Namninsamling mot vindkraftverk

Redaktionen 15 Maj, 2013 02:39 Insändare vindkraftverk, Bra!, På gång!, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Claes-Erik Simonsbacka i samarbete med Vindbrukdalsland har startat en namninsamling: Vi kräver förändringar i lagstiftningen för vindkraftverkens tillstånds- och rättsprocesser!

Klicka här för att skriva under du också!

Är du med i någon lokal förening som verkar mot vindkraft? Sprid denna information och starta egna namninsamlingar under våren och sommaren! I höst kan alla namninsamlingar samlas ihop och överräckas till t.ex. någon i regeringen.

Kontakta oss gärna om detta, så vidarebefordrar vi det till rätt personer för gemensam aktion.


Kristdemokrater har fattat!

Mischa 19 April, 2013 20:05 Insändare vindkraftverk, I vanlig media, Elmarknaden, Bra! Permalink Trackbacks (0)

SvD idag:

Att ersätta lönsam elproduktion som ger åtta miljarder i skatteintäkter med olönsam elproduktion som kräver stora subventioner är oklok politik. Subventionerna till vindkraften bör tas bort, skriver fem kristdemokratiska kommunpolitiker.

Dessa kristdemokrater har äntligen fattat. Eller är det så enkelt att de faktiskt suttit still länge nog för att kunna ta del av vetenskap och evidens som säger att vindkraft inte är klimatsmart? Inte ur det större perspektivet, i alla fall - hur lockande det än är när man tänker "vinden är ju gratis". Vinden är självklart gratis och utsläppsneutral - men inte byggandet, resningen, driften, reservkraften och rivningen. Totalsumman blir ett rejält minus, jämfört med allt utom fossilkraft.

Personligen tycker jag att det är lite av ett genombrott, när flera från ett politiskt parti kunnat enas kring detta. Och det borde smitta av sig på de övriga i partiet och de andra partierna. Kanske kan man bortse från populism (vad partipolitiker tror gör dem mer populära), och inse vad som egentligen sägs ur detta större perspektiv. Populism är nog en rätt dålig drivkraft när det gäller alla politiska beslut...

Vad är det författarna till debattartikeln i SvD har fattat? Jo, bland annat det som vi på denna sajt har skrivit många gånger. Jag citerar:

1. Vattenfall har gjort livscykelanalyser för sin elproduktion där utsläpp för byggande, drift och rivning räknas in. Kärnkraften ger utsläpp med 5 gram per kilowattimme, därefter kommer vattenkraften med 9 gram och vindkraften 15.

2. Kungl. Vetenskapsakademien har som mål att stärka vetenskapen i det politiska beslutsfattandet. Deras energiutskott har kommit fram till att subventioner i det svenska elnätet trots miljardomfattning ger tveksam klimatnytta.

Med detta kommer liksom alla andra argument för vindkraft på skam.


Vindkraft resursslöseri

Urban Zingmark 28 Mars, 2013 21:10 Insändare vindkraftverk, I vanlig media, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

År 2013 blir ett märkesår för vindkraftmotståndet.

Sivert Göthlin (Civilingenjör, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet) förklarar i en debattartikel i EskilstunaKuriren varför vindkraft är ett resurs-slöseri. I en kommentar av Karin Witalis, KTH, får vi dessutom veta mer om hälsoriskerna.

Läs mer i EskilstunaKuriren.


Kampen om Brattberget, Arvidsjaur fortsätter

Redaktionen 12 Januari, 2013 11:51 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, På gång!, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Våra tidigare artiklar om Brattberget i Arvidsjaur kommun finns här och här.

Nu bjuder kraftbolaget Kraftö Vind till informationsmöte om "potentialen för vindkraft på området Brattberget", måndagen den 21 januari kl. 18.30 – 20.30 i Glommersträsk Parkskola. Så här står det i inbjudan:

På mötet ska det väljas en representant från byn Glommersträsk som ska representera byn med omnejd genom att ingå i arbetsgruppen som ska ta fram en modell för bygdemedel. Arbetsgruppen kommer att bestå av en representant vardera för byarna Glommersträsk, Järvträsk, Högheden/Stöverberg och S. Sandträsk samt fyra politiker från Arvidsjaurs kommun och en representant från Kraftö. Syftet är att gemensamt komma överens om en modell som reglerar hur bygdemedlen skall användas. Mer information om bygdemedel kommer att ges på mötet. Det är viktigt att innan mötet fundera igenom vem Du anser är en lämplig representant så att en sådan kan utses på mötet.

Flera som bor i området ogillar att planerna drivs vidare. 

Inger Almström, ordförande för föreningen Livskvalitet för Stöverberg, skrev en insändare till Norran, "Vi måste bort först". (Dock ändrades Ingers rubrik som löd "Sälj inte skinnet förrän offret är skjutet".)

Inger låter nu meddela:

Vi behöver ingen info vi vet allt vi vill veta o vi vill inte ha. Nu har Kraftö valt sina män på orten som representanter för byar. Nils Gunnar Karlsson Högheden har valts av Kraftö till representant för oss i Stöverberg och Högheden. Allt naturligtvis skitsnack och ämnat endast att skrämma livet ur de gamla...

Skyddamiljön kommer att fortsätta rapportera.


Näringsminister Annie Lööf och partierna utfrågas

Mischa 24 Mars, 2012 15:52 Insändare vindkraftverk, På gång!, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Claes-Erik Simonsbacka, elingenjör och välkänd i Sverige för sin kunskap om vindkraftverk, skickade idag ett brev till näringsminister Annie Lööf och riksdagspartierna, i vilket han begär svar på många direkta frågor kring vindkraftverksutbyggnaden.

Frågor till näringsminister Annie Lööf

Som svensk elkonsument begär undertecknad att få nedanstående frågor besvarade.

Vem får direkt, indirekt/slutligen betala för den kraftiga (storskaliga) vindkraftsutbyggnaden i Sverige, bl.a. med avseende på: 

  • Subventioner i form skattelindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten? Nödvändiga förstärkningar/utbyggnader av våra stamnät samt övriga elnät (inkl. de lokala näten) i Sverige? Hur stor blir den totala kostnaden för nämnda åtgärder vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för utrustning och installationer, som nätfilter, o.dyl. för att elkvalitetskrav och leveranssäkerheten skall uppfyllas och säkerställas inom hela landet? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad pga. ökade energiförlusterna i el-kraftnäten? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för utrustning och installationer för att säkerställa leveranser av nödvändiga kortslutningseffekter i anslutningspunkterna? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för tillkommande överordnade styr-, regler- och övervakningsutrustningar inkl. installationer samt systemfunktioner för att bl.a. kunna styra, kontrollera och övervaka de svenska nätens kraftflöden, minst med uppfyllande av nuvarande leveranskvalitets- och leveranssäkerhets krav? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för att de svenska vattenkraftverken inte, pga. vindkraften, kan köras med optimal verkningsgrad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av, a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?
  • Merkostnaden för ökade slitage och underhållskostnader pga. ökade antal start- och stoppsekvenser i vattenkraftverken för, att alltid säkerställa/garantera behovet av reglerkraft? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för drift och underhåll av el-kraftnät med ingående installationer, system etc., pga. vindkraftens utbyggnad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?
  • Merkostnader för att andra EU/EES-länder skall kunna lösa/uppfylla sina egna miljömål? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

Får hushållen (slutkunden) lägsta möjliga el- och elöverföringspris, pga. vindkraftens utbyggnad?

Vilka av Sverige landskap har elenergibrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad? 

Vilka av Sverige landskap har eleffektbrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad?

Hur stort blir Sveriges elöverskott på årsbasis, i respektive landskap och totalt, om man bygger ut vindkraften för en årlig produktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, samtidigt som kärnkraftsverkens elproduktion är normal?

Hur stor blir Sveriges el-import på årsbasis av reglerkraft från kol- och gaskraft, för respektive landskap och totalt, om vindkraften byggs ut för en årsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?


Vad blir den totala nuvärdeskostnaden (notan) i Sverige, vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, inkl. kostnader för kraftnät med nödvändiga relevanta tekniska utrustningar, installationer och system (mjuk- och hårdvara)?

Vad är nuvärdet av subventioner i form skattlindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten, som beviljat vindkraftsägarna?

2012-03-23

Claes-Erik Simonsbacka, Elingenjör


Regeringen reagerar direkt efter artikeln i Elektrikern!

Mischa 20 September, 2011 21:09 Insändare vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Igår skrev vi att tidningen Elektrikern i bilagan Modern Teknik publicerat Bernd Stymers svar på regeringsbeslutet som föranleddes av Skyddamiljöns brev.

Den 16 dennes, daterade Regeringen ytterligare (!) ett svar, adresserat enbart till Bernd Stymer. Som väntat, var svaret erbarmligt, men markerade ännu tydligare att det är Arbetsmiljöverket som har ansvaret att se till att EG-direktivet (2006/42/EG) efterlevs vad gäller vindkraftverk.

 <-- Läs regeringssvaret här.

Detta föranledde Stymer att omedelbart tillskriva verket, där han bl.a. frågar när, var och hur de ser till att EG-direktivet efterlevs.

Läs brevet till Arbetsmiljöverket här.


Elektrikern publicerar Bernd Stymers Regeringssvar

Mischa 19 September, 2011 00:35 Insändare vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Svenska Elektrikerförbundets tidning Elektrikern, som nu är på sitt 104:e utgivningsår, publicerar Bernd Stymers svar på Regeringens beslut i ärendet som Skyddamiljön skickade dem den 27e januari i år - läs det! Regeringen svarade den 25e mars. Läs svaret!

Stymer svarade på det Regeringen kallade för "beslut" (dvs. "ingen åtgärd") snart därefter, den 12e maj. Som väntat svarade Regeringen inte på det.

Tiden har gått, och nu publicerar alltså även Elektrikern detta svar, i bilagan Modern Teknik, nummer 4-2011. Läs själv här!


Debatt - Vem säger stopp när Sverige säljs ut?

Bernd Stymer 01 September, 2011 10:12 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Vem säger stopp när Sverige säljs ut?

Den svenska regeringen säljer just nu ut hela svenska landskapet och befolkningens tillgångar. Utförsäljningen sker utan att befolkningen informeras och utan debatt.

Vad är det som pågår?

Jo, trots att vi har ett överskott av CO2-fri el skall hela Sverige täckas av farliga maskiner, vindkraftverk, som ingen får gå i närheten av. Vår Allemansrätt gäller inte där.

1.148 verk snurrar i dag 16.8.2011 enligt vindstat.nu

Verk som syns och hörs över en stor del av Sverige.

De flesta verken ägs av utländska kapitalbolag och även utländska statliga bolag.

Men nu har Försvaret godkänt 19.700 nya lägen för vindkraftverk, enligt forsvarsmakten.se (felaktig länk, red. anm.)

Enligt vindbranschen natverketforvindbruk.se fanns i mars 2010 samrådsärenden och tillståndsansökningar för 5.840 nya vindkraftverk.

500 meter runt den farliga maskinen får inte beträdas. Det blir hela 5493 kvadratkilometer som inte får beträdas. Områden stora som Öland och Gotland tas undan från befolkningen.

På tvåhundra år, ända sedan 1809, när ryssarna ockuperade halva Sverige, har landet inte upplevt en liknande katastrof. Den gången 1809 förlorade Sverige ett krig. Men vad är anledningen till att en ny katastrof skall drabba landet? Det sker utan krigets dunder och brak. Det sker i allsköns lugn och ro och utan debatt.

Hur i hela friden kan det vara möjligt?

Svaret är enkelt.

Befolkningen har grundlurats att tro att vindkraftverk hindrar en klimatkatastrof.

"Vind är gratis! Vindel minskar utsläpp av farligt CO2! Vindkraftverk räddar klimatet!".

Nej, så är det definitivt inte!

Vind är måhända gratis men vindkraftverken kostar befolkningen miljarder; dels därför att maskinerna är så otroligt ineffektiva så de måste ha skattebidrag för att bli lönsamma och dels därför att mängden vindkraftverk kräver nya ledningar för miljarder kors och tvärs i landet. Även om de nya ledningarna är till för att skicka den svenska vindelen till utlandet, så betalas de av skattebetalarna. 

Det är inte svårt att räkna ut att uppbyggnaden av varje vindkraftverk i Sverige alltid skapar mera farligt CO2, betong, vägar, kabelgator o.s.v., än verket kan gottgöra genom sin el under hela gångtiden. För varje vindkraftverk som byggs i Sverige skadas klimatet än mer.

Vem och vad driver en regering till denna utförsäljning? Vem tjänar på den?

Hela elmarknaden som till största delen är i utländska händer, naturligtvis. 

Men regering och riksdag som beslutat om utförsäljningen, vad tjänar de på det här?

Många politiker och deras partier försöker slå mynt av satsningen på vindkraftverk genom att påstå att de tack vare dessa kan avskaffa kärnkraften. I den politiken är det ett ointressant faktum att vindkraftverk aldrig kan ersätta kärnkraftverken i Sverige.

Men den lockelsen som driver människor är de privata ekonomiska fördelar som de stora skattebidragen för vindkraftverk erbjuder.

När möjlighet till rikedom, eller som LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, uttrycker det, möjlighet till "arbetsfria inkomster", lockar, lämnar alltför många varje hänsyn till grannar och natur därhän.

Att även regeringsmedlemmar och deras närstående inte kan motstå lockelsen, har pressen informerat om, men ingen har undersökt hela den mängd politiker och beslutande tjänstemän, på alla nivåer, som också deltar i utbyggnaden genom att ha egna vindkraftverk, ha andelar i vindkraftverk, vara konsulter för vindkraftbolag m.m.

Kan det vara möjligt att så många medborgare lockas av möjligheten till rikedom att det är därför det är så tyst i frågan?

Är det därför ingen frågar efter nyttan med att minister M. Olofsson tecknar avtal med Norge om att båda länderna skall ha en gemensam marknad för vindskatten, elcertifikatskatten.

Är det därför att den norska staten genom sitt bolag Statkraft vill sätta upp många fler vindkraftverk i Sverige?

Är det därför att ingen frågar efter nyttan med det avtalet som förbereds om att även andra stater skall få sätta upp vindkraftverk i Sverige och på så vis kunna påstå att de minskat sina utsläpp?

Men vad är nyttan för oss med borgare när vi dessutom vet att utsläppet ökar för varje vindkraftverk som sätts upp i Sverige?

Borde inte regeringen vara skyldig att förklara nyttan för oss medborgare vi som blir av med våra pengar, med vår hälsa, med vår natur, med områden stora som hela landskap. Borde vi inte få en förklaring.

Och borde vi inte kunna ställa frågan; - vem har gett er rätt att så sälja ut vårt Sverige?

B.Stymer


Vårt brev till Regeringen besvarat

Redaktionen 25 Mars, 2011 11:20 Insändare vindkraftverk, Föreningsnytt, Anmälningar och överklaganden Permalink Trackbacks (0)

Idag kom svaret på vårt Regeringsbrev, vår begäran om skydd från högsta ort. Svaret är ett beslut, eftersom vi, bland andra, i våra framställningar begärt agerande av dem.

Beslutet är som väntat, att de inte tänker vidta några åtgärder för att skydda oss från vindkraftverken, eller att se till att de kontrolleras och CE-märks.

Näringsminister Maud Olofsson och departementssekreteraren Eva Centeno Lopez har skrivit under svaret (som drog över en månad för vårt önskemål på svarstid, en månad).

Läs svaret här: Regeringssvaret 2011.03.25.pdf 

I kommentarerna inbjuder vi till analyser från sakkunniga.

Nedan följer Bernd Stymers svar på regeringens svar. Ladda ner här.

 (Läs mer)


Att överklaga kommunala beslut

Bernd Stymer 02 Mars, 2011 17:05 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Även om vår erfarenhet säger att svensk rättstillämpning inte godtar invändningar mot beslut som rör de livsfarliga maskinerna vindkraftverk, måste vi medborgare ändå kräva vår lagliga rätt genom att överklaga alla beslut i denna fråga.

Ingen annan laglig möjlighet att värna vår hotade livsmiljö står till buds.

De rättsvårdande myndigheterna försöker hindra oss från att utnyttja denna möjlighet genom att ifrågasätta vår rätt att framföra klagan. 

Så avslår myndigheter ofta vår klagan enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken med alla möjliga hänvisningar till att vi inte är rågrannar, inte bor tillräckligt nära, inte är berörda o.s.v.

Naturligtvis skall vi även här kräva vår rätt genom att också överklaga avslagen. Här hänvisar vi till EU-dom i vilken de inskränkningar av talerätten som den svenska regeringen har angett i Miljöbalken inte får gälla. Information finns på denna sajt.

En annan möjlighet att klaga ger bestämmelserna i kommunallagen i en s.k. laglighetsprövning.

Varje kommunalt beslut oavsett i vilken instans eller form det är antaget kan överklagas genom hänvisning att beslutet strider mot gällande lag.

I frågor som rör vindkraftverk är det mycket enkelt att hänvisa att besluten alltid strider mot gällande lag, Maskindirektivet.

Alla vindkraftverk är enligt denna gällande lag alltid livsfarliga maskiner som skall säkerställas genom rigorösa åtgärder och därefter CE-märkas som ett synligt bevis för att säkerhetsåtgärderna har genomförts.

Inget vindkraftverk i drift i Sverige är eller kan CE-märkas.

Inget bygglov eller tillstånd har som krav att vindkraftverk skall CE-märkas. 

En enig politikerkår har godtagit att vindkraftverken kan sättas i drift utan denna CE-märkning och därmed också godtagit att vi medborgare utsätts för livsfara genom att vi utnyttjar vår Allemansrätt för att vistas i närheten av dessa livsfarliga maskiner. 

Vi medborgare har ingen anledning att godta detta.

För att skydda våra liv och våra rättigheter är det därför nödvändigt att vi utnyttjar vår rätt att klaga på kommunala beslut.

Klagorätten i kommunallagen är inte knuten till vare sig rågranne, närhet, berördhet e.d. utan är enbart knuten till "medlem av en kommun". Den som äger fastighet i kommunen har också klagorätt även om personen är skriven i annan kommun.

Naturligtvis kan ett och samma kommunala beslut överklagas både som ett bygglovsbeslut enligt PBL och MB och som en laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Då regeringen enkelt har avskaffat grundlagens kommunala självstyre i frågor om livsfarliga vindkraftverk bara de är tillräckligt stora och farliga, har vi medborgare gått miste om vår möjlighet att klaga i dessa bygglovsärenden genom länsstyrelsernas möjlighet att ge tillstånd. Hur överklagar vi dessa tillstånd? Vår grundlagliga rätt att klaga har så åsidosatts.

Visserligen måste varje länsstyrelsens tillstånd alltid först godkännas av kommunens högsta beslutande organ, men kommunpolitikerna är ofta inte kapabla att avgöra frågan till fördel för medborgarna, beroende på okunnighet, politiska fantasier eller t.o.m. därför att de själva vill berika sig på vindkraftverk.

Dessutom utsätter en rik och mäktig vindindustri politikerna för en oerhörd effektiv lobbyverksamhet i syfte att avskaffa det s.k. kommunala vetot.

Det kan och bör vi inte godta.

Därför måste vi utnyttja de möjligheter som kommunallagens laglighetsprövning ger.


Creeper MediaCreeper