Almedalen 2014 - om vindkraft

Urban Zingmark 21 Juni, 2014 23:29 Insändare vindkraftverk, Elmarknaden, På gång! Permalink Trackbacks (0)

29 av ca 3000 evenemang handlar om vindkraft på Almedalsveckan - länk.

Om vindkraftens skadeverkningar

FSL, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, har Mötes- och debattplats varje dag under Almedalsveckan, på Hamnplan, H214.

Dag:29/6 2014 09:30 - 18:00, 30/6 2014 09:00 - 18:00, 1/7 2014 09:00 - 18:00, 2/7 2014 09:00 - 18:00, 3/7 2014 09:00 - 18:00, 4/7 2014 09:00 - 18:00, 5/7 2014 09:00 - 18:00, 6/7 2014 09:00 - 12:00

Samtala med styrelsen för FSL om vindkraftens skadeverkningar och om hur vi kan vi skydda vårt kulturlandskap från vindkraftsetableringar samt om vindkraften verkligen behövs.

Kontaktperson 1: Bror Lindahl, senior advisor, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, tel. 070-5675895, b-lindahl@swipnet.se
Kontaktperson 2: Sune Sjötröm, ordf., Föreningen Svenskt Landskapsskydd, 0727-103950, sune.sjostrom@landskapsskydd.se


Sportfiskare för vindkraft - ännu en ohelig allians

Inger Almström 16 Maj, 2014 13:54 Insändare vindkraftverk, Drabbade Permalink Trackbacks (0)

I vår förening har vi försökt få med oss sportfiskarna som har arrangemang i Järvträsket och alla häromkring trodde naturligtvis att de förstått det vi andra förstått men ingen skriver på vår lista – märkvärdigt, eller hur?

Tidningen Svenskt Fiske 2/2014, en medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, redogör för orsakerna. En toppstyrd vattenverksamhetsutredning, vars resultat de hyllar, är ett större hot mot vattnen och därmed fisket än de verkar förstå.

I en artikel av Christina Lindhagen tolkas utredningen som det verkliga lyftet för sportfisket. Vad är det då som är så bra? Jo, att utredningen vill stänga de allra flesta mindre vattenkraftverk och bara behålla de allra största. 27 vindkraftverk, 189 GWh, skulle lätt kunna ersätta alla de små vattenkraftverken. Reglerkraft för de vindkraftverk vi redan har i Sverige och de som skulle byggas för att ersätta de mindre vattenkraftverken, vilka skulle rivas, skulle komma från en ökning av kapaciteten från de allra största vattenkraftverken med dessa 189 GWh samt ytterligare 6TWh som beräknas klara ett ökande elbehov. Någon reglerkraft är det inte tal om här.

Förödande konsekvenser

Detta skulle få ett antal förödande konsekvenser. Att riva alla mindre vattenkraftverk på samma sätt som sportfiskarna drivit igenom att alla flottningsbrytare ska störtas ut i älvarna. Flottningsbrytarna bestod av en timmer ram och innan för denna sten. Sten som kördes dit med häst och släde på vinterföre. Det finns fortfarande människor i livet som var med, fråga dem hur det gick till. Dessutom visar en mängd foton i hembygdsarkiv och liknande hur det hela gick till, bildtext från tiden och allt.

Stenen som nu ”återställs” i älvarna, har aldrig varit i älvarna, den kommer från land och är tillförd brytarna utifrån. När flottningen började fanns det inte maskinkapacitet att gräva ur älvar och föra upp sten till land. I en del fall sprängdes forsnackar med dynamit men inte heller dessa stenar som då lösgjordes, större och mindre, togs upp på land. Konsekvensen har redan blivit varmare vatten som fisken inte vill leka i. Det tar 50 år för en förstörd biotop att åter bli attraktiv för djur och växter, under förutsättning att det finns sådana i närområdet som kan vandra in. (SLU Evolution and Ecology, LTU Ekologi och Miljövård). Hur är det med de förstörda älvarna, laxtrappor eller ej, finns det verkligen något i närområdet som kan vandra in om 40 – 50 år?

En poäng har fiskarna dock, det finns inte passager för fisk att passera en del kraftverk. Detta kan ordnas utan att kraftverken rivs och kostnaden tjänas igen genom att ersätta gammal teknik med ny i kraftverket, något som Vattenfall redan har börjat med. Ingen verkar heller ha ansvar för att se till att Vattenfall och andra aktörer i vattenkraftsutbyggnaden verkligen planterar in det som sades i vattendomarna från byggtiden. Det skulle kanske vara lättast att börja där.

Att öka kapaciteten dvs genomströmningen vid de stora kraftverken, främst då efter Luleälven, antar jag. Det finns ingen definition i artikeln på vad som är stort. Att börja öka genomströmningen och låta gränsen mellan högt och lågt vatten variera mer än idag kräver en ny vattendom. Dessutom skulle det vara förödande för djurlivet. Djuren vet att isarna håller på vintern. Skulle det plötsligt tappas vatten mitt i vintern i en kall period, så att isarna blev osäkra skulle ett ohyggligt antal djur mista livet. Renskötseln är beroende av att isar är pålitliga. Naturen kan naturligtvis inte alltid kontrolleras men skulle det inte vara möjligt att någonsin beträda isen i en dämning skulle renskötseln kanske inte överleva. Renskötsel är ett riksintresse och bör inte åsidosättas har FN sagt, trots detta fortsätter exploateringen av gruvor och vindkraftparker och så nu detta!

Många sportfiskare befinner sig också på dessa dammvattens isar vintertid. Detta fiske skulle inte kunna ske om sportfiskarnas organisation får som de vill. Att pimpelfiska på tjärnar eller dammar är en verklig folkrörelse vintertid. Kanske den största fritidssysslan vintertid, inte bara för lokalbefolkningen utan även för en majoritet i malmfälten samt ytterligare tillskott från kusten.

Sportfiskarna, genom Lindhagen, tycks inte se något annat i naturen. De sportfiskare vi har i föreningen, som gav mig artikeln, är av en helt annan sort. De förstår naturens samspel, något som Lindhagen ignorerar. Det faktum att vindkraftverksbyggen inte hittills har tagit den hänsyn till vattnen i området som de utfäst sig att göra i sina miljökonsekvensbeskrivningar gör att fisket på sina håll omöjliggjorts. Enligt utsago både i Jämtland och i Markbygden.

Att sprida bly, bisfenol-A och neodym i marken gör att detta sprids genom snösmältning, rännilar, bäckar och åar till de större älvarna vilka alltid rinner ut i havet. Att många älvar redan är förorenade gör inte detta nya livsfarliga tillskott vattenkvalitén bättre. Vatten som vi i många fall också dricker via kommunala vattentäkter i älvarna, t ex både i Luleå och Skellefteå.

Samtidigt utbildas skogsägare i att skydda skogens alla vatten. De seriösa avverkningar som sker, inte Svea Skog och något/några bolag vilka dominerar en trakt, tar mycket stor hänsyn till skogens vatten. I och med digitaliseringen av skogsmarken kan inga kallkällor eller rännilar förbli oupptäckta ens under ett tjockt snötäcke. Detta är bra för alla och vi önskar bara att Svea Skog och de stora dominerande bolagen (fd Baggböleri skogar) följer efter. 

Vi skulle gärna vilja veta varför Sportfiskarnas organisation så bredvilligt sällar sig till t ex Naturskyddsföreningen och andra oseriösa aktörer som också ställt sig på skövlarnas sida. Har någon fått lite pengar i egen ficka eller kan verkligen företrädarna för en hel organisation vara så blåsta att de inte ens bryr sig om att kolla fakta, att åka ut i en vindkraftpark och se de förstörda vattnen som innehöll fisk och rekreation för många före utbyggnaden. 

Återigen gör om och gör rätt. Ta tillbaka detta orimliga stöd för den värsta miljökatastrofen i vårt land hittills och cykla ut när ni fiskar och tänk på miljön innan ni köper ännu ett drag, ett spö till er samling. En normalt intresserad sportfiskare verkar ha ett tiotal spön och minst 10 000 olika drag, detta kanske är en helt miljöovänlig produktion. Tvättar ni era drag och håvar mellan olika vatten? Eller sprider ni smitta mellan? Var och en kan göra en hel del för allas vår vattenmiljö börja idag – ägna er inte åt put-and-take fiske, det är som att skjuta ett djur lite grann för att sen kunna skjuta det lite mer nästa dag, om det lever då vill säga.


Nedbantat samråd

Urban Zingmark 12 Maj, 2014 23:28 Insändare vindkraftverk, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Nordisk Vindkraft AB har haft utställning i Sikeå för Robertsforsborna. Det stora bolaget tillhandahöll lappar som mest liknade ett toapapper. På lapparna tänks de stackars ortsborna plita ned sina synpunkter om bygget av 21 vindkraftverk på Granberget 3.

Ett samråd är numera en nedbantad tillställning. För att kunna kalla det för samråd, så delar man ut en lapp som ortsborna får plita ned synpunkter på. Så går det till numera, istället för att hålla en öppen diskussion om projektet. På det sättet kommer inte protesterna och motståndet fram inför en samlad skara av deltagare.

 

 


Berättelse från Brattberget - 2014 - del 1

Inger Almström 10 Maj, 2014 10:04 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

En av de som drabbats av vindkraftverk, Inger Almström, ordförande för föreningen Livskvalitet för Stöverberg, berättar för skyddamiljön.nu om situationen, och vi väljer att publicera det helt ograverat allt eftersom. Ansvaret för innehållet är helt författarens.

Denna artikel är del 1 från år 2014. Här är del 2 och del 3Här finns tidigare texter för år 2013.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Arrendekontraktsfällan

Claes-Erik Simonsbacka 06 Maj, 2014 18:55 Insändare vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Är privata markägare verkligen medvetna om den legala innebörden av innehållet i deras arrendekontrakt?

Vindkraftsbolagen är en av få industrier som väljer att arrendera istället för att köpa mark. Allt fler markägare har i efterhand börjat fundera över vad arrendet/nyttjanderätten egentligen innebär. Har fått ta del av ett kontrakt där det bland annat står, att det betongfundament som vindkraftverket vilar på ej är vindkraftsföretagets ansvar vid en eventuell nedmontering. Istället rekommenderas markägaren att bila bort 30 cm av översta delen av fundamentet och sen jordtäcka. Men får t.ex. ett armerat betongfundamentet som väger cirka 1300 ton bara lämnas kvar i marken och vad gäller egentligen enligt miljöbalken (MB)? Enligt MB gäller följande: Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a § miljöbalken). Att lägga/lämna betongavfall i naturen är inte att ta hand om det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Gör man det kan det anses som nedskräpning 15 kap. 30 § miljöbalken. Det är straffbart enligt 29 kap. 7 § miljöbalken och kan innebära böter eller fängelse i upp till ett år. Totalkostnaden för att bara sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament beräknas uppgå till närmare fem (5) miljoner kronor. Det finns alltså all anledning för markägarna att känna oro då de åtminstone i andra hand kan bli ansvariga för verksamheten.

En annan fråga är vad som händer med vindkraftsverk/-parker, t.ex. vid ett vindkraftsbolags/verksamhetsutövarens konkurs? Vem blir ansvarig för all företagssanering av vindkraftverk med ingående vingar/rotorblad, innehållande bl.a den miljöfarliga ämnet bisfenol A, återställning av marken, etc. vid en konkurs där konkursboet saknar ekonomiska medel för saneringen? När tillstånd enligt MB ges till vindkraftsverksamhet och tillståndet förenas med villkor om att säkerställa kostnader för återställningsåtgärder ska återställningsåtgärderna framtas i samråd med markägare, för arbetet ansvariga kommunala nämnder och tillsynsmyndigheten. Enligt undertecknad binds markägaren och kommunen till kostnadsansvar om konkursboet saknar ekonomiska medel för saneringen/åtgärderna.

Vad undertecknad kunnat utröna finns inte i MB stipulerat något producentansvar som innebär producenternas ansvarar för att ta hand om och destruera avfall från vindkraftverkens rotorbladen (glasfiberarmerad epoxiplast) som bl.a. innehåller det miljöfarliga ämnet bisfenol A. Om inte ett tydligt producentansvar införs i MB som inkluderar om omhändertagande och destruktion är sannolikheten stor avfallet, rotorbladen, under vindkraftverkens livscykel kommer, att dumpas i naturen då ett hållbart fungerande återvinningssystem inte finns i dag. Att även lägga/lämna detta avfall i naturen är inte att ta hand om det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Gör man det kan det också anses som nedskräpning 15 kap. 30 § miljöbalken. Det är straffbart enligt 29 kap. 7 § miljöbalken och kan innebära böter eller fängelse i upp till ett år.

Vilka kostnader för ett långsiktigt hållbart omhändertagande och destruktion av vindkraftverkens rotorblad kommer att bli i framtiden för avfallsinnehavarna, är svårt att sia om i dag.

Beträffande fundament, se denna länk.

Läs hela texten här (pdf).


Åmåls kommun duckar

Redaktionen 03 Mars, 2014 23:11 Insändare vindkraftverk, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Peter Tornborg

Åmåls kommun duckar om medborgarförslag i vindkraftsfråga.

Med en rösts övervikt genom kupp av Michael Karlsson (s) har Åmåls kommun godkänt vindkraftsetableringar  i Fengersfors och Kingebol.Länstyrelsen har också sagt ja, så  nu återstår realiseringen. Eftersom värdet på fastigheterna i Fengersfors och Kingebol kommer att närma sig nollpunkten har jag den 2 september förra året lämnat in ett medborgarförslag där kommunen ska kräva av vindkraftbolagen automatisk ersättning av värdeförluster på bostäder och fastigheter.och med stöd av kommunallagen redovisa namn på de politiker som motsätter sig detta.

Svaret har kommit där kommunen skyggar och duckar. "Vi har ingen laglig rätt att kräva detta"

Hanteringen av detta ärende har från början till slut kännetecknats av arrogansoch hänsynslöshet mot kommunens skattebetalare och uppdragsgivare. Handfallna, övergivna och skinnade står Fengersfors och Kingebolsborna med lekens svarte Petter i handen.

Ridå!


Operasångarens folkkonst...

Redaktionen 11 Februari, 2014 15:59 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Av operasångaren Peter Tornborg


Klicka på bilden för större.

Michael Karlsson (s) är kommunalråd i Åmål. Genom en kupp lyckades han med en rösts övervikt få kommunen att rösta för en vindkraftspark i Fengersfors.

Vindkraftsparken ligger mindre än en kilometer från tätorten, och kommer att orsaka kraftiga bullerstörningar, skuggfenomen, blinkningar mm. En stor hälsofara. Fastigheternas värden kommer att närma sig noll. Vindmånglare anses inblandade; utländska riskkapitalister, vindkraftföretagen och markägare som arrenderar ut sin mark till Vindkraftsparken.

Frågetecknet under Åmåls kommun avser den förskräckande okunnighet om det de röstat om.


Berättelse från Brattberget - 2013

Inger Almström 31 December, 2013 12:50 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Vi har skrivit mycket om läget i Brattberget, Arvidjaur. Nyligen Kampen om Brattberget, Arvidsjaur fortsätter.

En av de drabbade i området, Inger Almström, ordförande för föreningen Livskvalitet för Stöverberg, berättar för skyddamiljön.nu om situationen, och vi väljer att publicera det helt ograverat allt eftersom. Ansvaret för innehållet är helt författarens.

Bläddra längst ner för att se det senaste.

Denna artikel är från året 2013. Här finns följande texter för år 2014.

 (Läs mer)


Namninsamling Stockåsbodarna

Redaktionen 18 November, 2013 20:09 Insändare vindkraftverk, Samarbete, Bra! Permalink Trackbacks (0)

Vindkraftetablering i Stockåsbodarna behöver stoppas. Ännu en namninsamling har startats - klicka här för att skriva under.


Nu är dom på gång igen!

Urban Zingmark 14 September, 2013 22:06 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, På gång!, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

VINDHÄNDELSER 2013 - Föreningen Livskvalitet för Stöverberg genom Inger Almström, nuvarande ordförande, har skrivit idag.

Läs Berättelse från Brattberget - skrolla längst ner för att se det senaste.


Creeper MediaCreeper