret erbarmligt, men markerade ännu tydligare att det är Arbetsmiljöverket som har ansvaret att se till att EG-direktivet (2006/42/EG) efterlevs vad gäller vindkraftverk.

 <-- Läs regeringssvaret här.

Detta föranledde Stymer att omedelbart tillskriva verket, där han bl.a. frågar när, var och hur de ser till att EG-direktivet efterlevs.

Läs brevet till Arbetsmiljöverket här.

Svenska Elektrikerförbundets tidning Elektrikern, som nu är på sitt 104:e utgivningsår, publicerar Bernd Stymers svar på Regeringens beslut i ärendet som Skyddamiljön skickade dem den 27e januari i år - läs det! Regeringen svarade den 25e mars. Läs svaret!

Stymer svarade på det Regeringen kallade för "beslut" (dvs. "ingen åtgärd") snart därefter, den 12e maj. Som väntat svarade Regeringen inte på det.

Tiden har gått, och nu publicerar alltså även Elektrikern detta svar, i bilagan Modern Teknik, nummer 4-2011. Läs själv här!

Vem säger stopp när Sverige säljs ut?

Den svenska regeringen säljer just nu ut hela svenska landskapet och befolkningens tillgångar. Utförsäljningen sker utan att befolkningen informeras och utan debatt.

Vad är det som pågår?

Jo, trots att vi har ett överskott av CO2-fri el skall hela Sverige täckas av farliga maskiner, vindkraftverk, som ingen får gå i närheten av. Vår Allemansrätt gäller inte där.

1.148 verk snurrar i dag 16.8.2011 enligt vindstat.nu

Verk som syns och hörs över en stor del av Sverige.

De flesta verken ägs av utländska kapitalbolag och även utländska statliga bolag.

Men nu har Försvaret godkänt 19.700 nya lägen för vindkraftverk, enligt forsvarsmakten.se (felaktig länk, red. anm.)

Enligt vindbranschen natverketforvindbruk.se fanns i mars 2010 samrådsärenden och tillståndsansökningar för 5.840 nya vindkraftverk.

500 meter runt den farliga maskinen får inte beträdas. Det blir hela 5493 kvadratkilometer som inte får beträdas. Områden stora som Öland och Gotland tas undan från befolkningen.

På tvåhundra år, ända sedan 1809, när ryssarna ockuperade halva Sverige, har landet inte upplevt en liknande katastrof. Den gången 1809 förlorade Sverige ett krig. Men vad är anledningen till att en ny katastrof skall drabba landet? Det sker utan krigets dunder och brak. Det sker i allsköns lugn och ro och utan debatt.

Hur i hela friden kan det vara möjligt?

Svaret är enkelt.

Befolkningen har grundlurats att tro att vindkraftverk hindrar en klimatkatastrof.

"Vind är gratis! Vindel minskar utsläpp av farligt CO2! Vindkraftverk räddar klimatet!".

Nej, så är det definitivt inte!

Vind är måhända gratis men vindkraftverken kostar befolkningen miljarder; dels därför att maskinerna är så otroligt ineffektiva så de måste ha skattebidrag för att bli lönsamma och dels därför att mängden vindkraftverk kräver nya ledningar för miljarder kors och tvärs i landet. Även om de nya ledningarna är till för att skicka den svenska vindelen till utlandet, så betalas de av skattebetalarna. 

Det är inte svårt att räkna ut att uppbyggnaden av varje vindkraftverk i Sverige alltid skapar mera farligt CO2, betong, vägar, kabelgator o.s.v., än verket kan gottgöra genom sin el under hela gångtiden. För varje vindkraftverk som byggs i Sverige skadas klimatet än mer.

Vem och vad driver en regering till denna utförsäljning? Vem tjänar på den?

Hela elmarknaden som till största delen är i utländska händer, naturligtvis. 

Men regering och riksdag som beslutat om utförsäljningen, vad tjänar de på det här?

Många politiker och deras partier försöker slå mynt av satsningen på vindkraftverk genom att påstå att de tack vare dessa kan avskaffa kärnkraften. I den politiken är det ett ointressant faktum att vindkraftverk aldrig kan ersätta kärnkraftverken i Sverige.

Men den lockelsen som driver människor är de privata ekonomiska fördelar som de stora skattebidragen för vindkraftverk erbjuder.

När möjlighet till rikedom, eller som LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, uttrycker det, möjlighet till "arbetsfria inkomster", lockar, lämnar alltför många varje hänsyn till grannar och natur därhän.

Att även regeringsmedlemmar och deras närstående inte kan motstå lockelsen, har pressen informerat om, men ingen har undersökt hela den mängd politiker och beslutande tjänstemän, på alla nivåer, som också deltar i utbyggnaden genom att ha egna vindkraftverk, ha andelar i vindkraftverk, vara konsulter för vindkraftbolag m.m.

Kan det vara möjligt att så många medborgare lockas av möjligheten till rikedom att det är därför det är så tyst i frågan?

Är det därför ingen frågar efter nyttan med att minister M. Olofsson tecknar avtal med Norge om att båda länderna skall ha en gemensam marknad för vindskatten, elcertifikatskatten.

Är det därför att den norska staten genom sitt bolag Statkraft vill sätta upp många fler vindkraftverk i Sverige?

Är det därför att ingen frågar efter nyttan med det avtalet som förbereds om att även andra stater skall få sätta upp vindkraftverk i Sverige och på så vis kunna påstå att de minskat sina utsläpp?

Men vad är nyttan för oss med borgare när vi dessutom vet att utsläppet ökar för varje vindkraftverk som sätts upp i Sverige?

Borde inte regeringen vara skyldig att förklara nyttan för oss medborgare vi som blir av med våra pengar, med vår hälsa, med vår natur, med områden stora som hela landskap. Borde vi inte få en förklaring.

Och borde vi inte kunna ställa frågan; - vem har gett er rätt att så sälja ut vårt Sverige?

B.Stymer

Idag kom svaret på vårt Regeringsbrev, vår begäran om skydd från högsta ort. Svaret är ett beslut, eftersom vi, bland andra, i våra framställningar begärt agerande av dem.

Beslutet är som väntat, att de inte tänker vidta några åtgärder för att skydda oss från vindkraftverken, eller att se till att de kontrolleras och CE-märks.

Näringsminister Maud Olofsson och departementssekreteraren Eva Centeno Lopez har skrivit under svaret (som drog över en månad för vårt önskemål på svarstid, en månad).

Läs svaret här: Regeringssvaret 2011.03.25.pdf 

I kommentarerna inbjuder vi till analyser från sakkunniga.

Nedan följer Bernd Stymers svar på regeringens svar. Ladda ner här.

 (Läs mer)

Även om vår erfarenhet säger att svensk rättstillämpning inte godtar invändningar mot beslut som rör de livsfarliga maskinerna vindkraftverk, måste vi medborgare ändå kräva vår lagliga rätt genom att överklaga alla beslut i denna fråga.

Ingen annan laglig möjlighet att värna vår hotade livsmiljö står till buds.

De rättsvårdande myndigheterna försöker hindra oss från att utnyttja denna möjlighet genom att ifrågasätta vår rätt att framföra klagan. 

Så avslår myndigheter ofta vår klagan enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken med alla möjliga hänvisningar till att vi inte är rågrannar, inte bor tillräckligt nära, inte är berörda o.s.v.

Naturligtvis skall vi även här kräva vår rätt genom att också överklaga avslagen. Här hänvisar vi till EU-dom i vilken de inskränkningar av talerätten som den svenska regeringen har angett i Miljöbalken inte får gälla. Information finns på denna sajt.

En annan möjlighet att klaga ger bestämmelserna i kommunallagen i en s.k. laglighetsprövning.

Varje kommunalt beslut oavsett i vilken instans eller form det är antaget kan överklagas genom hänvisning att beslutet strider mot gällande lag.

I frågor som rör vindkraftverk är det mycket enkelt att hänvisa att besluten alltid strider mot gällande lag, Maskindirektivet.

Alla vindkraftverk är enligt denna gällande lag alltid livsfarliga maskiner som skall säkerställas genom rigorösa åtgärder och därefter CE-märkas som ett synligt bevis för att säkerhetsåtgärderna har genomförts.

Inget vindkraftverk i drift i Sverige är eller kan CE-märkas.

Inget bygglov eller tillstånd har som krav att vindkraftverk skall CE-märkas. 

En enig politikerkår har godtagit att vindkraftverken kan sättas i drift utan denna CE-märkning och därmed också godtagit att vi medborgare utsätts för livsfara genom att vi utnyttjar vår Allemansrätt för att vistas i närheten av dessa livsfarliga maskiner. 

Vi medborgare har ingen anledning att godta detta.

För att skydda våra liv och våra rättigheter är det därför nödvändigt att vi utnyttjar vår rätt att klaga på kommunala beslut.

Klagorätten i kommunallagen är inte knuten till vare sig rågranne, närhet, berördhet e.d. utan är enbart knuten till "medlem av en kommun". Den som äger fastighet i kommunen har också klagorätt även om personen är skriven i annan kommun.

Naturligtvis kan ett och samma kommunala beslut överklagas både som ett bygglovsbeslut enligt PBL och MB och som en laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Då regeringen enkelt har avskaffat grundlagens kommunala självstyre i frågor om livsfarliga vindkraftverk bara de är tillräckligt stora och farliga, har vi medborgare gått miste om vår möjlighet att klaga i dessa bygglovsärenden genom länsstyrelsernas möjlighet att ge tillstånd. Hur överklagar vi dessa tillstånd? Vår grundlagliga rätt att klaga har så åsidosatts.

Visserligen måste varje länsstyrelsens tillstånd alltid först godkännas av kommunens högsta beslutande organ, men kommunpolitikerna är ofta inte kapabla att avgöra frågan till fördel för medborgarna, beroende på okunnighet, politiska fantasier eller t.o.m. därför att de själva vill berika sig på vindkraftverk.

Dessutom utsätter en rik och mäktig vindindustri politikerna för en oerhörd effektiv lobbyverksamhet i syfte att avskaffa det s.k. kommunala vetot.

Det kan och bör vi inte godta.

Därför måste vi utnyttja de möjligheter som kommunallagens laglighetsprövning ger.

Idag skickade vi ett brev till Regeringen från vår förening Skyddamiljön.nu. Vi begär svar inom 30 dagar. Om inget tillfredsställande svar har getts inom dessa 30 dagar, anmäler vi Svenska staten till EU-domstol.

Rubrik: Medborgerlig begäran om skydd från hotande livsfara förorsakad av vindkraftverk 

Några utdrag:

Då det är förenat med livsfara att närma sig vindkraftverk i drift skall en mängd säkerhetsföreskrifter tillämpas.

"Maskindirektivet" är en säkerhetsföreskrift, som med stöd av tekniska krav i relevanta harmoniserade standarder bl.a. ger presumtion om att överensstämmelse med de väsentliga hälso- och säkerhetskraven i dessa uppfyllts i sin helhet.

Vi godtar naturligtvis inte, som svenskar och därmed också som EU-medborgare, att människor och djur på detta vis riskerar att skadas till liv och lem.

Därför begär vi att regering och riksdag ingriper och undanröjer detta hot. 

Läs hela brevet till Regeringen själv (pdf)

***** Uppdatering:

Svaret på vårt brev kom den 25 mars - läs mer här. 

Kostnaderna för utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige är det minsta problemet. Skadorna de förorsakar och olagligheten som driver utbyggnaden är mycket större problem.


Först när redan ett par tusen vindkraftverk snurrar i Sverige förekommer någon debatt i media om detta. Oftast debatteras inte att maskinerna medför stora skador i naturen, utsätter de närboende för stort lidande, är satt i drift olagligt, är livsfarliga för allt levande i närheten och skadar klimatet då de ökar utsläpp av CO2.


Det som debatteras är kostnaden. Vilket är en tämlig ointressant och onödig debatt. Den är dessutom skadlig för att den avleder fokus från livsfaran och skövlingen av det svenska landskapet. 


Att debattera i media på vilket sätt våra skattepengar förbrukas är meningslöst om man vill ifrågasätta utbyggnaden av vindkraftverk då varje användning av skatt alltid kan ifrågasättas med samma argument - det är för dyrt. 
En annorlunda debatt om hur skattepengar används skulle vara ifrågasättandet av att skattepengarna som driver vindkraftverken hamnar i fickorna på så många enskilda bolag, företag men också politiker och beslutande tjänstemän. Men det går inte an att debattera det. Det är ju att debattera korruption. Och sånt förekommer inte i Sverige. Eller hur?



Vettigt vore också att i mediedebatten om kostnader knyta an till det skenande elpriset, till kartellen Nordpool i händerna på Nasdac och OMC, ett tillstånd lika ENRON-skandalen i USA.


För alla oss som vill stoppa de farliga maskinerna i vår natur spelar frågan ingen roll om hur många miljarder si och så många verk kostar i någon framtid. Vi vet dessutom redan att utbyggnaden är alldeles onödig för Sveriges elförsörjning. Det läser vi lätt på Energimyndighetens hemsida.


Nej, vi vill debattera varför ingen kontrollerar våra uträkningar om att bygget av ett vindkraftverk i Sverige skapar mera CO2 genom avverkning av skog, bygget av vägar, kabelgator, diken, uppställnigsplats, torn, maskinhus osv. mera CO2 än vindkraftverket någonsin kan gottgöra genom all den el det levererar under sin gångtid. Vi har ju skickat uträkningen till alla möjliga och den kan läsas på www.skyddamiljön.se. Har vi räknat fel?



Skadas inte klimatet mera av fler vindkraftverk som byggs i Sverige? Om klimatet skadas, är inte det på tvärs med alla de skäl som angavs för att besluta om att bygga tusentals vindkraftverk i Sverige? Är inte det misstaget värt att debatteras?



Alla vindkraftverk i Sverige är satt i drift i strid mot gällande lag, Maskindirektivet.
 Vem som helst kan kontrollera att vindkraftverk inte är CE-märkta med en väl synlig skylt på utsidan. Men akta er för att gå för nära. Maskinen är livsfarlig särskilt nu på vintern. Får ni den minsta lilla isbiten i skallen med en hastighet av 400km/h, så dör ni.



Varför debatteras inte detta faktum? Varför debatteras inte att medborgarna med vett och vilja och med stöd av myndigheter, riksdag och regering, utsätts för livsfara? 


Vi som inte får delta i en vettig debatt och som inte fått gehör av myndigheterna i alla överklagningar när vi påpekat livsfaran, har nu tröttnat på att ständigt nya dyra och onödiga vindkraftverk poppar upp över hela Sverige. 
I ett brev till regeringen begär vi nu att den omedelbart ser till att Arbetsmiljöverket gör sin skyldighet att via produktkontroller kräva att vindkraftverken skall säkerställas och att vindkraftverken stoppas till dess livsfaran är undanröjd.


Regeringen såväl som andra myndigheter brukar inte nedlåta sig att svara, men efter 30 dagars väntan kommer vi att anmäla Sveriges regering till EU-domstol för brott mot gällande lagar.


Bernd Stymer


---

Artikeln även publicerad på Second Opinion, här.

Håll en sansad ton i vindkraftsdebatten.

Kloka synpunkter från en av våra Europaparlamentariker, Alf Svensson (kd). Som kommer som reaktion på DNs debattartikel från konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell den 30 december 2010 i JönköpingsPosten.

Några citat:

...nog borde det vara demokratiskt rimligt att föra en saklig debatt om i vilken omfattning vindkraftverk ska få överta, för att inte säga ockupera, miljöer och landskapsbilder.

Lokala opinioner döms ut av mijöministern. Och politiker som gärna pratar om att lyssna på medborgare fnyser när opinioner hyser åsikter om vindkraftverkens utplacering.

...bestlutsfattare [får allt] sansa sig något i sin hurtfriska iver att visa sig på styva linan. Politiker och myndigheter är ju faktiskt till för medborgarna och inte vice versa. 

Vi kan bara hålla med. Amen!

Läs hela artikeln själv - klicka på bilden nedan.

Skandal att myndigheterna struntar i människors oro heter debattartikeln som är undertecknad av Konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell. DN publicerar den här igår. Några utdrag:

Den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden som till omfång och påverkan är jämförbar med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna.

Någon seriös forskning om hur människor påverkas existerar inte. Det är närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner möts av nonchalans från statligt håll.

Om vindkraften skall byggas ut i den takt och i den omfattning som regeringen bestämt, kräver detta mycket stor omsorg om lokalisering och hänsyn till naturvärden och människors hälsa och miljö. Det är en rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs borde höja sin röst.

Höja rösten har vi gjort. Skrivit till allehanda myndigheter och verk har vi gjort. Överklagat beslut i domstolar har vi gjort.

Kanske börjar man höra nu? 

"Elnäten klarar 30 TWh vindkraft utan utbyggnad enligt professor Lennart Söder på KTH" - så skriver Örjan Hedblom på sin "blog", som får stor plats i Alingsås Tidning, eftersom han är Alingsåsare. Han jobbar för Svensk Vindkraftförening, SVIF, som verkar för en utbyggnad av vindkraft i Sverige. Inte oväntat kanske.

"Nya stormar kring vindkraft" heter NyTekniks artikel, som är en fortsättning och ett svar från KTH på tidigare presenterad forskning från KVA, Kungliga VentenskapsAkakedemin. Läs om vad vi skrev om den här. KTH-forskningen stöder sig på en "datormodell av vattenkraftsystemet norr om Dalarna" - det låter ju förtroendeingivande...

Men forskningen man hänvisar till, utförd på KTH av Lennart Söder med hjälp av sina medarbetare, den kan ifrågasättas ordentligt. Det gör Claes-Erik Simonsbacka nedan.

Varför redovisas inte då för de tekniska och ekonomiska begränsningar eller avsaknad av sådana begränsningar i det simuleringsprogram som "Lars Söders" forskarna Mikael Amelin, Calle Englund och Andreas Fagerberg studerat och som låg till grund för deras slutsats att: Vattenkraften klarar av att balansera en stor utbyggnad av vindkraften upp till 30 TWh vindkraft?

Eftersom vindkraftsbranschens företrädare vare sig har kunskap eller intresse av att analysera och/eller klarlägga vad som ligger till grund för det presenterade (beställda) forskningsresultatet, som är positivt för vindkraftsbranschen, kan jag här upplysa om att simuleringsprogrammet inte alls beaktade någon ekonomisk begränsning eller elnätens transienta stabilitet, för att vindkraften skall kunna byggas ut till en rimlig kostnad med godtagbar teknisk kvalitet. 

Det är mycket allvarligt att beställda forskningsresultat som t.ex. inte alls beaktar ekonomiska aspekter och/eller grundläggande spänningsgoddhetskrav får publiceras och basuneras ut, för att medvetet vilseleda läsarna.

När det kommer till den transienta stabiliteten har och får våra elnät problem, de klarar inte längre av djupa dippar och urkoppling av linjer kan komma att ske. Kanske ännu allvarligare är, att när vattenkraften åtminstone klarar djupa dippar runt 0,3 sekunder så kopplas de antagna vindkraftverken bort redan efter 0,08 sekunder och klarar därmed inte av Svenska Kraftnäts krav på störningstålighet. Simuleringar av olika driftfall visar alltså att problem uppstår med den transienta stabiliteten. Utan vattenkraftverken inkopplade blir de transienta dipparna än djupare. 

Claes-Erik Simonsbacka
Elingenjör
Bureå

Läs mer av Simonsbacka - även hans kritik av samma forskning i tidningen Ny Teknik. Klicka på (Läs mer)

Dessutom lät KVAs reaktion inte vänta på sig. Läs mer från NyTeknik den 21 december här. 

 (Läs mer)