Sommaren är här - och vykorten...

Urban Zingmark 28 Juni, 2014 12:15 Drabbade, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Totalitarismen tar nya uttryck och nya vägar. På denna sajt kan du ta del av hur vindkraftsexpansionen tvingas fram i hela landet. Ett kort som liknade ett vykort kom i brevlådan igår. Tydligen har många hushåll runt Granberget och tätorten Robertsfors fått samma vykort. Klicka för större.

 
Vid första anblicken syns ett knallgult kors mot klarblå himmel. Vid sidan en kartbild i färger med ortsnamnen som är kända för de som bor i byarna Jomark, Framnäs, Hågen, Nytorp, Klintsjön, Sikeå, Lägde och så Robertsfors. (kommunen som blivit illa beryktad av en minister som gjorde dåliga affärer för Sverige)

Under bilderna finns en text som kan uppfattas som ett militant upprop till nationen av robertsforsare: "Fortsatt samråd för Granberget vindpark". På baksidan av kortet finns en text som förklarar: "Granberget vindpark planeras nu omfatta maximalt 22 vindkraftverk och utredningsområdet har utökats såsom visas på vykortets framsida".

SkyddaMiljön har genom tidigare kontakter i samband med första samrådsmötet i Sikeå talat med familjer som avstod att gå till mötet. Trots att familjerna bor så att de riskerar att bli hårt drabbade av outhärdligt buller, förstörd miljö och sänkta fastighetsvärden. Det känns väldigt hånfullt att läsa slutraden i vykortet från Nordisk Vindkraft: "Trevlig sommar!"

SkyddaMiljön manar istället : Stoppa Granberget 3!


Ljusvattnet i fara

Urban Zingmark 08 Juni, 2014 22:26 Drabbade Permalink Trackbacks (0)

En av de vackraste platserna i Burträsk, Ljusvattnet står på tur att förstöras. Ta en titt på kartan!

Länk till Kartor i iPhone | Länk till karta på Hitta.se (zooma ut till nivå 9 för bättre översikt)

Med lite fantasi är det lätt att föreställa sig hur gudomligt vackert det är i dessa trakter. Midsommaren närmar sig och risken är nu stor att ett 40-tal monsterverk 200 meter höga kommer att byggas nära sjön högt på bergen. Lika smärtsamt är det att tänka på vintern när de skogsklädda bergen i vinterdräkt trasas sönder av något så ovärdigt och dumt som vindsnurror. Totalhöjden på ett verk blir som Turning Torso i Malmö. När det är kallt och vindstilla var det som vackrast. Solen och ljuset.

I fortsättningen kan byborna komma att påminnas om det meningslösa med stillastående vindsnurror när det är kallt, soligt och gnistrande snö. Kommunpolitikerna inne i stan, i Skellefteå med Lorents Burman (s) i spetsen, lät sig köpas av konstgjorda pengar. Det elegiska landskapet i Ljusvattnet står på tur att förstöras av vindsnurror.


Vindkraftsfundament

Claes-Erik Simonsbacka 04 Juni, 2014 20:54 Vindkraftverk, Drabbade, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Sprickbildningar och söndervittringar / krackelering av vindkraftverkens betongfundament är ett svårlöst problem i vårt klimat, som kan äventyra konstruktions krav med avseende på stabilitet och livslängd. Betongen kan frysa sönder om den inte är lufttillsatt och är exponerad för cyklisk frysning i fuktig miljö. Det som kan hända pga. av sprickbildning är att när betongen karbonatiseras, alltså reagerar med koldioxiden i luften, återgår till kalksten, så tappar den sitt aktiva skydd för armeringskorrosion. Om armeringen börjar rosta finns risk att täckande betongskikt sprängs loss. Det finns också ämnen och processer som kan bryta ner betongen. Det värsta för betong är syra och andra sura ämnen som kan skadas av saltsprängning dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan/ballasten, eller fukt / vattentransport som lakar ut kalken i betongen.

Med hänvisning till ovanstående är det oansvarigt av Miljöprövningsdelegationen att i tillståndsbeslut för vindkraftsverksamhet fastställa och som ”praxis” föreskriva att fundament skall täckas med jord eller att fundament skall bilas ned några tiotals centimeter under marknivå och därefter täckas över med jord. Om det med stöd av grundläggande krav i miljöbalken tillåts, att endast säg 30-50 cm av fundamentens överyta, nedanför markytan, bilas ner ökar risken för framtida fundaments skador innebärande urlakning och spridning av miljöfarliga ämnen till våra näringskedjor. Förblir fundamenten kvar i marken omöjliggörs även framtida produktiv skogsbruk/markanvändning över fundamenten. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte slentrianmässigt bara tillämpa det som numera kan betraktas som ”praxis” Myndigheten måste redovisa en egen bedömning i varje enskilt fall baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människors hälsa och miljön kan påverkas i varje enskilt fall - inte hur det t.ex. har beslutats och/eller dömts i tidigare ärenden. Det kan inte heller betraktas som rättssäkert eller godtagbart för berörda kommuninnevånare, att det som nu ställs alldeles för låga krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagande och avfallshantering vid vindkraftsverksamhetens avveckling eller då del av - eller hela verksamheten upphör. Ekonomisk säkerheten prövas av tillståndsmyndigheten enligt 16 kap. miljöbalken. Visar det sig att ställd säkerhet är otillräcklig kan tillståndsmyndigheten enligt 24 kap. 5 § 12 genom omprövning besluta om ytterligare säkerhet. Storleken på säkerhetsbeloppet är nu vanligtvis helt baserat på beräkningar gjorda av operatören / verksamhetsutövaren, som vanligtvis avtalat bort ansvaret och kostnader för kvarstående omhändertaganden och avfallshanteringen efter, att vindkraftverk(en) nedmonterats. Då Miljöprövningsdelegationen har delegerat möjligheten till tillsynsmyndigheter (kommunernas miljönämnder) att ställa mer detaljerade krav i samband med återställning av området, som kommer att ske flera år efter Miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut, än som gällde vid tidpunkten för beslutet i enlighet med tillämpliga delar i miljöbalken men som senare kan ha ändrats och/eller att fundament är så skadade att det bedöms, att de måste tas bort i sin helhet. Myndighetskravet bör med anledning härav vara, att fundament(en) helt skall tas bort i samband med avveckling(en) av delar eller av eller hela verksamheten. Som en konsekvens av detta måste ansvarig myndighet ställa relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen så, att inte skattebetalarna som vanligt är, drabbas av kostnaderna i slutänden för miljöfarliga verksamheter.

Exemplet på Holmöarna, Umeå Kommun

Vindkraftverkens gravitationsfundamenten på Holmöarna, blir ca 21,4 x 21,4 meter stora och med ett djup på ca 3 meter, dvs. 21,4 x 21,4 x 3 = 1.374 kubikmeter per gravitationsfundament. Detta innebär att totalt på Holmöarna kan, om Slitevind AB bygger 23 vindkraftverk med kvadratiska fundament, finnas omkring 31.600 kubikmeter gravitationsfundament med en totalvikt av omkring 3500 x 23 = 80.500 ton, varav fundamenten kan antas bestå av ca 1.500 x 23 = 34.500 ton betong samt av ca 2.000 x 23 = 46.000 ton ingjutningsgods/armeringsjärn.

Den slutliga konstruktionen på fundamentet måste dock anpassas till markförhållanden på uppställningsplatserna.

Att helt bila och ta bort ett vindkraftsfundament inkl. etableringskostnad (exkl. borttransporter) antas kosta 500 SEK per kubikmeter. Total kostnad blir då 34.500 x 500 = 17.250.000 SEK. Till detta tillkommer kostnader för att fylla igen fundaments groparna inkl. transporter.

Den totala kostnaden för att endast deponera betong (exkl. transporter) skiljer sig i olika delar av Sverige. I Umeå kommun debiterar nu 30 SEK (exkl. moms) per ton krossad betong och 785 SEK per ton armerad betong. Total kostnad för deponering av all krossad betong blir 30 x 34.500 = 1.035.000 SEK.

Detta exempel visar tydligt på varför ansvarig tillståndsmyndighet för vindkraftsparker, med kommunens goda minne, inte alls ställer relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamheters avveckling. Skulle säkerheten för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamhetens avveckling på Holmöarna även omfatta kostnaden för deponering / förbränning av rotorbladen från vindkraftverken skulle ca 2.000.000 SEK tillkomma. Kontentan av detta blir med stor sannolikhet, att det blir skattebetalarna / berörda kommuninnevånare i slutänden som får betala för omhändertagandet och avfallshanteringen då de industriella vindkraftsparkerna skall avvecklas då ex. vis mindre markägare med avtalade krav att återställa och sanera marken sedan vindkraftverken är nedmonterade troligtvis kommer att sakna betalningsförmåga för sina avtalade åtaganden med verksamhetsutövare. NOTERA, att i ovanstående ingår inte kostnader för isärtagning och nedmontering inkl. borttransporter av de 23 vindkraftverken. Räkna med att kostnaderna för skattebetalare / berörda kommuninnevånare blir betydande för avveckling av vindkraftsverksamhet t.ex. i samband med konkurs, om inte varje ansvarig tillståndsmyndighet fastställer rimliga krav på ekonomisk säkerhet och/eller omprövar tidigare beslut om ytterligare säkerhet.

Är det otillåten "ministerstyre" som i alla avseenden råder då det gäller, att med alla medel driva igenom den lågkvalitativa och långsiktigt ohållbara storskaliga industriella vindkraftsutbyggnaden i vårt land?

Vad ingår i nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande och ser de ekonomiska säkerheternas storlek ut?

Att montera ned vindkraftverk som inte längre är i bruk handlar inte bara om att återställa platsen.

Ekonomisk säkerhet - Utdrag

”Tillstånd till en vindkraftverksamhet kan förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs (16 kap. 3 § miljöbalken). Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska att visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar.”

”I förarbetena anges följande om begreppet betryggande säkerhet. "Ofta kan säkerheten behöva vara skyddad vid gäldenärens konkurs och omedelbart tillgänglig för tillsynsmyndigheten". Med tillgänglig i detta sammanhang menas att säkerheten ska vara enkel att realisera när den behöver tas i anspråk. En väsentlig förutsättning vid en sådan bedömning är naturligtvis att säkerheten kan omvandlas till pengar i den takt som krävs för att det planerade avhjälpandet ska kunna genomföras. Med tanke på säkerhetens syfte, att garantera att tillräckliga medel finns för avhjälpande, bör de förväntade avhjälpandekostnaderna kunna tjäna som utgångspunkt vid bedömningen av om säkerheten är tillräcklig." (prop. 2006/07:95 s. 110).”

Länk Naturvårdsverket

Nedmontering av vindkraft: Ekonomisk säkerhet: Utdrag

Enligt 16 kap. 3 § Miljöbalken (1998:808) kan tillståndsmyndigheten ställa sådana krav på ekonomiska garantier.

”En dom från 2011 i Högsta Domstolen beskriver de principer som gäller för frågan om säkerhet för vindkraftverk vid tillstånd enligt miljöbalken (HD 2011-06-01 T 5420-08). I domen anger Högsta Domstolen att tillståndsmyndigheten vid sin tillståndsgivning i allmänhet inte har anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. Frågan ska lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när denna genom tillståndsvillkoren har fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Om säkerheten är godtagbar prövas av tillståndsmyndigheten. Det är den sökande som måste kunna visa att vald form för säkerhet är betryggande.”

”Än så länge är det svårt att tyda någon entydig praxis vad gäller säkerhetens storlek från Miljööverdomstolen, men i flera fall har den landat på minst 300 000 kr per verk.”

Länk Nätverket för vindbruk

PS. Så här absurd ser verkligheten ut då det gäller ekonomiska säkerheter!


Ljudberäkningarna oseriösa!

Claes-Erik Simonsbacka 03 Juni, 2014 20:48 Vindkraftverk, Drabbade, Buller, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Ljudberäkningarna för vindkraftverk på Holmöarna är oseriösa!

Antaganden för ljudberäkningar. Utskrift/Sida 2014-01-10 08:44 / 1. Ljudberäkningsmodell: Svensk 2009; Vindhastighet: 8,0 m/s; Markdämpning: Ingen; Meteorologisk koefficient, C0: 0,0 dB; Typ av krav i beräkning:1: VKV ljud jämförs med krav (DK, DE, SE, NL etc.). Rena toner (Observera: Används BARA om minst ett VKV uppges avge rena toner). Rena toner: Tillägg för rena toner adderas till krav: 5,0 dB(A) . Alla ljudvärden är medelvärden (Lwa) (Normal); Imissionshöjd (ö mark): Använd standardvärde från beräkningsmodell; Ljudkrav: 40,0 dB(A); Beräkningsprogram: WindPRO version 2.9.269 Nov 2013.

Beräkningarna enligt ovan inkluderar inga säkerhetsfaktorer för vår - höst respektive vinterförhållanden utan redovisas endast ett tillägg för rena toner (i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinje). Det är vidare okänt hur stor säkerhetsmarginalen är till de verkliga beräknade värden som skulle föreligga framför allt vintertid med isbelagda/is påbyggda rotorblad, då ljud / buller nivåer är högre. Inga resultat från kontroller för skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer i alla ljudkänsliga punkter har redovisats. Beräknade ljudnivåer över 38 dB(A) under dimensionerande förhållanden i vårt kalla och isiga klimat/miljö kan inte anses som acceptabla (om kravet på gränsvärdet är 40 dB(A)) med hänsyn till beräkningsmodellernas o- noggrannhet, osäkra indata från tillverkarna samt otillräcklig säkerhetsmarginal i beräkningarna med hänsyn till osäkerheten i beräkningsmodeller och indata / källstyrka.

Erfarenheten har klart visat, att hela den svenska vindkraftsutbyggnaden har baserats på felaktiga bullerberäkningar bl.a. på grund av fel i beräkningsmodeller, otillräckliga säkerhetsmarginaler, osäkra källjud okunskap om ljudets utbredning, etc. Dvs. ljuddata som är redovisat enligt ovan är inte alls tillförlitliga, ja till och med oseriösa.

Nuvarande bullernorm om 40 dB(A) är inte anpassad till vindkraftsljudets speciella karaktär - modulerat ljud och aldrig konstant samt med hörbara inslag av impulsljud. Hänsyn har inte tagits och tas inte nu heller till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet och risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet. I aktuellt regelverket för vindkraftsetablering tas inte heller hänsyn till infraljud och dess påverkan på innerörat vilket enligt vetenskapen utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av känslighetsökning. Gränsvärdet för högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå bör vara högst 35 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå. Socialstyrelsens allmänna råd inomhus anger högst 30 dB(A) för ljud utan tonala komponenter. För ljud med tonala komponenter gäller 25 dB(A). Myndighetskraven bör vara att gränsvärdet, deklarerad källstyrka, som ska användas både i bullerprognoser och i garantier bör anges som uppmätt värde under dimensionerad förhållande ökat med minst 3 dB(A i ljudstyrka).

Det är väl känt att myndigheterna brukar sätta villkoret till 40 dB(A) med hänvisning till "praxis". Det är också väl känt att miljödomstolarna brukar godta beräkningar utan säkerhetsmarginal men detta strider mot vetenskapliga principer och akustisk erfarenhet. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte bara hänvisa till praxis. Myndigheten måste redovisa en egen bedömning baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människor störs eller deras hälsa påverkas i det enskilda fallet - inte hur det har dömts i tidigare ärenden.

Av Conny Larssons och Olof Öhlunds, Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet, vetenskapligaden potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. handling beträffande amplitud modulering av ljud från vindkraftverk under olika meteorologiska förhållanden framgår bl.a. översatt till svenska: ”Att ljud retar en del människor även om ljudnivåerna är relativt låga. Detta kan bero på amplitudmodulerad "svischande" turbinljud, som inte beaktas av standardförfaranden för mätning av genomsnittliga ljudnivåer.” För mer information se denna länk från AIP Publishing.

Today Tonight report on Wind Farms:

PS. Dags för Naturvårdsverket, att ändra regelverket, även om ovannämnda dom blir överklagad, så att närboende slipper bli utsatta för ”terrorliknande” buller från vindkraftverk.

TILLÄGG:

DOM, 2014-05-27, meddelad i Växjö.
Mål nr M 4848-13
DOMSKÄL

Klagorätt - Några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen finner att vid bullernivåer kring ca 30 dB(A) kan buller från vindkraft uppfattas och för någon procent av befolkningen även uppfattas som störande (Naturvårdsverket/Vindval rapport 5956). Det kan utgöra en utgångspunkt för bedömning av gränsen för störningsnivå som utgör klagorätt. 1Med tanke på beräkningsosäkerheter, inte minst på grund av det delvis kuperade landskapet och möjliga vindskyddade lägen, kan även något lägre bullernivåer beaktas.” ”Det kan då inte uteslutas att lågfrekvent buller kan förekomma inomhus, beroende på husets ljuddämpande egenskaper, och föranleda sömnstörningar. Denna aspekt av buller är därmed av betydelse för lokaliseringsbedömningen.””I analogi med ovanstående bör även frågan om lågfrekvent ljud anses ingå i det bullervillkor som är styrande för det slutliga valet av lokalisering och typ av verk.”

Villkor – några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen anser att miljöprövningsdelegationens motivering av att lågfrekvent ljud bör villkorsregleras, ska fullföljas genom ett entydigt slutligt villkor, och därmed ge samma styrande funktion för val av teknisk utformning och slutlig placering som villkoret för A-vägt buller. Värden enligt tabell 2 i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) ska då anges.”

Läs hela domen här.


Tidsmarginalerna krymper...

Urban Zingmark 24 Maj, 2014 14:46 Drabbade, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Tidsmarginalerna krymper för att påverka vindkraftsprojektet.

Grannarna tar det med upphöjt lugn att 1000 hektar ingår i undersökningen för att bygga vindkraftverk i Robertsfors. Ingen tycks ens ha läst den information som exploatören Nordisk Vindkraft AB har lagt ut på internet.

-"Ja ha int dator" är ett svar som man kan möta.
-"Va ska he va bra dell?"
-"Men du har ju telefon", försöker jag med.
-"Men de ä ju en annan sak", svarar den med skog och mark bemedlade, men till ny kunskap misstänksamme.

Att samtala med grannarna i byarna runt Granberget om det största industriprojektet någonsin i Robertsfors är som att tala med en vägg. Den tillfrågade har ett överlägset svar till hands för att visa hur dumma frågorna är om buller, fågeldöd, naturförstöring, miljöpåverkan. Inte ens jämförelser med Baggböleri tar skruv. Dagens privata små markägare är lika försvagade mot makthavarna som förr i tiden, men vågar inte tänka tanken.

Förr eller senare kommer ändå sanningen fram. Det har det gjort i fallet Fagerliden, anläggning för farligt avfall. Här tiger hälsan still i grannbyarna.


Sportfiskare för vindkraft - ännu en ohelig allians

Inger Almström 16 Maj, 2014 13:54 Insändare vindkraftverk, Drabbade Permalink Trackbacks (0)

I vår förening har vi försökt få med oss sportfiskarna som har arrangemang i Järvträsket och alla häromkring trodde naturligtvis att de förstått det vi andra förstått men ingen skriver på vår lista – märkvärdigt, eller hur?

Tidningen Svenskt Fiske 2/2014, en medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, redogör för orsakerna. En toppstyrd vattenverksamhetsutredning, vars resultat de hyllar, är ett större hot mot vattnen och därmed fisket än de verkar förstå.

I en artikel av Christina Lindhagen tolkas utredningen som det verkliga lyftet för sportfisket. Vad är det då som är så bra? Jo, att utredningen vill stänga de allra flesta mindre vattenkraftverk och bara behålla de allra största. 27 vindkraftverk, 189 GWh, skulle lätt kunna ersätta alla de små vattenkraftverken. Reglerkraft för de vindkraftverk vi redan har i Sverige och de som skulle byggas för att ersätta de mindre vattenkraftverken, vilka skulle rivas, skulle komma från en ökning av kapaciteten från de allra största vattenkraftverken med dessa 189 GWh samt ytterligare 6TWh som beräknas klara ett ökande elbehov. Någon reglerkraft är det inte tal om här.

Förödande konsekvenser

Detta skulle få ett antal förödande konsekvenser. Att riva alla mindre vattenkraftverk på samma sätt som sportfiskarna drivit igenom att alla flottningsbrytare ska störtas ut i älvarna. Flottningsbrytarna bestod av en timmer ram och innan för denna sten. Sten som kördes dit med häst och släde på vinterföre. Det finns fortfarande människor i livet som var med, fråga dem hur det gick till. Dessutom visar en mängd foton i hembygdsarkiv och liknande hur det hela gick till, bildtext från tiden och allt.

Stenen som nu ”återställs” i älvarna, har aldrig varit i älvarna, den kommer från land och är tillförd brytarna utifrån. När flottningen började fanns det inte maskinkapacitet att gräva ur älvar och föra upp sten till land. I en del fall sprängdes forsnackar med dynamit men inte heller dessa stenar som då lösgjordes, större och mindre, togs upp på land. Konsekvensen har redan blivit varmare vatten som fisken inte vill leka i. Det tar 50 år för en förstörd biotop att åter bli attraktiv för djur och växter, under förutsättning att det finns sådana i närområdet som kan vandra in. (SLU Evolution and Ecology, LTU Ekologi och Miljövård). Hur är det med de förstörda älvarna, laxtrappor eller ej, finns det verkligen något i närområdet som kan vandra in om 40 – 50 år?

En poäng har fiskarna dock, det finns inte passager för fisk att passera en del kraftverk. Detta kan ordnas utan att kraftverken rivs och kostnaden tjänas igen genom att ersätta gammal teknik med ny i kraftverket, något som Vattenfall redan har börjat med. Ingen verkar heller ha ansvar för att se till att Vattenfall och andra aktörer i vattenkraftsutbyggnaden verkligen planterar in det som sades i vattendomarna från byggtiden. Det skulle kanske vara lättast att börja där.

Att öka kapaciteten dvs genomströmningen vid de stora kraftverken, främst då efter Luleälven, antar jag. Det finns ingen definition i artikeln på vad som är stort. Att börja öka genomströmningen och låta gränsen mellan högt och lågt vatten variera mer än idag kräver en ny vattendom. Dessutom skulle det vara förödande för djurlivet. Djuren vet att isarna håller på vintern. Skulle det plötsligt tappas vatten mitt i vintern i en kall period, så att isarna blev osäkra skulle ett ohyggligt antal djur mista livet. Renskötseln är beroende av att isar är pålitliga. Naturen kan naturligtvis inte alltid kontrolleras men skulle det inte vara möjligt att någonsin beträda isen i en dämning skulle renskötseln kanske inte överleva. Renskötsel är ett riksintresse och bör inte åsidosättas har FN sagt, trots detta fortsätter exploateringen av gruvor och vindkraftparker och så nu detta!

Många sportfiskare befinner sig också på dessa dammvattens isar vintertid. Detta fiske skulle inte kunna ske om sportfiskarnas organisation får som de vill. Att pimpelfiska på tjärnar eller dammar är en verklig folkrörelse vintertid. Kanske den största fritidssysslan vintertid, inte bara för lokalbefolkningen utan även för en majoritet i malmfälten samt ytterligare tillskott från kusten.

Sportfiskarna, genom Lindhagen, tycks inte se något annat i naturen. De sportfiskare vi har i föreningen, som gav mig artikeln, är av en helt annan sort. De förstår naturens samspel, något som Lindhagen ignorerar. Det faktum att vindkraftverksbyggen inte hittills har tagit den hänsyn till vattnen i området som de utfäst sig att göra i sina miljökonsekvensbeskrivningar gör att fisket på sina håll omöjliggjorts. Enligt utsago både i Jämtland och i Markbygden.

Att sprida bly, bisfenol-A och neodym i marken gör att detta sprids genom snösmältning, rännilar, bäckar och åar till de större älvarna vilka alltid rinner ut i havet. Att många älvar redan är förorenade gör inte detta nya livsfarliga tillskott vattenkvalitén bättre. Vatten som vi i många fall också dricker via kommunala vattentäkter i älvarna, t ex både i Luleå och Skellefteå.

Samtidigt utbildas skogsägare i att skydda skogens alla vatten. De seriösa avverkningar som sker, inte Svea Skog och något/några bolag vilka dominerar en trakt, tar mycket stor hänsyn till skogens vatten. I och med digitaliseringen av skogsmarken kan inga kallkällor eller rännilar förbli oupptäckta ens under ett tjockt snötäcke. Detta är bra för alla och vi önskar bara att Svea Skog och de stora dominerande bolagen (fd Baggböleri skogar) följer efter. 

Vi skulle gärna vilja veta varför Sportfiskarnas organisation så bredvilligt sällar sig till t ex Naturskyddsföreningen och andra oseriösa aktörer som också ställt sig på skövlarnas sida. Har någon fått lite pengar i egen ficka eller kan verkligen företrädarna för en hel organisation vara så blåsta att de inte ens bryr sig om att kolla fakta, att åka ut i en vindkraftpark och se de förstörda vattnen som innehöll fisk och rekreation för många före utbyggnaden. 

Återigen gör om och gör rätt. Ta tillbaka detta orimliga stöd för den värsta miljökatastrofen i vårt land hittills och cykla ut när ni fiskar och tänk på miljön innan ni köper ännu ett drag, ett spö till er samling. En normalt intresserad sportfiskare verkar ha ett tiotal spön och minst 10 000 olika drag, detta kanske är en helt miljöovänlig produktion. Tvättar ni era drag och håvar mellan olika vatten? Eller sprider ni smitta mellan? Var och en kan göra en hel del för allas vår vattenmiljö börja idag – ägna er inte åt put-and-take fiske, det är som att skjuta ett djur lite grann för att sen kunna skjuta det lite mer nästa dag, om det lever då vill säga.


Vindin agerar falskt?

Urban Zingmark 15 Maj, 2014 00:10 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Vindin AB klagar på länsstyrelsens villkor för havsörn vid vindkraftsetablering i Gryssjön och Ivarsboda, Robertsfors. Se på SVT.

Inte nog med det. Falska beräkningar av rivningskostnader har spridits av kommunen. Har kommunen tagit emot dessa uppgifter från bolaget Vindin?

Markägare som tecknat avtal med Vindin löper stora risker att få rivningskostnader som är 10 gånger större när fundamenten ska avlägsnas, när verken tjänat ut om 15- 20 år. Läs mer om arrendekontraktsfällan här.


Berättelse från Brattberget - 2014 - del 1

Inger Almström 10 Maj, 2014 10:04 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

En av de som drabbats av vindkraftverk, Inger Almström, ordförande för föreningen Livskvalitet för Stöverberg, berättar för skyddamiljön.nu om situationen, och vi väljer att publicera det helt ograverat allt eftersom. Ansvaret för innehållet är helt författarens.

Denna artikel är del 1 från år 2014. Här är del 2 och del 3Här finns tidigare texter för år 2013.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Energiopinionen i Sverige 2013

Urban Zingmark 30 April, 2014 22:03 Drabbade, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986 genomförs varje höst av olika forskningsprojekt vid Statsvetenskapliga institutionen, och Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Undersökningen med frågor om energi och kärnkraft år 2013 omfattade 3400 slumpmässigt utvalda personer från hela Sverige. Mätningarna har finansierats av Energimyndigheten.

Svarsfrekvensen brukar ligga på ca 50% av utvalda svarspersoner. Rapporten innehåller 13 tabeller baserade på 13 frågor.

Kärnkraften har i praktiskt taget alla sammanhang en nedåtgående trend. Vattenkraft och vindkraft har stor andel "mycket positiva" eller "ganska positiva" svar. Allt färre svarspersoner ville satsa mer på vindkraft, 61% jämfört med 74% när mätningarna startade 1999.

En av frågorna var: "Hur ställer du dig till en etablering av vindkraft i närheten av din fasta bostad eller din fritidsbostad?" Svaren visar att 40% resp 42% är "mycket positiv" eller "ganska positiv". Observera att frågan är ställd till alla, oavsett var de bor och om svarspersonen har någon som helst kunskap eller erfarenhet av vindkraftverk! Denna fråga är en av de viktigaste frågorna för nätverket SkyddaMiljön som vill ta tillvara de drabbades intressen. Energimyndigheten har godkänt en luddig och missvisande formulering och redovisning av frågan. 

Därför saknas förtroende för undersökningen och ansvariga personer i SOM-institutet, Göteborgs universitet och Energimyndigheten. Hur kan Energimyndigheten komma på en så befängd idé som att försöka visa och påstå att grannar till vindkraftverk är positiva till närheten? Med luddiga och missvisande frågeformuleringar tror Energimyndigheten att opinionen kan manipuleras. Nu får det vara nog med lögner om vindkraften med hjälp av manipulerade undersökningar!


Nej till finsk kärnkraft, men ja till vindkraft?

Urban Zingmark 18 April, 2014 20:43 Vindkraftverk, Drabbade, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Robertsfors kommun säger nej till kärnkraft

Nu ligger fältet öppet för fler vindkraftverk på Granberget i Robertsfors. Tillståndsprövningen kommer att gå som på räls om man tror på konspiration. Så värst mycket omtanke om fladdermöss lär det inte bli den här gången. Det finns en stark intressegemenskap om beslut och stora affärer mellan kommunen, facket, markägare, länsstyrelsen och det utlandsägda vindkraftföretaget.

Grannar till vindkraftverket kommer i sinom tid utsättas för starka negativa effekter: Naturen förstörs. Ekonomiskt drabbas staten som övervältras på skattebetalarna. Men utgången är ändå inte helt förutsägbar. Investeringar i vindkraft har blivit en sämre affär för alla parter. Kärnkraft och vattenkraft är baskraften för vår försörjning.

Om bygget försenas efter det att tillståndet lämnats, då finns möjligheten att projektet aldrig blir av.


Creeper MediaCreeper