Den gröna energins fula miljö

Claes-Erik Simonsbacka 16 Juni, 2014 20:03 Vindkraftverk, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Den gröna energins fula miljö och personskadliga baksida

Användningen av REE-elementen (sällsynta jordartsmetaller) neodym (Nd) och dysprosium (Dy) i bl.a permanentmagnetiserade generatorer (PMG) och direkt drivna (DD-WTG) vindkraftverk ökar kraftigt. Nd och Dy används nu i vindkraftverks generatorers permanentmagneter. Neodym-magneter genererar den högsta energiprodukten av alla permanentmagneter. Nd-magneter är ungefär 2,5 gånger starkare än samarium-kobolt-magneter och 7-12 gånger starkare än aluminium-järn-magneter (Schuler et al, 2011). Nd-magneter har en låg korrosionsbeständighet. För att åtminstone delvis övervinna detta problem är det möjligt att ändra dess inre struktur genom att lägga till en annan sällsynt jordartsmetall (Rare Earth Elements, REE), såsom Dy. Återvinningskostnaderna har dock ökat på grund av korrosion. En annan nackdel med Nd-magneter är att drifttemperaturen begränsas till under sin Curie-temperatur, 300-400 grader Celsius (Muller, 2001). Om Dy eller terbium (Tb) tillsätts kan bearbetningstemperaturen ökas.

För närvarande innehåller PMG i vindkraftverk lågt räknat i genomsnitt 198 kg/MW Nd och 28 kg/MW Dy. De 23 vindkraftverk, Gamesa G128 (märkeffekt 4,5 MW) med permanentmagneter, som Slitevind AB kan komma att uppföra på Holmöarna kan innehålla ca. 20.500 kg Nd och 2.900 kg Dy. Dvs. omkring 50.000.000 kg Nd-malm inklusive gråbergsinblandning + betydande mängder tillredningsberg behöver brytas, processas och utvinnas för att tillverka permanentmagneterna till ev. blivande vindkraftverk på Holmöarna.

Behovet av ”lätta” REE som även används bl. a. i andra elmaskiner, hybrid- och elbilar (s.k. högteknologiska ”gröna” miljöprodukter) bedöms att öka kraftigt under kommande år, ca. 70% av REO (Rare Earth Oxide) är beräknat som oxider och dessa utvinns bl.a ur monazite (Ln,Y, Th,) PO4 och bastnasite (LnFCO3).

För närvarande utvinns REE, >97% i Kina, 2% i Indien, <0,5% i Brasilien och <0,5% i Ryssland. Nd- produktionen beräknas till 30.657 ton år 2015. Den totala gruvproduktionen av REE var år 2010 134.000 ton och världens kända malmreserver uppgick år 2011 till 113.800.000 ton. Koncentrationen av Nd-oxid i REO är vanligtvis omkring 18,5% vilket innebär att det i världen finns ca 20 miljoner ton kända Nd-malmreserver.

Kort om REE-utvinningens miljöeffekter

Gruvbrytning av REE-malmer är besvärligt och inte alls miljövänligt. Stora mängder primärmalm måste brytas pga. att halterna t.ex för Dy är så låg för att erhålla små mängder. Av den totala jordartsmetallhalten är endast några få procent Dy-oxid.

Primärmalmen som krossas och mals ned till mindre korn behandlas sedan med olika kemikalier och syror för att erhålla en s.k. ”metallblandning”. Denna giftiga blandning av kemikalier, syror och olika metaller innehåller både önskade jordartsmetaller och ur miljösynpunkt oönskade metaller. I de flesta fall innehåller de primära malmerna också radioaktiva mineraler som uran och torium, och man kan då säga att de radioaktiva mineralerna kan betraktas som biprodukter till Nd och Dy.

Under förra året kom ofta nyheter om verksamheten vid Talvivaaragruvan i Finland som från början framstod som en dröm, men visade sig bli en mardröm, pga. att flera dammbrott förorenade många utbredda vattendrag bl.a. med stora mängder nickel och uran.

Den farmakologiska och toxikologiska neodymkloriden har undersökts. Kemikalien har enligt forskningen uppvisat en fördröjd akut toxicitet med symptom som liknar de som ses med andra REE. I alla de fall som studerats, uppvisade kemikalien en depressiv handling och orsakade död pga. kardiovaskulär kollaps (hjärtinfarkt) i kombination med livshotande andningsparalys. Tillförsel i ögon med kemikalien orsakade övergående konjunktivala sår. Hudskador med ärrbildning inträffade vid applicering på skadan. De toxikologiska effekter av Nd kan jämföras med effekterna av andra sällsynta RRE-element som t.ex. Dy.

Utvinning av REE-mineraler är det mest förorenande gruvverksamhet som finns i dag och dessutom är ingående enhetsprocesser som separation och rening av REE-malmer/koncentrat mycket energikrävande.Vid all gruvbrytning måste bergmassor som inte är malm med tillräcklig halt för utvinning, så kallat gråberg, läggas i upplag. Sådana gråbergsupplag kan ha höga halter av miljöskadliga ämnen som inte är föremål för utvinning, ex.vis uran, och kan ge samma eller t.o.m. allvarligare spridningsrisker/miljörisker än utvinningsavfallet.

Se dokumentären "Costing the Earth - Rare Earth Investigation.

Bisfenol A ett miljömässigt destruktivt/skadligt ämne i vinkraftverkens rotorblad

Aminer är organiska föreningar som innehåller kväve. De har sitt ursprung från ammoniak, NH3, genom utbyte av en eller flera av dess väteatomer mot kolvätegrupper. Av dessa aminer har de större en viktig användning som härdare för epoxihartser. Bisfenol A (BPA) finns i epoxihartser, polykarbonat (PC), m.fl. BPA och PC är mycket tåliga och användas bl.a. i laminerade eller armerade konstruktioner t.ex. rotorblad till vindkraftverk. Ges tillräckligt med tid kommer större delen av Bisfenol A-ämnet, att med största sannolikhet migrera ur rotorbladen till dess ytor genom urlakning följt av avdunstning eller avlägsnande genom tvättning/regn till naturen. När rotorblad t.ex. skadats och ersätts kan de skadade bladen inte återvinnas ekonomiskt, och det har ännu inte påvisats att det är tekniskt möjligt att återvinna rotorblad, trots enorma kostnader. Så de hamnar i deponier och fortsätter att bl.a. släppa ut Bisfenol A i jordar och vattendrag/livsmiljöer. Rotorblad i stora industriella vindkraftverk innehåller ca. 20 ton per blad, dvs. 60 ton Bisfenol A och Polykarbonat-baserad epoxiharts per vindkraftverk. Några exempel på Bisfenol A:s effekter:

  • Bisfenol A är kontroversiell eftersom den utövar en svag, men detekterbar, hormonliknande egenskap. I EU är Bisfenol A:s användning förbjudet i nappflaskor.
  • Bisfenol A är endokrindisrupta, kan imitera östrogen och kan leda till negativa hälsoeffekter.
  • År 2006, i den av den amerikanska regeringen sponsrade bedömningen av den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter av Bisfenol A, konstaterades att halterna av Bisfenol A numera är vanliga i den mänskliga kroppen och är förknippad med organisationsförändringar i prostata, bröst, testiklar, mjölkkörtlar, kroppsstorlek, hjärnans struktur och kemi. De genomsnittliga nivåerna i människor är över de nivåer som orsakar skada för många djur i laboratorieförsök.
  • Permanenta förändringar av könsorganen. Förändringar i bröstvävnaden som predisponerar celler till hormoner och cancerframkallande ämnen. Skadliga långtids reproduktiva och cancerogena effekter. Ökad prostatavikt. Lägre kroppsvikt, ökning av anogenitalt avstånd för båda könen, tecken på tidig pubertet. Testosteron-nedgång i testiklarna. Bröstceller predisponerade för cancer. Prostataceller mer känsliga för hormoner och cancer. Minskade modersbeteenden. Omvända normala könsskillnader i hjärnans struktur och beteende. Negativa neurologiska effekter förekommer i icke-mänskliga primater. Stör äggstockarnas utveckling.
  • Barn kan vara känsligare för exponering av Bisfenol A än vuxna. En nyligen genomförd studie fann högre urinkoncentrationer i små barn än hos vuxna under typiska exponeringsscenarier. Hos vuxna elimineras Bisfenol A från kroppen genom en avgiftningsprocess i levern. Hos spädbarn och barn är denna väg inte fullt utvecklad, så de har en minskad förmåga att rensa Bisfenol A från sina system. Det har också uppskattats att från livsmedelskonsumtion har spädbarn och små barn högre Bisfenol A-exponering än vuxna. Studier har visat att foster och små barn som utsätts för Bisfenol A löper risk för sekundära sexuella utvecklingsförändringar, hjärn- och beteendeförändringar samt immunsjukdomar. Kemikalieinspektionen gav nyligen ut en rapport om Bisfenol A med bl.a. följande slutsats (Kemikalieinspektionen, 2011): ”Den kvarstående problembilden, med en låg kontinuerlig allmän exponering för BPA, begränsad kunskap om exponeringskällorna och rådande vetenskaplig osäkerhet i hur exponeringen ska bedömas, ger dock enligt Kemikalieinspektionens mening anledning till fortsatt oro för eventuell påverkan på foster och barn.

PS. Kostnaden för deponering/förbränning av rotorbladen på Holmöarna skulle nu bli ca 2.000.000 SEK. Totalkostnaden för uppdelning av rotorbladen/vingarna i mindre delar är ca 276.000 SEK.


Vindkraftsfundament

Claes-Erik Simonsbacka 04 Juni, 2014 20:54 Vindkraftverk, Drabbade, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Sprickbildningar och söndervittringar / krackelering av vindkraftverkens betongfundament är ett svårlöst problem i vårt klimat, som kan äventyra konstruktions krav med avseende på stabilitet och livslängd. Betongen kan frysa sönder om den inte är lufttillsatt och är exponerad för cyklisk frysning i fuktig miljö. Det som kan hända pga. av sprickbildning är att när betongen karbonatiseras, alltså reagerar med koldioxiden i luften, återgår till kalksten, så tappar den sitt aktiva skydd för armeringskorrosion. Om armeringen börjar rosta finns risk att täckande betongskikt sprängs loss. Det finns också ämnen och processer som kan bryta ner betongen. Det värsta för betong är syra och andra sura ämnen som kan skadas av saltsprängning dvs. av salter som transporteras av markfukten, inträngning av sulfater och/eller alkalier från marken som reagerar med cementpastan/ballasten, eller fukt / vattentransport som lakar ut kalken i betongen.

Med hänvisning till ovanstående är det oansvarigt av Miljöprövningsdelegationen att i tillståndsbeslut för vindkraftsverksamhet fastställa och som ”praxis” föreskriva att fundament skall täckas med jord eller att fundament skall bilas ned några tiotals centimeter under marknivå och därefter täckas över med jord. Om det med stöd av grundläggande krav i miljöbalken tillåts, att endast säg 30-50 cm av fundamentens överyta, nedanför markytan, bilas ner ökar risken för framtida fundaments skador innebärande urlakning och spridning av miljöfarliga ämnen till våra näringskedjor. Förblir fundamenten kvar i marken omöjliggörs även framtida produktiv skogsbruk/markanvändning över fundamenten. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte slentrianmässigt bara tillämpa det som numera kan betraktas som ”praxis” Myndigheten måste redovisa en egen bedömning i varje enskilt fall baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människors hälsa och miljön kan påverkas i varje enskilt fall - inte hur det t.ex. har beslutats och/eller dömts i tidigare ärenden. Det kan inte heller betraktas som rättssäkert eller godtagbart för berörda kommuninnevånare, att det som nu ställs alldeles för låga krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagande och avfallshantering vid vindkraftsverksamhetens avveckling eller då del av - eller hela verksamheten upphör. Ekonomisk säkerheten prövas av tillståndsmyndigheten enligt 16 kap. miljöbalken. Visar det sig att ställd säkerhet är otillräcklig kan tillståndsmyndigheten enligt 24 kap. 5 § 12 genom omprövning besluta om ytterligare säkerhet. Storleken på säkerhetsbeloppet är nu vanligtvis helt baserat på beräkningar gjorda av operatören / verksamhetsutövaren, som vanligtvis avtalat bort ansvaret och kostnader för kvarstående omhändertaganden och avfallshanteringen efter, att vindkraftverk(en) nedmonterats. Då Miljöprövningsdelegationen har delegerat möjligheten till tillsynsmyndigheter (kommunernas miljönämnder) att ställa mer detaljerade krav i samband med återställning av området, som kommer att ske flera år efter Miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut, än som gällde vid tidpunkten för beslutet i enlighet med tillämpliga delar i miljöbalken men som senare kan ha ändrats och/eller att fundament är så skadade att det bedöms, att de måste tas bort i sin helhet. Myndighetskravet bör med anledning härav vara, att fundament(en) helt skall tas bort i samband med avveckling(en) av delar eller av eller hela verksamheten. Som en konsekvens av detta måste ansvarig myndighet ställa relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen så, att inte skattebetalarna som vanligt är, drabbas av kostnaderna i slutänden för miljöfarliga verksamheter.

Exemplet på Holmöarna, Umeå Kommun

Vindkraftverkens gravitationsfundamenten på Holmöarna, blir ca 21,4 x 21,4 meter stora och med ett djup på ca 3 meter, dvs. 21,4 x 21,4 x 3 = 1.374 kubikmeter per gravitationsfundament. Detta innebär att totalt på Holmöarna kan, om Slitevind AB bygger 23 vindkraftverk med kvadratiska fundament, finnas omkring 31.600 kubikmeter gravitationsfundament med en totalvikt av omkring 3500 x 23 = 80.500 ton, varav fundamenten kan antas bestå av ca 1.500 x 23 = 34.500 ton betong samt av ca 2.000 x 23 = 46.000 ton ingjutningsgods/armeringsjärn.

Den slutliga konstruktionen på fundamentet måste dock anpassas till markförhållanden på uppställningsplatserna.

Att helt bila och ta bort ett vindkraftsfundament inkl. etableringskostnad (exkl. borttransporter) antas kosta 500 SEK per kubikmeter. Total kostnad blir då 34.500 x 500 = 17.250.000 SEK. Till detta tillkommer kostnader för att fylla igen fundaments groparna inkl. transporter.

Den totala kostnaden för att endast deponera betong (exkl. transporter) skiljer sig i olika delar av Sverige. I Umeå kommun debiterar nu 30 SEK (exkl. moms) per ton krossad betong och 785 SEK per ton armerad betong. Total kostnad för deponering av all krossad betong blir 30 x 34.500 = 1.035.000 SEK.

Detta exempel visar tydligt på varför ansvarig tillståndsmyndighet för vindkraftsparker, med kommunens goda minne, inte alls ställer relevanta krav på ekonomisk säkerhet för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamheters avveckling. Skulle säkerheten för omhändertagandet och avfallshanteringen vid vindkraftsverksamhetens avveckling på Holmöarna även omfatta kostnaden för deponering / förbränning av rotorbladen från vindkraftverken skulle ca 2.000.000 SEK tillkomma. Kontentan av detta blir med stor sannolikhet, att det blir skattebetalarna / berörda kommuninnevånare i slutänden som får betala för omhändertagandet och avfallshanteringen då de industriella vindkraftsparkerna skall avvecklas då ex. vis mindre markägare med avtalade krav att återställa och sanera marken sedan vindkraftverken är nedmonterade troligtvis kommer att sakna betalningsförmåga för sina avtalade åtaganden med verksamhetsutövare. NOTERA, att i ovanstående ingår inte kostnader för isärtagning och nedmontering inkl. borttransporter av de 23 vindkraftverken. Räkna med att kostnaderna för skattebetalare / berörda kommuninnevånare blir betydande för avveckling av vindkraftsverksamhet t.ex. i samband med konkurs, om inte varje ansvarig tillståndsmyndighet fastställer rimliga krav på ekonomisk säkerhet och/eller omprövar tidigare beslut om ytterligare säkerhet.

Är det otillåten "ministerstyre" som i alla avseenden råder då det gäller, att med alla medel driva igenom den lågkvalitativa och långsiktigt ohållbara storskaliga industriella vindkraftsutbyggnaden i vårt land?

Vad ingår i nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande och ser de ekonomiska säkerheternas storlek ut?

Att montera ned vindkraftverk som inte längre är i bruk handlar inte bara om att återställa platsen.

Ekonomisk säkerhet - Utdrag

”Tillstånd till en vindkraftverksamhet kan förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs (16 kap. 3 § miljöbalken). Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska att visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar.”

”I förarbetena anges följande om begreppet betryggande säkerhet. "Ofta kan säkerheten behöva vara skyddad vid gäldenärens konkurs och omedelbart tillgänglig för tillsynsmyndigheten". Med tillgänglig i detta sammanhang menas att säkerheten ska vara enkel att realisera när den behöver tas i anspråk. En väsentlig förutsättning vid en sådan bedömning är naturligtvis att säkerheten kan omvandlas till pengar i den takt som krävs för att det planerade avhjälpandet ska kunna genomföras. Med tanke på säkerhetens syfte, att garantera att tillräckliga medel finns för avhjälpande, bör de förväntade avhjälpandekostnaderna kunna tjäna som utgångspunkt vid bedömningen av om säkerheten är tillräcklig." (prop. 2006/07:95 s. 110).”

Länk Naturvårdsverket

Nedmontering av vindkraft: Ekonomisk säkerhet: Utdrag

Enligt 16 kap. 3 § Miljöbalken (1998:808) kan tillståndsmyndigheten ställa sådana krav på ekonomiska garantier.

”En dom från 2011 i Högsta Domstolen beskriver de principer som gäller för frågan om säkerhet för vindkraftverk vid tillstånd enligt miljöbalken (HD 2011-06-01 T 5420-08). I domen anger Högsta Domstolen att tillståndsmyndigheten vid sin tillståndsgivning i allmänhet inte har anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. Frågan ska lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när denna genom tillståndsvillkoren har fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Om säkerheten är godtagbar prövas av tillståndsmyndigheten. Det är den sökande som måste kunna visa att vald form för säkerhet är betryggande.”

”Än så länge är det svårt att tyda någon entydig praxis vad gäller säkerhetens storlek från Miljööverdomstolen, men i flera fall har den landat på minst 300 000 kr per verk.”

Länk Nätverket för vindbruk

PS. Så här absurd ser verkligheten ut då det gäller ekonomiska säkerheter!


Ljudberäkningarna oseriösa!

Claes-Erik Simonsbacka 03 Juni, 2014 20:48 Vindkraftverk, Drabbade, Buller, Simonsbacka, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Ljudberäkningarna för vindkraftverk på Holmöarna är oseriösa!

Antaganden för ljudberäkningar. Utskrift/Sida 2014-01-10 08:44 / 1. Ljudberäkningsmodell: Svensk 2009; Vindhastighet: 8,0 m/s; Markdämpning: Ingen; Meteorologisk koefficient, C0: 0,0 dB; Typ av krav i beräkning:1: VKV ljud jämförs med krav (DK, DE, SE, NL etc.). Rena toner (Observera: Används BARA om minst ett VKV uppges avge rena toner). Rena toner: Tillägg för rena toner adderas till krav: 5,0 dB(A) . Alla ljudvärden är medelvärden (Lwa) (Normal); Imissionshöjd (ö mark): Använd standardvärde från beräkningsmodell; Ljudkrav: 40,0 dB(A); Beräkningsprogram: WindPRO version 2.9.269 Nov 2013.

Beräkningarna enligt ovan inkluderar inga säkerhetsfaktorer för vår - höst respektive vinterförhållanden utan redovisas endast ett tillägg för rena toner (i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinje). Det är vidare okänt hur stor säkerhetsmarginalen är till de verkliga beräknade värden som skulle föreligga framför allt vintertid med isbelagda/is påbyggda rotorblad, då ljud / buller nivåer är högre. Inga resultat från kontroller för skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer i alla ljudkänsliga punkter har redovisats. Beräknade ljudnivåer över 38 dB(A) under dimensionerande förhållanden i vårt kalla och isiga klimat/miljö kan inte anses som acceptabla (om kravet på gränsvärdet är 40 dB(A)) med hänsyn till beräkningsmodellernas o- noggrannhet, osäkra indata från tillverkarna samt otillräcklig säkerhetsmarginal i beräkningarna med hänsyn till osäkerheten i beräkningsmodeller och indata / källstyrka.

Erfarenheten har klart visat, att hela den svenska vindkraftsutbyggnaden har baserats på felaktiga bullerberäkningar bl.a. på grund av fel i beräkningsmodeller, otillräckliga säkerhetsmarginaler, osäkra källjud okunskap om ljudets utbredning, etc. Dvs. ljuddata som är redovisat enligt ovan är inte alls tillförlitliga, ja till och med oseriösa.

Nuvarande bullernorm om 40 dB(A) är inte anpassad till vindkraftsljudets speciella karaktär - modulerat ljud och aldrig konstant samt med hörbara inslag av impulsljud. Hänsyn har inte tagits och tas inte nu heller till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet och risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet. I aktuellt regelverket för vindkraftsetablering tas inte heller hänsyn till infraljud och dess påverkan på innerörat vilket enligt vetenskapen utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av känslighetsökning. Gränsvärdet för högsta tillåtna ekvivalenta ljudnivå bör vara högst 35 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå. Socialstyrelsens allmänna råd inomhus anger högst 30 dB(A) för ljud utan tonala komponenter. För ljud med tonala komponenter gäller 25 dB(A). Myndighetskraven bör vara att gränsvärdet, deklarerad källstyrka, som ska användas både i bullerprognoser och i garantier bör anges som uppmätt värde under dimensionerad förhållande ökat med minst 3 dB(A i ljudstyrka).

Det är väl känt att myndigheterna brukar sätta villkoret till 40 dB(A) med hänvisning till "praxis". Det är också väl känt att miljödomstolarna brukar godta beräkningar utan säkerhetsmarginal men detta strider mot vetenskapliga principer och akustisk erfarenhet. Enligt förvaltningslagen måste en myndighet motivera sina beslut och får inte bara hänvisa till praxis. Myndigheten måste redovisa en egen bedömning baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Bedömningen måste alltid utgå från i vilken utsträckning människor störs eller deras hälsa påverkas i det enskilda fallet - inte hur det har dömts i tidigare ärenden.

Av Conny Larssons och Olof Öhlunds, Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet, vetenskapligaden potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. handling beträffande amplitud modulering av ljud från vindkraftverk under olika meteorologiska förhållanden framgår bl.a. översatt till svenska: ”Att ljud retar en del människor även om ljudnivåerna är relativt låga. Detta kan bero på amplitudmodulerad "svischande" turbinljud, som inte beaktas av standardförfaranden för mätning av genomsnittliga ljudnivåer.” För mer information se denna länk från AIP Publishing.

Today Tonight report on Wind Farms:

PS. Dags för Naturvårdsverket, att ändra regelverket, även om ovannämnda dom blir överklagad, så att närboende slipper bli utsatta för ”terrorliknande” buller från vindkraftverk.

TILLÄGG:

DOM, 2014-05-27, meddelad i Växjö.
Mål nr M 4848-13
DOMSKÄL

Klagorätt - Några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen finner att vid bullernivåer kring ca 30 dB(A) kan buller från vindkraft uppfattas och för någon procent av befolkningen även uppfattas som störande (Naturvårdsverket/Vindval rapport 5956). Det kan utgöra en utgångspunkt för bedömning av gränsen för störningsnivå som utgör klagorätt. 1Med tanke på beräkningsosäkerheter, inte minst på grund av det delvis kuperade landskapet och möjliga vindskyddade lägen, kan även något lägre bullernivåer beaktas.” ”Det kan då inte uteslutas att lågfrekvent buller kan förekomma inomhus, beroende på husets ljuddämpande egenskaper, och föranleda sömnstörningar. Denna aspekt av buller är därmed av betydelse för lokaliseringsbedömningen.””I analogi med ovanstående bör även frågan om lågfrekvent ljud anses ingå i det bullervillkor som är styrande för det slutliga valet av lokalisering och typ av verk.”

Villkor – några utdrag:
”Mark- och miljödomstolen anser att miljöprövningsdelegationens motivering av att lågfrekvent ljud bör villkorsregleras, ska fullföljas genom ett entydigt slutligt villkor, och därmed ge samma styrande funktion för val av teknisk utformning och slutlig placering som villkoret för A-vägt buller. Värden enligt tabell 2 i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) ska då anges.”

Läs hela domen här.


Creeper MediaCreeper