Berättelse från Brattberget - 2015 - del 3

Inger Almström 02 September, 2015 13:47 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Detta är del 3 av Inger Almströms texter från 2015. Här är 2015 - del 2.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Ove Björklund tillskriver partierna

Redaktionen 29 Juni, 2015 07:49 Insändare vindkraftverk, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Skrivet av: Ove Björklund

Riksdagens politiska partier 

Berörda myndigheter och organisationer

Översänder fakta som visar att vindkraft är ett allvarligt hot mot ekosystem och huvudnäringar inom jord- och skogsbruk. Därtill stor belastning på folkhälsa och nationalekonomi. Fakta relateras till

  • EUROBATS GUIDELINES 2015 - Kraftfullt nytt regelverk för skydd av fladdermöss, som helt avråder från etablering av vindkraft i alla typer av skog. Krav på intensivt inventeringsprogram med avancerad teknik och drastiska skyddsåtgärder.
  • Naturvårdsverkets CLEO-rapport. Invasiva insektsarter - klimatstressad skog. Dubblerad svärmning. Höga halter av marknära ozon och ökade skador genom ozolytprocessen i blad och barr.
  • Potentiell utebliven pollinering - desorientering av honungsbi (USA). Hypotes att vibrationer från vindkraftverk stör artens kommunikationssystem. Sannolikt vid 200-300 Hz. Skördeförluster.
  • Förändrat lokalklimat (EU- info). Risk för nedkylning  (< 4 0C), skogsskador genom nattfrost, uttorkning och brutna träd och grenar vid extrem belastning av snö och is när kallare luftlager förs nedåt och möter fuktig luft i marknivå.
  • Utrotningshot mot kungsörn och fåglar. GPS-baserade studier och inventeringsstudie på Näsudden Gotland visar hög dödlighet vid vindkraftverk. Medelvärde på revirstorlek är 200 km2 mot tillämpad 13 km2, upptill 150 mil långa flygningar till och från övervintringsområden. Örnarna är chanslösa mot de planerade 5000 vindkraftverken. Kompensationskrav gäller enligt EUs Fågeldirektiv (Bilaga).
  • EU-rapporten "Vår livförsäkring, vårt naturkapital - en strategi för biologisk mångfald till 2020". Mål att vidta korrigerande åtgärder och stoppa fragmentiseringen av skogslandskapet. Indikation på EUs insikt om bristande prövning av kumulativa effekter, vindkraftens barriäreffekter och intolerans av tillämpad "Salamistrategi".
  • Behov av från vindkraft skyddade frizoner, i likhet med de fyra skyddade nationalälvarna.

Skyddat kärnområde för kungsörn, berguv, fiskgjuse, bivråk, nattskärra, fladdermöss etc. T.ex. Härjedalen med de värdefulla kulturmiljöerna i Ängersjö och Lillhärdal, Hamra och ytterligare tre nationalparker, Orsa Finnmark, världsarvet Fågelsjö, Woxnan-Ljusnan-dalarna, sydsamisk rennäring, Fäbodriket, ekoturism mm.

  • The European Wind Energy Associations (EWEA) statesment; The European Wind Initiative (EWI) för 2015, som prioriterar havsbaserad vindkraft och anger fyra strategiska områden bl.a. nya turbiner och storskaliga vindkraftverk med effekt <20 MW.
  • Definitivt avslöjande av bullerberäkningsmodell NORD2000, som ger 6 dBA lägre bullervärden än uppmätta värden. (Energimyndigheten, projekt 32437-1, Ljud från vindkraftverk, modell-validering/mätning, 2014-12-30). Påtalat sedan 2009 (Uppsala Universitet) men åsidosatt av länsstyrelser och domstolar. Diskriminering av Sveriges landsbygdsbefolkning. Påverkar folkhälsa, fastighetsvärden och medför förslumning av landsbygden.
  • DIN 45680: Messung und Bewertung tieffrequenter Geräuschimmissionen in der Nachbarschaft

Norm ISO 7196: Acoustics -- Frequency-weighting characteristic for infrasound measurements.

Machbarkeitsstudie des Umweltbundesamtes zu den Wirkungen von Infraschall 2014. Tysk analys och regelverk för skärpt skydd från påverkan av infraljud (< 20 Hz) och lågfrekvent ljud. Underkännande av irrelevanta dBA-gränsvärden. Cylindrisk ljudutbredning med halverad dämpning. Fysisk känseltröskel "Wahrnehmungsschwelle" 10 dB lägre än hörseltröskeln. Sensibilisering ökar efter hand. Tillvänjning inte möjlig. Kriterie för differens dB(C) - dB(A) sänks från 20 dB till 15 dB. Övertygande fakta som visar att den svenska vindkraftsutbyggnaden baserats på felaktiga bullerberäkningar och fullgoda skäl för omgående översyn av den svenska bullerlagstiftningen. Bilaga. Utdrag ur Machbarkeitsstudie med medicinska kommentarer.

  • ineffektiv och olönsam teknik. Översubventionerad marknad. Teknisk utveckling kan inom 5-10 år medföra nya möjligheter bl.a. baserad på det nya supermaterialet grafén.
  • stora restmängder epoxiplast och kompositmaterial samt osäker kemikaliehantering.

Materialet har översänts till Energikommissionens ledamöter, där vi hävdar att dessa frågor är så allvarliga att de politiska partierna, inom ramen för Energikommissionens uppdrag, omgående måste stoppa vindkraftens negativa effekter på ekosystem, jord- och skogsnäringarna samt människors hälsa, genom att;

  • införa moratorium för fortsatt utbyggnad av vindkraften för att möjliggöra en saklig utvärdering av hot och potentiell teknikutveckling under bättre reglerade former. Detta bör inkludera miljötillstånd som ej påbörjats samt projektering.
  • beakta redovisade vindkraftsrelaterade hot mot jord- och skogsnäringarna i den kommande dialogprocessen för implementering av den av riksdagen beslutade visionen "Skogsriket".
  • vidta drastiska åtgärder, inkluderande driftstopp under kritisk tid för att skydda fladdermöss och fåglar från att dödas/utrotas vid de redan driftsatta vindkraftsanläggningarna.
  • radikalt ompröva Energimyndighetens förslag till riksintressen för vindkraft och tillskapa stora vindkraftsbefriade "frizoner" och kompensationsområden för skydd av den biologiska mångfalden, kungsörnspopulationen och unika kulturmiljöer, i likhet med de fyra skyddade nationalälvarna. T.ex. Härjedalen med de värdefulla kulturmiljöerna i Ängersjö och Lillhärdal, Hamra och ytterligare tre nationalparker, Orsa Finnmark, världsarvet Fågelsjö, sydsamisk rennäring, fäbodkultur (Fäbodriket) samt 15-20 kungsörnsrevir, berguv, björnforskningscenter, mm.
  • direkt avsätta Sveaskog ABs marker som "frizoner" från vindkraft och utveckla dess huvudnäring i enlighet med regeringens program "Skogsriket", statens kriterier för affärsetik, kriterier för FSC-certifierad skogsmark och det statliga direktivet för hållbart företagande och ekosystemtjänster, som ska fastställas i strategiska och uppföljningsbara hållbarhetsmål (Global Report Initiative).
  • direkt stoppa pågående omprövningar av höjdvillkor för givna miljötillstånd. Ofta begäran om höjning av verkshöjd från 150/175 meter till fatala 220/230 meter.
  • fastställa miljömässigt korrekta regelverk och bankgarantier för återställning av naturen vid nedmontering av vindkraftverk, inkluderande total borttagning av fundament och kabelsystem, borttagning av hårdgjorda kranytor, markfiberduk etc. Nu tillåten evig deponi i skogsmark är oacceptabel.
  • säkerställa branschens ansvar för destruktion av och återvinning av kompositmaterial, samt regelverk för kemikaliehantering i skogsmark vid rekonditionering, rengöring och oljehantering.
  • avveckla elcertifikatsystemet i avvaktan på ny effektivare teknik, som kan begränsas till ett fåtal landbaserade områden samt havsteknik. Det nya supermaterialet grafén kommer att ha stor potential i denna utveckling.
  • omdisponera elcertifikatsystemet, så att givna miljötillstånd kan "återlösas" genom viss kompensation för nedlagda projekteringskostnader. Här bör beaktas att företagen undgår en kraftig förlust under 10-20 år och att kapital frigörs för lönsammare investeringar i framtiden.
  • omdisponera elcertifikatsystemet, så att det kan användas för klimatåtgärder t.ex. omställning av transportsektorn eller effektiviseringsåtgärder inom byggsektorn (7 TWh).
  • införa moratorium för bullerberäkningssystemet Nord2000 och tillsätta en transparent utredning för medicinskt säkra bullergränsvärden, vid och inom bostad, i nordiskt klimat och områden med lågt bakgrundsljud. Grundlig utvärdering krävs av infraljudets negativa effekter enligt tyska och australiska rapporter. 

Halmstad 2015-06-28

Ove Björklund

Föreningen God Livsmiljö Hylte

Med fullmakt att företräda Föreningen Svenskt Landskapsskydd  (FSL) i Ängersjöbygdens kamp mot massiv vindkraftsetablering på Sveaskog ABs marker. En unik kulturbygd, vars historia utforskats och dokumenterats i ett tjugoårigt statligt tvärvetenskapligt kulturmiljöprojekt, med skogs- och skolmuseum. Bygden har i tidigare rättsprocesser förlorat sina skogar till storbolagen. RES-Group London, OX2 och Sveaskog AB, söker nu rätten att också exploatera vind och landskap med 230 meter höga verk på höjderna Ängersjökölen, Sandtjärnsberget och Svartåsen framför byn.


Besöksnäringen bättre än vindkraftspark i Boden!

Urban Zingmark 13 Juni, 2015 23:37 Insändare vindkraftverk, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Med anledning av hotet att bygga vindkraftpark i Harads, Bodens kommun, vill SkyddaMiljön framföra sin uppfattning till kommunstyrelsen. Här ett e-brev till kommunstyrelsens ordförande Inge Andersson, Bodens kommun!

Hej Inge
Besöksnäringen har större och bättre framtid än vindkraft. Redan om några få år kommer vindkraften vara både tekniskt och ekonomiskt obsolet. Många experter som KVA anser att så redan är fallet. Ny teknik kommer att ersätta vindkraften med stor kraft. Vindkraftparker blir vindkraftkyrkogårdar där ägarna har gåtti konkurs och staten kommer att drabbas av hela kostnaden för avveckling och sanering.I väntan på detta riskerar Bodens kommun att ta död på en lovande del i besöksnäringen som visas med Tree Hotell- Trädhotellet.
Jag delar många av de uppfattningar som redan framförts och har ytterligare ett argument för ert möte i KS. Tree Hotel har stark betydelse även för skogen och skogens produkter.Trädhotell av liknande slag på flera håll i världen har skapat möjligheter att marknadsföraträvaror och hus av alla storlekar byggda i trä. Det internationellt kända bokförlaget Taschenhar gett ut ett flertal böcker med bildreportage om denna trend som växer sig allt starkare.Här ett par exempel: 
Jodidio, Philip, Small architecture now! = Kleine Bauten = Petite architecture, Taschen, Cologne, 2014
Jodidio, Philip, Tree houses: fairy-tale castles in the air, Taschen, Köln, 2012
Säg nej till mer vindkraftparker, låt Trädhotellet bli en framgång för hela Boden och Harads!

Urban


Berättelse från Brattberget - 2015 - del 2

Inger Almström 10 Juni, 2015 17:44 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Detta är del 2 av Inger Almströms texter från 2015. Här är 2015 - del 1.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Sju föreningar begär moratorium

Redaktionen 26 April, 2015 22:43 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Samarbete, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Vi kräver ett moratorium i fortsatt vindkraftsutbyggnad i Västernorrlands och Jämtlands län

Så inleds en skrivelse författad av sju föreningar i Västernorrlands och Jämtlands län. Läs hela skrivelsen: Krav på vindkraftsmoratorium, april 2015.pdf


Berättelse från Brattberget - 2015 - del 1

Inger Almström 13 April, 2015 15:43 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Detta är del 1 av Inger Almströms texter från 2015. Här är 2014 - del 1del 2, del 3.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Ledamot av kyrkorådet i Nosaby säger sin mening

Redaktionen 12 Mars, 2015 21:11 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Samarbete, Buller Permalink Trackbacks (0)

Skribenten svarar själv för beräkningarna. Vi vill gärna publicera Gunnar Isacssons kommentar som ett värdefullt bidrag till debatten! Gunnar är ledamot av kyrkorådet i Nosaby, Skåne. I Skåne har man många års erfarenhet av buller och naturförstöring orsakade av vindkraftverk.

Vindkraften stör friden
Publicerad igår 14:11
Jag blir bedrövad när jag läser i Kyrkans Tidning nummer 9/15 att ännu en landsbygdsförsamling kommer att förlora friden i sin hembygd för att stiftets egendomsnämnd avtalat med ett vindkraftbolag att få projektera vindkraftverk på kyrkans mark, denna gång i Ramsele-Edsele församling i Härnösands stift.Den som en gång i tiden skänkte marken till kyrkan för sin själsfrids skull hade nog aldrig föreställt sig att det skulle byggas ett antal vindkraftverk, som med sitt pulserande buller dygnet om skulle komma att jaga bort friden för alla som bor inom ett par kilometers radie, med motiveringen att, citat, ”generera inkomst till församlingarna”.

Är inte friden för församlingsbor långt borta från centralorterna värt något längre? Måste penninghungern styra all verksamhet? Argumentet att vindkraften ska vara bra för klimatet ger jag inte mycket för. Om vindkraften byggs ut maximalt i Sverige enligt de politiska mål som finns skulle den ge 30 TWh el. Om denna energimängd används i sin helhet till att ersätta kolkraft motsvarar det 0,36 procent av den kolkraft som producerades 2008 (kolkraften har ökat sedan dess). Dessa 0,36 procent borde då fördröja den tidpunkt då Jordens medeltemperatur antas ha ökat med 2 grader med lika mycket. Denna tidpunkt brukar uppskattas till cirka 50 år framåt i tiden. 0,36 procent av det är lite drygt 2 månader. Så den svenska vindkraftens positiva effekter på miljön är extremt små.

Men de negativa effekterna med buller och därav följande vantrivsel och förstörande av allt som lockar till boende eller besök i glesbygden varar alla 25 år vindkraftverken står där, dag som natt. Gällande regelverk tar inte hänsyn till lokalbefolkningen. Det pulserande bullret mäts som genomsnittsljud, och det mäts aldrig på natten då ljudet når som längst och stör mest. Infraljud som ger en känsla av stress mäts inte alls.

Låt hänsynen till människorna styra egendomsnämndernas beslut istället för att maximera intäkterna från marken! Låt Kristus styra mer än Mammon åtminstone på den mark som tillhör kyrkan!

Gunnar Isacsson
Vindkraftsbullerdrabbad kyrkorådsledamot i Nosaby, Skåne


Berättelse från Brattberget - 2014 - del 3

Inger Almström 30 December, 2014 16:17 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Detta är del 3 av Inger Almströms texter från 2014. Här är 2014 - del 1 och del 2.

Klicka på artikelrubriken och bläddra till längst ner för att se det senaste. (Läs mer)


Fråga om iskast till föreskrivande myndigheter

Redaktionen 05 Oktober, 2014 17:25 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Claes- Erik Simonsbacka, Bureå, har sänt fråga till föreskrivande myndigheter om iskast från vindkraftverk. Frågan har sänts till Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Försvaret, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten. Läs här.


Brev till samtliga Sveriges Kommuner

Claes-Erik Simonsbacka 02 Oktober, 2014 17:12 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Er kommun kan ha begått brott och kan tänkas begå nya brott!

Några exempel på vanliga antagna riskavstånd/skyddsavstånd i kommunernas vindbruksplaner / tematiska tillägg till översiktsplaner - Antagandehandlingar

”Vindkraftverk innebär som regel liten risk för nedfallande delar.”

”Risk för isbildning föreligger men kan elimineras genom att förse verken med ishindrande system.”

” Om enstaka verk ska byggas i kustområdet bör de placeras i redan påverkade landskap, t.ex. längs större vägar och vid industriområden.”

”Avståndet till allmän väg bör vara minst verkets totalhöjd (dvs. tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern), dock minst 50 meter oavsett vägtyp.”

”Vi har använt det skyddsavstånd till vägar och järnvägar som rekommenderas av Vägverket för allmän väg. Det innebär minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. (Boverket 2009).”

”Avstånd mellan järnvägsbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter.”

”Säkerhetsavstånd som normalt brukar användas till större vägar, järnvägar, master och större kraftledningar är verkets höjd (Boverket 2009). Trafikverket anger även att avståndet mellan allmän väg och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, dock minst 50 meter oavsett verktyp.”

”För järnväg anger Trafikverket att avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, vilket i praktiken innebär totalhöjden plus 20 meter från närmsta spårmitt.”

Det kan även tilläggas, att inte heller topografin/höjdskillnaden mellan vindkraftverk och omgivande markområde på uppställningsplatserna har beaktats i rubricerade handlingar av kommunerna.

Knappast någon kommuner har följt Vindkraftshandbokens av 2009 (Boverkets) råd på sidorna 32 och 33 beträffande kommunernas ansvar ”för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat måste också vägas in.”

Ansvariga sektorsmyndigheter och Elforsk rapport 12:13 uppger bl.a. följande beträffande riskavstånd för iskast och/eller hårt packad snö:

Transportsystemet i samhällsplaneringen
Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen
Utgivare: Trafikverket.
Publikationsnummer: 2013:121.
ISBN: 978-91-7467-512-2.
Utgivningsdatum: Oktober 2013

Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd - Utdrag
7.11 Master och vindkraftverk, sidan 128
7.11.1 Järnväg, sidan 128

”• Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

7.11.2 Väg, sidan 129, 130
”• Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7195/2013_121_Transportsystemet_i_samhallsplaneringen_2.pdf

Skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” framtagen av Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket och Försvarsmakten - Utdrag
2014-03-17

Bedöma risk för iskast
”Som stöd för bedömningar av risk för iskast har Elforsk tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i rapporten ”Svenska Erfarenheter av vindkraft i kallt klimat, Elforsk rapport 04:13”. Med riskavstånd menas här inom vilket avstånd från vindkraftverket det finns risk för iskast. Riskavståndet vid risk för iskast bör enligt denna studie beräknas enligt följande formel: Riskavstånd = 1,5 x (rotordiameter + navhöjd). För exempelvis ett vindkraftverk som har en rotordiameter på 130 m och navhöjd på 150 blir skyddsavståndet 420 m.” ”Riskavståndet bör dock bedömas från fall till fall, utifrån den valda lokaliseringens förhållanden, bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador.”

Väg
”Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas, vilket beskrivs i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.”

Järnväg
”Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör även tas till risken för iskast, se vidare i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.” 2

https://www.vindlov.se/Global/Arbetsmilj%C3%B6%20och%20s%C3%A4kerhet%20vid%20vindkraftverk_20140317.pdf

Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines - Utdrag:
Summary
”There is a large need for more and better icing measurements, especially at wind turbine blades. Today's instruments are not reliable and accurate enough. As long as such instruments don't exist, large uncertainties remain in the understanding of icing on wind turbines in general and in the development of new wind turbine ice accretion models.”

”There is a need for more detailed investigations on ice throw of wind turbines and the development of validated ballistic models which are able to determine the risk of ice throw at any planned wind farm.”

4.4 De-Icing and Anti-Icing - State of the Art
”One thing which is common for this research field is that most of this work is done internally by manufacturers and therefore, only very little information about the technical specifications and the performance of these systems is available to the public.”

De-icing
”Currently, it is not possible to predict icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process of removing the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be anti-icing is not available today.”

”There are not yet any information of long term effects of heating systems on the blade structure of large wind turbines.”

”As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades.”

Anti-icing
”Most of these approaches are tested in labs, there are only few field tests. Field tests are mainly available for hydrophobic coatings. Biochemical technologies are still in the labs.”

4.5 Safety issues
4.5.1 Ice throw - State of the Art
Beträffande ekvationen d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m “The major drawback of the formulas is the fact, that the dependency of the ice throw risk on the wind statistics under typical icing conditions is neglected”.

”Today there exist only rare systematic empirical studies on the distribution of ice throw of wind turbines.”

http://www.elforsk.se/Global/Vindforsk/Survey%20reports/12_13_report_icing.pdf

International Energy Agency (IEA) uppger bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009 – Utdrag
4.3 Key findings –4.5 Safety issues
5.2.5 Safety issues - Ice throw Safety: “No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area”.

NOTERA även, att i Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppges, ”att det finns rapporter om att blad/bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd”. Notera att vid denna tidpunkt var totalhöjden d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter).

Kommentarer:

Det finns risk för isbildning och utkastade föremål oavsett årstid inklusive iskast från vindkraftverk uppställda inom Er Kommun som bl.a. kan utsätta 3:je person och egendom för livsfarliga säkerhetsrisker, ja till och med dödliga olyckshändelser oavsett om vindkraftverk är utrustade med ”ishindrande system” eller inte!

Som framgår av nästan alla av Kommunernas Vindbruksplaner/Vindkraftsplan beaktas inte alls relevanta krav på säkerhetsfordringar för 3:je person, egendom och trafiksäkerhet etc. då vindkraftverk är i drift och i bruk, roterar, då antagna Vindbruksplaner/Vindkraftsplanen inte antagit ett tillräckligt minsta riskavstånd för utkastade föremål som blad / bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar från vindkraftverk t.ex. till väg, järnväg, industrianläggningar, etc. Notera att ”Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen” och skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” som anger med stöd av ”Henry Seifert ́s ekvation d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]”, att ” i områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas”.

Er Kommun är en egen myndighet som när vindkraftsverk skall uppföres inom kommunen aktivt måste pröva och besluta i alla vindkraftsärenden och om vindkraftsverk godkänns för etablering inom Er kommun så, att ev. Länsstyrelsens Miljöprövningsenhet kan gå vidare med tillståndsärendet.

De kommuner som endast har beaktat säkerhetsrisk t.ex. för iskast då vindkraftverk inte är i drift och i bruk, inte roterar, kan ha begått och kan tänkas begå nya brott på grund av oaktsamhet och försummlighet. Detta bör kontrolleras, följas upp och nödvändiga åtgärder måste vidtas!

PS. I hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta, som riskerar omfattande isbildning på eventuella vindkraftverk.

Bureå 2014-10-01

Claes-Erik Simonsbacka Köpmangatan 8

932 52 BUREÅ

Säkerhetssakkunnig ingenjör


Creeper MediaCreeper