Mattias Gradén, boende i Falun, har i sin licentiatavhandling "Vindkraft i Dalarna - Från acceptans och lokalisering till planering och eftertanke" studerat tre kommuner i Dalarna och befolkningens inställning till vindkraftsutbyggnad. Vi skrev om detta tidigare här. Avhandlingen som pdf här.
Inledningsvis kan tyckas att Gradén har oklara s.k. forskningsfrågor, hypoteser som ska undersökas vetenskapligt.
Han ger på flera ställen intryck av förutfattade, positiva uppfattningar om vindkraftens fördelar. Dessa har inte sin plats i en vetenskaplig avhandling.
I det fall att studenter och forskare är inställda på jobb i den offentliga sektorn, t.ex. länsstyrelser, Naturvårdsverk och andra, kan det dessutom vara svårt att ha en kritisk hållning.
Urban Zingmark valde att ställa några kritiska frågor till Mattias Gradén. De finns här nedan.
Sammanfattning av frågorna och svaren:
Utgångspunkten för avhandlingen är att vindkraftverk kommer att byggas. Inte om eller varför, eller om de bör byggas.
Det vore därför fel att kalla avhandlingen för ett förespråkande av vindkraftverk, liksom att kalla den för ett avståndstagande vindkraftverk.
Uppsatsen handlar om hur den lokala befolkningens acceptans, eller avsaknad av acceptans, ser ut.
Mönstret som Mattias Gradén tycks se i sin avhandling verkar vara, som Västerbottens-Kuriren skrev, "...allt eftersom vindkraften byggdes ut så växte motståndet hos ortsbefolkningen".
Alla som är intresserade av vindkraft måste läsa Mattias Gradén! Avhandlingen är mycket välskriven. Man dras in och känner sig klokare och kunnigare efter de ca 100 sidorna. Du kan som läsare finna nya frågor att ställa om ditt eget landskap som du inte tänkt på förut.
Kammarrätten i Göteborg har dömt i tre vindkraftverksmål som avser överklagningar i Skåne, alla tre från den 11e dennes. Det är överklagningar som lett till tre framgångar för vindkraftverkmotståndarna.
Det är Eolus Vind AB, Mimer Vind AB och Kraftö AB, som förlorar möjligheten att sätta upp vindkraftverk. I alla tre ärenden företräddes de klagande av advokat-/juristbyråer.
Artikeln idag i Västerbottens-Kuriren och avhandlingen av Mattias Graden visar att opinionsläget har förändrats högst påtagligt.
Mattias Graden, boende i Falun, har i sin licentiatavhandling studerat tre kommuner i Dalarna och befolkningens inställning till vindkraftsutbyggnad.
I Västerbottens inland växer protesterna mot de planerade vindkraftverken runt Stöttingfjället. 250 personer har skrivit på protestlistor som kräver att kommunen använder sin möjlighet att säga nej till vindkraften och stoppa planerna på en fortsatt utbyggnad.
Vindkraftverken runt Stöttingfjället måste stoppas! Läs mer om dem i Västerbottens-Kuriren här.
Läs Västerbottens-Kuriren om avhandlingen här, och själva avhandlingen här (pdf).
Inger Almström i Föreningen Livskvalitet Stöverberg har gjort detaljrika anteckningar kring hur man lyckades avstyra att många vindkraftverk byggdes i hennes trakter, byggen som i praktiken skulle ha raderat en hel by från kartan.
Vi skrev om hur kommunen planerat vindkraftverk i bygderna kring Järvträsk men underlåtit att kalla de som bodde kring Brattberget till samråd. Läs det här.
Men nu får vi alltså hela historien, som innehåller många nästan otroliga detaljer: Bybor mot justitiekanslern, polisen, länsstyrelsen och kommunen. Byborna som motarbetades av enskilda och företag med ekonomiska intressen. De som vill rädda byn blir ignorerade av dagspressen och utskällda av tjänstemän i kommunen.
Don Quijote fäktade mot väderkvarnar men fick ge upp. Inger Almström och Föreningen Livskvalitet Stöverberg fäktade mot vindkraftverk, men gav inte upp - och vann kampen för Brattberget.
Sveriges Radio P4 och Sundsvalls Tidning har nu rapporterat från mötet i Stöde den 17 augusti. Där planeras en vindkraftverkspark i Stockåsbodarna.
Lyssna själv här:
SR P4:
SR Jämtland:
Kommentar från Urban Zingmark:
Argumenten mot etablering av 60 vindkraftverk tycks ha kommit fram väl genom Karin Bångman, Sune Sjöström och Bernd Stymer.
Hans Christian Schultze, Svenska Vindbolaget och Gunnar Fredriksson, Svensk Vindernergi fick stort utrymme i P4 med bl a påståenden om överdrifter från motståndarna.
En enda stödebo fick komma till tals, Bengt Bergström som efterlyste fler möten för att reda ut effekterna på naturen, djurlivet och människorna.
Som motståndare talar vi gärna, och med rätta, om vindkraftsindustrins baggböleri. Baggböleri i vindkraften är en träffande jämförelse med hur det gick till i industrialismens barndom när bönderna blev bjudna på sprit och lurade på skogsegendomarna.
I Sveriges Radio P4 fick bara en enda medborgare från Stöde komma till tals. Varför fick inte fler som är lokalt engagerade komma till tals? Beror det på rädsla för obehag och repressalier? Eller beror det på obetänksamhet att vi och media inte gör mer för att lyfta fram de drabbade och närboende till vindkraftverk?
Rapport från Bernd Stymer som var närvarande:
Över hundra personer hade 17.8.2011 kommit till ett informationsmöte som socialdemokratiska partiet hade ordnat i Stöde Folkets hus.
Informationsmötet gällde bygget av en vindpark på 68 verk.
SCA som äger stor mark arrenderar nu ut marken till norrmännen Statkraft så de som har världens största kassakista, att de nu kan få svenska skattebidrag.
Hela energimarknaden har redan sålts ut till utlandet. Nu skall även landskapet säljas ut.
Socialdemokraterna och Dan Bakkman som är initiativtagare till mötet, skall ha en eloge. Här ställde kommunpolitiker upp på information och debatt. Så skall självklart demokrati utövas.
Men så sker inte i alla kommuner. I andra kommuner myglas frågan om vindkraftverk igenom. Medborgarna skall ställas inför fullbordat faktum.
Så går det till i t.ex. Strängnäs kommun.
Där ställer ingen kommunpolitiker upp på debatt om nyttan med att ställa monsterverk mitt i Mälaren.
En nackdel med att debatten förs så som i Stöde är att vindindustrin tar alldeles för lång tid på sig, och de lägger beslag på mötestiden. De enda fördelar som de alltid nämner är att klimatet måste räddas, att utbyggnaden ger många nya jobb, och att Sverige måste sälja vindel till Europa.
Det är fel.
Här i Stöde, där många markägare redan arrenderat ut sin mark, påstods att det var en lönande affär både att arrendera ut mark och att köpa andelar.
Karin Bångman kunde ge många exempel på hur dåliga dessa affärer är.
Det var lustigt att hon - en representant från en förening som köpt andelar - också berättade om hur dåliga andelsaffärerna hade varit.
Alltför stor del av debattiden togs upp av frågan om hur många jobb som vindkraftverken skulle skapa. Vindindustrin ältade att det nog eventuellt kunde bli jobb, men kunde naturligtvis inte besvara frågan exakt.
Motståndarna fick till slut tillfälle att hänvisa till en undersökning som tidningen NyTeknik hade gjort 2010, som gav resultatet att de över 1000 vindkraftverk i Sverige gett knappt 20 heltidsjobb efter byggena.
Karin Bångman redogjorde för ett företag som fick mer betalt för snöröjningsjobbet än de tjänat på elen från sitt vindkraftverk.
Det finns flera internationella utredningar som visar att vindkraftverk inte ger jobb, utan snarare minskar jobben, som t.ex. i Spanien där över 60 000 jobb försvann när satsningen på vindkraftverk ledde till att industrier flyttade utomlands där elpriset var billigare.
Det är märkligt att ingen, inte ens vindkraftföreträdarna, kommenterade anförandet att hela vindkraftverkssatsningen inte var annat än det största bedrägeriet som det svenska folket utsatts för, att alla vindkraftverk kördes olagligt, att det är livsfarliga maskiner som måste inhägnas, att så många som nästan 16 tusen ansökningar om nya verk hade lämnats in, att det betydde att områden stora som Skåne eller Härjedalen inte fick beträdas och att Allemansrätten då skulle avskaffas.
Ett olustigt inslag i debatten var att Ulf Sahlin - en representant för LRF - helt utanför programmet, på podiet vittnade om hur han tjänat på sina vindkraftverk. Han är en grisbonde från trakten - en av Norrlands största grisuppfödare som varit vice ordförande och senare styrelseordförande i Swedish Meats - som nu skulle följa frestelsen i LRF-press att leva på "arbetsfria inkomster" fick avsluta, och han fick applåd av alla de närvarande markägare som också hade skrivit på.
Alla skulle därför vara eniga om att han skulle få skattebidrag så han slipper arbeta?
Nu förväntas kommunpolitikerna besluta i frågan.
Och sedan måste det naturligtvis bli en ny debatt - utan att vindindustrin deltar, men där kommunmedborgarna får debattera skälen till varför politikerna beslutat som de gjort.
Anledning till att Borås stad kontaktat mig nu är att jag tidigare överklagat stadens beslut, samarbetat med lokala kommuninnevånare som också sysslade med turistnäring och även haft kontakt med lokala politiker som delat vår uppfattning om nackdelarna med etableringen av vindkraftverk.
Borås stads principer borde anammas av varje kommun i Sverige!
Några citat:
Ur både miljö- och friluftssynpunkt finns önskemål om att koncentrera byggnation till vissa platser. Verk som riskerar att störa allmänna intressen bör placeras i grupp och inte spridas, så det blir en mängd enstaka verk över hela kommunens yta.
För grupper av verk bör landskapsanalys ingå som underlag till beslut, dels för att t ex minska krock med fågelintressen och dels för att få in en estetisk aspekt i bedömningen av hur gruppen påverkar landskapsbilden.
Ur varje medborgares perspektiv kan det vara på sin plats att tänka på att en allt för stor exploatering av vindkraftverk kan leda till brist på kontakt med landskapet man bor i. Ingen medborgare bör ha verk i siktfältet från sin bostad i samtliga väderstreck.