Nickedocka utan något att säga Ramseleborna

Urban Zingmark 02 December, 2014 23:57 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Vindkraftparken i Ramsele på gränsen mellan Jämtland och Västernorrland är ett hot mot bygdens överlevnad. Ägare är SCA och norska Statkraft. VD i Statkraft SCA Vind AB Johan svarar robotmässigt att ha tagit del av kritiken från ortsbefolkningen, se här.

Projektet är en tragedi för naturen. Det är också tragiskt att se hur en dotterbolagschef svarar på frågor i TV som en nickedocka. Han har absolut inget av värde att säga eller tillföra tittarna. Han bara rapar upp tomma ord och tittar ut i bild med ihålig blick och försöker att se snäll och trevlig ut. Ett sådant cyniskt spel med natur och människor!!!

Kasta skit tillbaka, kära ortsbor, och var inte så förbaskat fina i kanten genom att försöka tala lika fint som direktörerna i Stockholm och Oslo. Direktörerna är uppfödda på tjock grillad med majonäsklet och Pucko. Studierna på Handels eller KTH är betalda med era skatter. Men framgångarna med höga löner har gjort att de helt tappat kontakten med sina medmänniskor. Vi håller på er som drabbas!


Iögonenfallande konsumtion

Urban Zingmark 30 November, 2014 16:15 Drabbade Permalink Trackbacks (0)

En familj i Arvidsjaur har under några år varit utsatt för osäkerhet för framtiden pga. hotet om en vindkraftpark i sin närhet. Turerna kring planeringen har liknats vid landgrabbing, att med makt lägga under sig mark för att bygga vindkraftpark, subventionerad med skattemedel. Grannar till vindkraftverken är i praktiken maktlösa när storbolagen ska bygga.

Som inte det kunde vara nog, så växer bolagschefernas förakt mot småfolket genom "iögonenfallande konsumtion", läs här och här.

Det är något annat än vanlig lyxkonsumtion med champagne, kaviar och damer. Vi talar här om en konsumtion som vill visa: "Jag skiter i er. Jag vill höra till den fina klassen." SCA- chefen som beställer fram privatjet för privata resor till London, New York, Paris och Rom ägnar sig åt "conspicuous consumption". Han har ett par minuters gångväg från kontoret i Stockholm till Arlanda Express. Han kan resa reguljärt i första klass om han vill. Han visar istället: "Jag skiter i er. Jag tillhör den fina klassen" och beställer privatjet.

Han har uppnått effekten att media, med DI i spetsen och andra, står med hängande hakor. Varför inte till bolagsmiddagen beställa öluppfödd ko med flyg från Japan? Älgkött från SCA:s direktionsjaktslott i Jämtland duger väl inte.


Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Redaktionen 24 Oktober, 2014 18:09 Vindkraftverk, Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Vid Mats Rondins död
Musik och konst mot vindkraft
Av Peter Skeel Hjorth, journalist och författare

Risken att få sitt livsverk förstört av vindmöllor kastade tunga slagskuggor över de sista åren av cellisten och dirigenten Mats Rondins liv och gärning som musiker i världsklass. Hans plötsliga, alltför tidiga död av en hjärtinfarkt vid 54 års ålder väckte stor uppmärksamhet i medierna. Av naturliga skäl låg fokus på hans insats som musiker. Det var han som stod på podiet under festkonserten för kronprinsessan Victoria kvällen före hennes bröllop. Och det var han som svingade taktpinnen då kungens 40-årsjubileum firades med musik.

Men inte många fick veta att Mats Rondin sedan drygt fem år stod mitt i en uppslitande kamp för att rädda sitt familjeliv och sitt livsverk från ett vindkraftsbygge, som lagt en våldsam psykisk och känslomässig press på honom.

Tillsamman med sin hustru hade han skapat musikcentret Isidors Kulle i det skånska Huaröd, där det bl.a. arrangerades välbesökta friluftskonserter med berömda svenska artister. Isidors Kulle blev mittpunkten för många av Sveriges finaste musiker och för ensemblen Huaröds Kammarorkester.

Platsen hade Mats Rondin och hans hustru valt på grund av landskapets skönhet och, inte minst, för den tystnad som är nödvändig för att hålla konserter under öppen himmel, och för att göra högkvalitativa inspelningar.

Men 2009 blev planer på ca. 50 vindkraftverk av industristorlek på godsen Maltesholm, Vittskövle och Borrestad ett konkret hot mot Isidors Kulle. De närmaste vindkraftverken kunde komma att stå en kilometer från musikcentret. En oberoende akustikfirma beräknade att oljudet från vindmöllorna skulle omöjliggöra centrets aktiviteter.

Jag lärde känna Mats Rondin påsken 2009 då föreningen Bevara Linderödsåsens ordförande, Per von Wachenfeldt, tog oss med till Hishult nära Laholm för att studera och filma de jättevindmöllor, som har förpestat invånarnas tillvaro där.

Mats Rondin var en fin personlighet, vars milda sätt speglades i hans musik och dirigentverksamhet. Nu mötte han ett helt annat slags människor än dem han arbetade med i kulturlivet. Det var hårda, kalla affärsmän och deras rådgivare som strävade efter efter att tjäna stora pengar. De behandlade Mats Rondin nedlåtande, utan respekt.

Han stod också inför okunniga lokalpolitiker och ämbetsmän från kommun, länsstyrelse och miljödomstol. Exempelvis den domare som i ett telefonsamtal med Mats Rondin sa, att hans musikcentrum väl också stördes av flyg. Så lite kunskap hade denne domare om ljud och vindkraftsbuller.

Mats Rondin använde snart sagt varje ledig stund på saken och stora summor gick till advokathjälp. Tillsammans utvecklade han och jag en idé om att arrangera en protestkonsert mot felplacerad vindkraft i människors närhet. Vi ville få igång en debatt med hjälp av musik.

Protestkonserten hölls på Knutstorps Borg i Skåne, söndagen den 29 augusti 2010, med medverkan av representanter från svenskt kulturlivs toppskikt, bl.a. filmregissören Jan Troell. En rad skånska protestföreningar var med att genomföra arrangemanget, som samlade över 1000 deltagare.

Vi enades också om att göra en kortfilm, som med konstens hjälp skulle skapa förståelse för nödvändigheten av att ta större hänsyn till vindkraftens negativa konsekvenser. Tillsammans körde vi runt till natursköna platser i Skåne och Mats Rondin filmade. Han var konstnär ut i fingerspetsarna och hade också känsla för att använda en halvprofessionell filmkamera och klippa film.

Filmen kom att ta flera år att färdigställa, då Mats Rondin krävde att den skulle vara lika perfekt som en konsert.

”In the silence of nature” kom filmen att heta, efter titeln på en komposition av Staffan Storm från protestkonserten på Knutstorps Borg. Det musikaliska temat är annars en saraband för cello av J.S. Bach, spelad av Mats Rondin på hans älskade Isidors Kulle.

Filmen producerades utan något filmtekniskt eller ekonomiskt stöd. Den fick sin premiär på biografen Gloria i Köpenhamn den 17 juni i år, genom samarbete mellan två skånska protestföreningar och Föreningen Svenskt Landskapsskydd och den danska Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Mats Rondin var med i biografsalongen, som var fylld till sista plats.

Nu skulle filmen börja leva sitt eget liv. Men Mats Rondin var så upptagen av musikalen Doktor Zhivago i Malmö och andra musikaliska aktiviteter, att han i ett mejl till mig skrev att han ”hade en hysterisk arbetsperiod framför sig”. Jag såg honom aldrig igen. ”Tristis est anima mea” är det latinska namnet på en kantat av J.S. Bach. Det betyder: Min själ är full av sorg. Se kortfilmen ovan till ära för musikern, konstnären och hedersmannen Mats Rondin.

Källa: FSL


Berättelse från Brattberget - 2014 - del 2

Inger Almström 02 September, 2014 11:06 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Detta är del 2 av Inger Almströms texter från 2014. Här är 2014 - del 1 och del 3.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste.

 (Läs mer)


Svensk Vindenergi tänker fel

Urban Zingmark 14 Juli, 2014 19:16 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Närhelst man ser spåren av pressmeddelanden från Svensk Vindenergi frågar man sig: Vad är det som är feltänkt denna gång?

Läs i ATL

Hur kan Svensk Vindenergi tro att allmänheten, skattebetalarna ska vilja tillskjuta mer pengar till vindkraft? Utvecklingen har visat att satsningen och subventionerna till vindkraft är ett megafiasko. En samhällsekonomisk kalkyl kan visa på de stora ekonomiskaförlusterna. De skador som uppstått för natur, djur och människor måste tas med i kalkylen. Idag betalar inte vindkraftexploatörerna för de stora skador som uppkommer. Inte nog med det, denna destruktiva näring är inte ens intresserad eller kapabel att förstå vilka skador man ger upphov till.

När Svensk Vindenergi i sina pressreleaser börjar diskutera de skador som ekonomer, tekniker, biologer, kulturvetare och framför allt de drabbade har konfronterats med, då kan den stora läkningsprocessen inledas efter ett trauma i apokalyptiska dimensioner. Men tyvärr kommer vi nog under en övergångstid få se dessa enfaldiga och tomma texter som kommer av pressreleaser från Svensk Vindenergi.


Sommaren är här - och vykorten...

Urban Zingmark 28 Juni, 2014 12:15 Drabbade, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Totalitarismen tar nya uttryck och nya vägar. På denna sajt kan du ta del av hur vindkraftsexpansionen tvingas fram i hela landet. Ett kort som liknade ett vykort kom i brevlådan igår. Tydligen har många hushåll runt Granberget och tätorten Robertsfors fått samma vykort. Klicka för större.

 
Vid första anblicken syns ett knallgult kors mot klarblå himmel. Vid sidan en kartbild i färger med ortsnamnen som är kända för de som bor i byarna Jomark, Framnäs, Hågen, Nytorp, Klintsjön, Sikeå, Lägde och så Robertsfors. (kommunen som blivit illa beryktad av en minister som gjorde dåliga affärer för Sverige)

Under bilderna finns en text som kan uppfattas som ett militant upprop till nationen av robertsforsare: "Fortsatt samråd för Granberget vindpark". På baksidan av kortet finns en text som förklarar: "Granberget vindpark planeras nu omfatta maximalt 22 vindkraftverk och utredningsområdet har utökats såsom visas på vykortets framsida".

SkyddaMiljön har genom tidigare kontakter i samband med första samrådsmötet i Sikeå talat med familjer som avstod att gå till mötet. Trots att familjerna bor så att de riskerar att bli hårt drabbade av outhärdligt buller, förstörd miljö och sänkta fastighetsvärden. Det känns väldigt hånfullt att läsa slutraden i vykortet från Nordisk Vindkraft: "Trevlig sommar!"

SkyddaMiljön manar istället : Stoppa Granberget 3!


Ljusvattnet i fara

Urban Zingmark 08 Juni, 2014 22:26 Drabbade Permalink Trackbacks (0)

En av de vackraste platserna i Burträsk, Ljusvattnet står på tur att förstöras. Ta en titt på kartan!

Länk till Kartor i iPhone | Länk till karta på Hitta.se (zooma ut till nivå 9 för bättre översikt)

Med lite fantasi är det lätt att föreställa sig hur gudomligt vackert det är i dessa trakter. Midsommaren närmar sig och risken är nu stor att ett 40-tal monsterverk 200 meter höga kommer att byggas nära sjön högt på bergen. Lika smärtsamt är det att tänka på vintern när de skogsklädda bergen i vinterdräkt trasas sönder av något så ovärdigt och dumt som vindsnurror. Totalhöjden på ett verk blir som Turning Torso i Malmö. När det är kallt och vindstilla var det som vackrast. Solen och ljuset.

I fortsättningen kan byborna komma att påminnas om det meningslösa med stillastående vindsnurror när det är kallt, soligt och gnistrande snö. Kommunpolitikerna inne i stan, i Skellefteå med Lorents Burman (s) i spetsen, lät sig köpas av konstgjorda pengar. Det elegiska landskapet i Ljusvattnet står på tur att förstöras av vindsnurror.


Vindkraftsfundament

Claes-Erik Simonsbacka 04 Juni, 2014 20:54 Vindkraftverk, Drabbade, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Sprickbildningar och söndervittringar / krackelering av vindkraftverkens betongfundament är ett svårlöst problem i vårt klimat, som kan äventyra konstruktions krav med avseende på stabilitet och livslängd. Betongen kan frysa sönder om den inte är lufttillsatt och är exponerad för cyklisk frysning i fuktig miljö. Det som kan hända pga. av sprickbildning är att när betongen karbonatiseras, alltså reagerar med koldioxiden i luften, återgår till kalksten, så tappar den sitt aktiva skydd för armeringskorrosion. Om armeringen börjar rosta finns risk att täckande betongskikt sprängs loss. Det finns också ämnen och processer som kan bryta ner betongen. Det värsta för betong är syra och andra sura ämnen som kan skadas av saltsprängning dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan/ballasten, eller fukt / vattentransport som lakar ut kalken i betongen.

Med hänvisning till ovanstående är det oansvarigt av Miljöprövningsdelegationen att i tillståndsbeslut för vindkraftsverksamhet fastställa och som ”praxis” föreskriva att fundament skall täckas med jord eller att fundament skall bilas ned några tiotals centimeter under marknivå och därefter täckas över med jord. Om det med stöd av grundläggande krav i miljöbalken tillåts, att endast säg 30-50 cm av fundamentens överyta, nedanför markytan, bilas ner ökar risken för framtida fundaments skador innebärande urlakning och spridning av miljöfarliga ämnen till våra näringskedjor. Förblir fundamenten kvar i marken omöjliggörs även framtida produktiv skogsbruk/markanvändning över fundamenten. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte slentrianmässigt bara tillämpa det som numera kan betraktas som ”praxis” Myndigheten måste redovisa en egen bedömning i varje enskilt fall baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människors hälsa och miljön kan påverkas i varje enskilt fall - inte hur det t.ex. har beslutats och/eller dömts i tidigare ärenden. Det kan inte heller betraktas som rättssäkert eller godtagbart för berörda kommuninnevånare, att det som nu ställs alldeles för låga krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagande och avfallshantering vid vindkraftsverksamhetens avveckling eller då del av - eller hela verksamheten upphör. Ekonomisk säkerheten prövas av tillståndsmyndigheten enligt 16 kap. miljöbalken. Visar det sig att ställd säkerhet är otillräcklig kan tillståndsmyndigheten enligt 24 kap. 5 § 12 genom omprövning besluta om ytterligare säkerhet. Storleken på säkerhetsbeloppet är nu vanligtvis helt baserat på beräkningar gjorda av operatören / verksamhetsutövaren, som vanligtvis avtalat bort ansvaret och kostnader för kvarstående omhändertaganden och avfallshanteringen efter, att vindkraftverk(en) nedmonterats. Då Miljöprövningsdelegationen har delegerat möjligheten till tillsynsmyndigheter (kommunernas miljönämnder) att ställa mer detaljerade krav i samband med återställning av området, som kommer att ske flera år efter Miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut, än som gällde vid tidpunkten för beslutet i enlighet med tillämpliga delar i miljöbalken men som senare kan ha ändrats och/eller att fundament är så skadade att det bedöms, att de måste tas bort i sin helhet. Myndighetskravet bör med anledning härav vara, att fundament(en) helt skall tas bort i samband med avveckling(en) av delar eller av eller hela verksamheten. Som en konsekvens av detta måste ansvarig myndighet ställa relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen så, att inte skattebetalarna som vanligt är, drabbas av kostnaderna i slutänden för miljöfarliga verksamheter.

Exemplet på Holmöarna, Umeå Kommun

Vindkraftverkens gravitationsfundamenten på Holmöarna, blir ca 21,4 x 21,4 meter stora och med ett djup på ca 3 meter, dvs. 21,4 x 21,4 x 3 = 1.374 kubikmeter per gravitationsfundament. Detta innebär att totalt på Holmöarna kan, om Slitevind AB bygger 23 vindkraftverk med kvadratiska fundament, finnas omkring 31.600 kubikmeter gravitationsfundament med en totalvikt av omkring 3500 x 23 = 80.500 ton, varav fundamenten kan antas bestå av ca 1.500 x 23 = 34.500 ton betong samt av ca 2.000 x 23 = 46.000 ton ingjutningsgods/armeringsjärn.

Den slutliga konstruktionen på fundamentet måste dock anpassas till markförhållanden på uppställningsplatserna.

Att helt bila och ta bort ett vindkraftsfundament inkl. etableringskostnad (exkl. borttransporter) antas kosta 500 SEK per kubikmeter. Total kostnad blir då 34.500 x 500 = 17.250.000 SEK. Till detta tillkommer kostnader för att fylla igen fundaments groparna inkl. transporter.

Den totala kostnaden för att endast deponera betong (exkl. transporter) skiljer sig i olika delar av Sverige. I Umeå kommun debiterar nu 30 SEK (exkl. moms) per ton krossad betong och 785 SEK per ton armerad betong. Total kostnad för deponering av all krossad betong blir 30 x 34.500 = 1.035.000 SEK.

Detta exempel visar tydligt på varför ansvarig tillståndsmyndighet för vindkraftsparker, med kommunens goda minne, inte alls ställer relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamheters avveckling. Skulle säkerheten för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamhetens avveckling på Holmöarna även omfatta kostnaden för deponering / förbränning av rotorbladen från vindkraftverken skulle ca 2.000.000 SEK tillkomma. Kontentan av detta blir med stor sannolikhet, att det blir skattebetalarna / berörda kommuninnevånare i slutänden som får betala för omhändertagandet och avfallshanteringen då de industriella vindkraftsparkerna skall avvecklas då ex. vis mindre markägare med avtalade krav att återställa och sanera marken sedan vindkraftverken är nedmonterade troligtvis kommer att sakna betalningsförmåga för sina avtalade åtaganden med verksamhetsutövare. NOTERA, att i ovanstående ingår inte kostnader för isärtagning och nedmontering inkl. borttransporter av de 23 vindkraftverken. Räkna med att kostnaderna för skattebetalare / berörda kommuninnevånare blir betydande för avveckling av vindkraftsverksamhet t.ex. i samband med konkurs, om inte varje ansvarig tillståndsmyndighet fastställer rimliga krav på ekonomisk säkerhet och/eller omprövar tidigare beslut om ytterligare säkerhet.

Är det otillåten "ministerstyre" som i alla avseenden råder då det gäller, att med alla medel driva igenom den lågkvalitativa och långsiktigt ohållbara storskaliga industriella vindkraftsutbyggnaden i vårt land?

Vad ingår i nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande och ser de ekonomiska säkerheternas storlek ut?

Att montera ned vindkraftverk som inte längre är i bruk handlar inte bara om att återställa platsen.

Ekonomisk säkerhet - Utdrag

”Tillstånd till en vindkraftverksamhet kan förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs (16 kap. 3 § miljöbalken). Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska att visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar.”

”I förarbetena anges följande om begreppet betryggande säkerhet. "Ofta kan säkerheten behöva vara skyddad vid gäldenärens konkurs och omedelbart tillgänglig för tillsynsmyndigheten". Med tillgänglig i detta sammanhang menas att säkerheten ska vara enkel att realisera när den behöver tas i anspråk. En väsentlig förutsättning vid en sådan bedömning är naturligtvis att säkerheten kan omvandlas till pengar i den takt som krävs för att det planerade avhjälpandet ska kunna genomföras. Med tanke på säkerhetens syfte, att garantera att tillräckliga medel finns för avhjälpande, bör de förväntade avhjälpandekostnaderna kunna tjäna som utgångspunkt vid bedömningen av om säkerheten är tillräcklig." (prop. 2006/07:95 s. 110).”

Länk Naturvårdsverket

Nedmontering av vindkraft: Ekonomisk säkerhet: Utdrag

Enligt 16 kap. 3 § Miljöbalken (1998:808) kan tillståndsmyndigheten ställa sådana krav på ekonomiska garantier.

”En dom från 2011 i Högsta Domstolen beskriver de principer som gäller för frågan om säkerhet för vindkraftverk vid tillstånd enligt miljöbalken (HD 2011-06-01 T 5420-08). I domen anger Högsta Domstolen att tillståndsmyndigheten vid sin tillståndsgivning i allmänhet inte har anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. Frågan ska lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när denna genom tillståndsvillkoren har fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Om säkerheten är godtagbar prövas av tillståndsmyndigheten. Det är den sökande som måste kunna visa att vald form för säkerhet är betryggande.”

”Än så länge är det svårt att tyda någon entydig praxis vad gäller säkerhetens storlek från Miljööverdomstolen, men i flera fall har den landat på minst 300 000 kr per verk.”

Länk Nätverket för vindbruk

PS. Så här absurd ser verkligheten ut då det gäller ekonomiska säkerheter!


Ljudberäkningarna oseriösa!

Claes-Erik Simonsbacka 03 Juni, 2014 20:48 Vindkraftverk, Drabbade, Buller, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Ljudberäkningarna för vindkraftverk på Holmöarna är oseriösa!

Antaganden för ljudberäkningar. Utskrift/Sida 2014-01-10 08:44 / 1. Ljudberäkningsmodell: Svensk 2009; Vindhastighet: 8,0 m/s; Markdämpning: Ingen; Meteorologisk koefficient, C0: 0,0 dB; Typ av krav i beräkning:1: VKV ljud jämförs med krav (DK, DE, SE, NL etc.). Rena toner (Observera: Används BARA om minst ett VKV uppges avge rena toner). Rena toner: Tillägg för rena toner adderas till krav: 5,0 dB(A) . Alla ljudvärden är medelvärden (Lwa) (Normal); Imissionshöjd (ö mark): Använd standardvärde från beräkningsmodell; Ljudkrav: 40,0 dB(A); Beräkningsprogram: WindPRO version 2.9.269 Nov 2013.

Beräkningarna enligt ovan inkluderar inga säkerhetsfaktorer för vår - höst respektive vinterförhållanden utan redovisas endast ett tillägg för rena toner (i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinje). Det är vidare okänt hur stor säkerhetsmarginalen är till de verkliga beräknade värden som skulle föreligga framför allt vintertid med isbelagda/is påbyggda rotorblad, då ljud / buller nivåer är högre. Inga resultat från kontroller för skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer i alla ljudkänsliga punkter har redovisats. Beräknade ljudnivåer över 38 dB(A) under dimensionerande förhållanden i vårt kalla och isiga klimat/miljö kan inte anses som acceptabla (om kravet på gränsvärdet är 40 dB(A)) med hänsyn till beräkningsmodellernas o- noggrannhet, osäkra indata från tillverkarna samt otillräcklig säkerhetsmarginal i beräkningarna med hänsyn till osäkerheten i beräkningsmodeller och indata / källstyrka.

Erfarenheten har klart visat, att hela den svenska vindkraftsutbyggnaden har baserats på felaktiga bullerberäkningar bl.a. på grund av fel i beräkningsmodeller, otillräckliga säkerhetsmarginaler, osäkra källjud okunskap om ljudets utbredning, etc. Dvs. ljuddata som är redovisat enligt ovan är inte alls tillförlitliga, ja till och med oseriösa.

Nuvarande bullernorm om 40 dB(A) är inte anpassad till vindkraftsljudets speciella karaktär - modulerat ljud och aldrig konstant samt med hörbara inslag av impulsljud. Hänsyn har inte tagits och tas inte nu heller till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet och risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet. I aktuellt regelverket för vindkraftsetablering tas inte heller hänsyn till infraljud och dess påverkan på innerörat vilket enligt vetenskapen utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av känslighetsökning. Gränsvärdet för högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå bör vara högst 35 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå. Socialstyrelsens allmänna råd inomhus anger högst 30 dB(A) för ljud utan tonala komponenter. För ljud med tonala komponenter gäller 25 dB(A). Myndighetskraven bör vara att gränsvärdet, deklarerad källstyrka, som ska användas både i bullerprognoser och i garantier bör anges som uppmätt värde under dimensionerad förhållande ökat med minst 3 dB(A i ljudstyrka).

Det är väl känt att myndigheterna brukar sätta villkoret till 40 dB(A) med hänvisning till "praxis". Det är också väl känt att miljödomstolarna brukar godta beräkningar utan säkerhetsmarginal men detta strider mot vetenskapliga principer och akustisk erfarenhet. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte bara hänvisa till praxis. Myndigheten måste redovisa en egen bedömning baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människor störs eller deras hälsa påverkas i det enskilda fallet - inte hur det har dömts i tidigare ärenden.

Av Conny Larssons och Olof Öhlunds, Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet, vetenskapligaden potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. handling beträffande amplitud modulering av ljud från vindkraftverk under olika meteorologiska förhållanden framgår bl.a. översatt till svenska: ”Att ljud retar en del människor även om ljudnivåerna är relativt låga. Detta kan bero på amplitudmodulerad "svischande" turbinljud, som inte beaktas av standardförfaranden för mätning av genomsnittliga ljudnivåer.” För mer information se denna länk från AIP Publishing.

Today Tonight report on Wind Farms:

PS. Dags för Naturvårdsverket, att ändra regelverket, även om ovannämnda dom blir överklagad, så att närboende slipper bli utsatta för ”terrorliknande” buller från vindkraftverk.

TILLÄGG:

DOM, 2014-05-27, meddelad i Växjö.
Mål nr M 4848-13
DOMSKÄL

Klagorätt - Några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen finner att vid bullernivåer kring ca 30 dB(A) kan buller från vindkraft uppfattas och för någon procent av befolkningen även uppfattas som störande (Naturvårdsverket/Vindval rapport 5956). Det kan utgöra en utgångspunkt för bedömning av gränsen för störningsnivå som utgör klagorätt. 1Med tanke på beräkningsosäkerheter, inte minst på grund av det delvis kuperade landskapet och möjliga vindskyddade lägen, kan även något lägre bullernivåer beaktas.” ”Det kan då inte uteslutas att lågfrekvent buller kan förekomma inomhus, beroende på husets ljuddämpande egenskaper, och föranleda sömnstörningar. Denna aspekt av buller är därmed av betydelse för lokaliseringsbedömningen.””I analogi med ovanstående bör även frågan om lågfrekvent ljud anses ingå i det bullervillkor som är styrande för det slutliga valet av lokalisering och typ av verk.”

Villkor – några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen anser att miljöprövningsdelegationens motivering av att lågfrekvent ljud bör villkorsregleras, ska fullföljas genom ett entydigt slutligt villkor, och därmed ge samma styrande funktion för val av teknisk utformning och slutlig placering som villkoret för A-vägt buller. Värden enligt tabell 2 i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) ska då anges.”

Läs hela domen här.


Tidsmarginalerna krymper...

Urban Zingmark 24 Maj, 2014 14:46 Drabbade, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Tidsmarginalerna krymper för att påverka vindkraftsprojektet.

Grannarna tar det med upphöjt lugn att 1000 hektar ingår i undersökningen för att bygga vindkraftverk i Robertsfors. Ingen tycks ens ha läst den information som exploatören Nordisk Vindkraft AB har lagt ut på internet.

-"Ja ha int dator" är ett svar som man kan möta.
-"Va ska he va bra dell?"
-"Men du har ju telefon", försöker jag med.
-"Men de ä ju en annan sak", svarar den med skog och mark bemedlade, men till ny kunskap misstänksamme.

Att samtala med grannarna i byarna runt Granberget om det största industriprojektet någonsin i Robertsfors är som att tala med en vägg. Den tillfrågade har ett överlägset svar till hands för att visa hur dumma frågorna är om buller, fågeldöd, naturförstöring, miljöpåverkan. Inte ens jämförelser med Baggböleri tar skruv. Dagens privata små markägare är lika försvagade mot makthavarna som förr i tiden, men vågar inte tänka tanken.

Förr eller senare kommer ändå sanningen fram. Det har det gjort i fallet Fagerliden, anläggning för farligt avfall. Här tiger hälsan still i grannbyarna.


Creeper MediaCreeper