Orimliga elnätspriser

Claes-Erik Simonsbacka 14 December, 2013 19:02 Elmarknaden, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Elnätspriser

I elnätspriser ingår kostnader för byggande, skötsel och drift av elnät, transport av elen samt mätaravläsning. Kostnaden för att driva elnät kan delas in i kapitalkostnader (avkastning och avskrivning) samt löpande kostnader (påverkbara och icke påverkbara).

Orsaken till de kraftiga kostnadsökningarna framför allt efter år 2009 är, enligt undertecknad, utbyggnaden av elnät för vindkraften. Då inte elnätsbolagen kan ta ut nätintäkter av vindkraftsexploatörerna drabbas vi lokala elkunder/elkonsumenter. Detta föranledde bland andra undertecknad att skriva insändare bl.a. i tidningen NORRAN, se länkar nedan. Tyvärr föranledde debatterna i princip inte till något större engagemang och protester hos t.ex. elbolagens hushållskunder.

Energimarknadsinspektionen (EI)

Energimarknadsinspektion, den myndighet som har till uppgift att granska elnätsbranschen ansåg, som ”elbranschens talesman” år 2011, att 143 av 173 elnätsbolagen skulle kunna höja sina priser ytterligare. I den grupp av elnätsbolag som myndigheten ansåg tog för lite betalt år 2009 ingår eljättarna Eon och Vattenfall.

Elnätsföretagens avgifter till hushåll ökade med mellan 0,4 och 3,1 procent från 2011 till 2012, enligt inrapporterade uppgifter till Energimarknadsinspektionen (EI).

Dom i mål om intäktsramar för 87 nätföretag meddelas den 11 december 2013.

Utdrag ur: Förvaltningsrätten i Linköping har idag 2013-12-11 meddelat dom i mål om intäktsramar för elnätsföretag under tillsynsperioden 2012–2015.

Förvaltningsrätten har bl.a. kommit fram till att Energimarknadsinspektionen inte har haft rätt att tillämpa den s.k. övergångsmetoden. Vidare har förvaltningsrätten fastställt att beräkningen av en rimlig avkastning ska ske med en real kalkylränta före skatt om 6,5 procent

Läs domen här.

Extrema höjningar för elnätskunderna - utdrag: Domarna från Förvaltningsrätten i Linköping idag om elnätsföretagen avgifter kommer att få helt orimliga konsekvenser för elnätskunderna, säger Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen” som också uttalat att domarna kommer att överklagas till Kammarrätten i Jönköping.

Energimarknadsinspektionen har därför lämnat ett förslag till regeringen om en tydligare och mer detaljerad reglering kring elnätsavgifterna. Det nya regelverket behöver komma på plats inför nästa tillsynsperiod som börjar 2016.” Läs mer här.

Hur länge tänker vi hushållskonsumenter/skattebetalare tiga och acceptera, att okritiska ochokunniga regeringsledamöter (lagstiftare) i riksdag och regering samt beslutsfattare i våra kommuner om elenergiförsörjning kan besluta om ohållbara storskaliga investeringar bl.a. genom kraftiga subventioner i en icke hållbara infrastruktur som vindkraft?

Vem kommer sedan slutligen betala för vindkraftens avvecklingar, om inte vi skattebetalare?

Vi hushållskonsumenter som under de senaste åren ”hudflängts” för mycket kraftiga elnätshöjningarkan, som framgår av domarna, återigen förvänta oss rejäla avgiftshöjningar under kommande år.

Länkar till undertecknads debattartiklar i Norran: [1] [2] [3] [4]


Namninsamling mot vindkraftverk - igen!

Redaktionen 11 December, 2013 23:05 Samarbete, Bra!, Simonsbacka, Nya media Permalink Trackbacks (0)

Vi kräver förändringar i lagstiftningen för vindkraftverkens tillstånds- och rättsprocesser!

Så heter en av de många namninsamlingar som gjorts mot vindkraft, denna av Claes-Erik Simonsbacka. Här är fler!

Fördelning av namnunderskrifter per län från petitionens namninsamlingslista ser ut så här (klicka för större):

Läs texten nedan: (Läs mer)


Namninsamling mot vindkraftverk

Redaktionen 15 Maj, 2013 02:39 Insändare vindkraftverk, Bra!, På gång!, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Claes-Erik Simonsbacka i samarbete med Vindbrukdalsland har startat en namninsamling: Vi kräver förändringar i lagstiftningen för vindkraftverkens tillstånds- och rättsprocesser!

Klicka här för att skriva under du också!

Är du med i någon lokal förening som verkar mot vindkraft? Sprid denna information och starta egna namninsamlingar under våren och sommaren! I höst kan alla namninsamlingar samlas ihop och överräckas till t.ex. någon i regeringen.

Kontakta oss gärna om detta, så vidarebefordrar vi det till rätt personer för gemensam aktion.


Vindkraftverk - Pågående standardiseringsarbete

Claes-Erik Simonsbacka 21 Mars, 2013 14:57 Vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Vindkraftverk - Pågående standardiseringsarbete

SEK TK 88 Annual Report 2012 – Svenskt deltagande i standardiseringsarbetet med:
FprEN 50308 (pr=21340) Wind turbine – Protective measures – Requirements for design, operation and maintenance

Att notera:

Konstruktionskrav. Revision av IEC 61400-1 utgåva 3, ”Design requirements”, till utgåva 4 pågår i ”maintenance team” MT 01. Bl.a nya lastfall och nya omgivningsparametrar ska läggas till, såsom tropiska stormar, starkt komplex terräng och kallt klimat.

Personsäkerhet. Ett förslag till standard från arbetsgruppen skickades för behandling till CENELEC i början av 2012. Förslaget kunde inte accepteras som s k harmoniserad standard vid den granskning som företogs av en EU-konsult. Fortsättningen på arbetet är oklar.

För mer information, se Första Hjälpen, 5. Säkerhet, Andra upplysande dokument. Ladda ner dokumentet direkt med denna länk.


Mineralprospektering och -utvinning i Sverige

Claes-Erik Simonsbacka 21 Februari, 2013 20:49 Simonsbacka, Gruvdrift Permalink Trackbacks (0)

Anledningen till de utländska juniorbolagens intresse för Sverige, är de mycket gynnsamma villkoren för gruvverksamhet. Sverige utmärker sig, framför allt beträffande avsaknad av ”gruvroyalty” i kombination med den lägsta beskattningen ur ett globalt perspektiv. De svenska markägarna har från och med den 1 maj 2005, rätt till en mineralersättning som är 1½ promille av ett beräknat värde på bruten malm. Förutsättningen är att bearbetningskoncessionen är beviljad efter den 1 maj 2005.

I Sverige innebär rätten till undersökning i princip ett tvångsvis upplåtande av nyttjanderätten för undersökning (prospektering), dvs. fastighetsägarens (markägarens) rådighet mer eller mindre inskränks, när ett tillstånd beviljats. Fastighetsägaren har alltså ett alltför svagt inflytande t.ex. över den arbetsplan, som skall redovisas av tillståndsinnehavaren / prospektören och som han skall kunna lämna skriftliga invändningar mot. Detta till trots, får fastighetsägaren ett stort framtida förstahandsansvar för de skador som kan uppkomma på bl.a. människor, djur och/eller miljön på grund av utförda prospekterings- / undersökningsarbeten, efter det att undersökningen eller gruvrättigheten upphört och marken återgått till markägaren. Med beaktande av ovanstående borde det vara orimligt för tillståndsinnehavaren / prospektören, att försöka uppnå samförstånd med markägaren, innan undersökningsarbetet påbörjas.

 (Läs mer)


Regering sätter sig över lagen

Claes-Erik Simonsbacka 14 Februari, 2013 20:16 Vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Ny inrikes "Saudi-Arabien-affär" skakar medborgarna på landsbygden.

I vindkraftens spår kan nu konstateras, att Sverige belastas av en vindkraftens "Saudi Arabien-affär"!  Regeringen har kontinuerligt genom åren rapporterat till EU-kommissionen om omfattningen av utförda marknadskontroller på vindkraftverk i Sverige, bevisligen har inte en enda marknadskontroll genomförts med stöd av EU: s maskindirektiv, artikel 4 och/eller artikel 11. Maskindirektivet ingår i Sveriges författningssamling och är införd i svensk lagstiftning bl.a. med stöd av AFS 1993:10

Med stöd av nedanstående och underliggande handlingar/dokument, avslöjas myglet och intrigerna på Regeringsnivå, till vindkraftens fördel.

 (Läs mer)


Näringsminister Annie Lööf och partierna utfrågas

Mischa 24 Mars, 2012 15:52 Insändare vindkraftverk, På gång!, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Claes-Erik Simonsbacka, elingenjör och välkänd i Sverige för sin kunskap om vindkraftverk, skickade idag ett brev till näringsminister Annie Lööf och riksdagspartierna, i vilket han begär svar på många direkta frågor kring vindkraftverksutbyggnaden.

Frågor till näringsminister Annie Lööf

Som svensk elkonsument begär undertecknad att få nedanstående frågor besvarade.

Vem får direkt, indirekt/slutligen betala för den kraftiga (storskaliga) vindkraftsutbyggnaden i Sverige, bl.a. med avseende på: 

  • Subventioner i form skattelindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten? Nödvändiga förstärkningar/utbyggnader av våra stamnät samt övriga elnät (inkl. de lokala näten) i Sverige? Hur stor blir den totala kostnaden för nämnda åtgärder vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för utrustning och installationer, som nätfilter, o.dyl. för att elkvalitetskrav och leveranssäkerheten skall uppfyllas och säkerställas inom hela landet? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad pga. ökade energiförlusterna i el-kraftnäten? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för utrustning och installationer för att säkerställa leveranser av nödvändiga kortslutningseffekter i anslutningspunkterna? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för tillkommande överordnade styr-, regler- och övervakningsutrustningar inkl. installationer samt systemfunktioner för att bl.a. kunna styra, kontrollera och övervaka de svenska nätens kraftflöden, minst med uppfyllande av nuvarande leveranskvalitets- och leveranssäkerhets krav? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för att de svenska vattenkraftverken inte, pga. vindkraften, kan köras med optimal verkningsgrad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av, a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?
  • Merkostnaden för ökade slitage och underhållskostnader pga. ökade antal start- och stoppsekvenser i vattenkraftverken för, att alltid säkerställa/garantera behovet av reglerkraft? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

  • Merkostnad för drift och underhåll av el-kraftnät med ingående installationer, system etc., pga. vindkraftens utbyggnad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?
  • Merkostnader för att andra EU/EES-länder skall kunna lösa/uppfylla sina egna miljömål? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

Får hushållen (slutkunden) lägsta möjliga el- och elöverföringspris, pga. vindkraftens utbyggnad?

Vilka av Sverige landskap har elenergibrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad? 

Vilka av Sverige landskap har eleffektbrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad?

Hur stort blir Sveriges elöverskott på årsbasis, i respektive landskap och totalt, om man bygger ut vindkraften för en årlig produktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, samtidigt som kärnkraftsverkens elproduktion är normal?

Hur stor blir Sveriges el-import på årsbasis av reglerkraft från kol- och gaskraft, för respektive landskap och totalt, om vindkraften byggs ut för en årsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?


Vad blir den totala nuvärdeskostnaden (notan) i Sverige, vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, inkl. kostnader för kraftnät med nödvändiga relevanta tekniska utrustningar, installationer och system (mjuk- och hårdvara)?

Vad är nuvärdet av subventioner i form skattlindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten, som beviljat vindkraftsägarna?

2012-03-23

Claes-Erik Simonsbacka, Elingenjör


Begär kompletta marknadskontroller!

Mischa 23 Februari, 2012 14:08 Vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Vi hoppas att följande information kan tjäna som underlag för många av våra läsare att begära att Arbetsmiljöverket genomför marknadskontroller av vindkraftverk! Både av redan byggda och planerade, och att kontrollerna utökas för att täcka in samtliga risker med vindkraftverk.

Arbetsmiljöverket publicerade i november 2011 sin plan för "Arbetsmiljöverkets marknadskontrollprogram 2012-2014". Även vindkraftverk är nu är synliga i denna plan, och därför har vi anledning att kommentera och ge synpunkter.

För det första måste sägas att redan sedan Europakonventionen, inklusive Maskindirektivet, antogs som lag i Sverige och började gälla 1992, så borde Arbetsmiljöverket gjort dessa marknadskontroller, som vi redan skrivit om här och här. Vi borde därför begära av dem att göra kontrollerna både för redan etablerade vindkraftverk och planerade.

Angående vindkraftverk skriver man i "Bilaga 1 av Arbetsmiljöverkets marknadskontrollprogram. Marknadskontrollprogram 2012-2014 Maskiner", sid 13:

Vi får mycket frågor om vindkraftverk från vindkraftmotståndare, polisen, åklagare och regeringen (efter anmälan till kommissionen). En het fråga för närvarande är risken för iskast från sådana. AV är Marknadskontrollmyndighet för dessa. Marknadskontroll kommer att genomföras mot uppskattningsvis 4-6 modeller av vindkraftverk för att se hur tillverkarna uppfyller gällande krav.

Kommentarer: 

1. "En het fråga... är risken för iskast". På denna sajt redogör vi för en mängd andra risker med vindkraftverk - inte bara risken för iskast. Det borde vi göra Arbetsmiljöverket uppmärksamma på och begära att de kontrollerar.
2. Endast 4-6 modeller av vindkraftverk räcker inte, enligt vår mening, för att säkerställa alla modeller av vindkraftverk.
3. Som det ser ut, kommer Arbetsmiljöverket att kontrollera endast de vindkraftverk som planeras att byggas. Det är mycket viktigt att även vindkraftverk som redan är i drift kontrolleras!
4. Man nämner inte alls CE-märkning, trots att man nämner det när det gäller andra maskiner - t.ex. skriver man: "Straffsanktioner - Åtalsanmälan bör övervägas vid överträdelse av AFS 2008:3, 6 § d) samt Lagen om CE-märkning (2004:1534) 2§ och 6 §." Samma paragrafer gäller för vindkraftverk!

På bilagans sid 11 nämns att man avser avsätta 30 mandagar och tjugo tusen kronor för kontroll av vindkraftverk, och ingenting följande år.

Kommentar: Tjugo tusen kronor räcker inte långt! Framför allt inte om fler än "4-6 modeller" ska kontrolleras.

Begär kompletta kontroller! Använd gärna detta dokument från Första Hjälpen - klicka på bilden eller här: Vindkraftverk - Begäran om marknadskontroll (Word-dokument). Fler dokument finns i Första Hjälpen, rubrik 6.

Sveriges ende sakkunnige, Claes-Erik Simonsbacka gjorde analys och följande uppmaning att begära kontroller och meddelade detta:

Med beaktande av "historiken" beträffande AV:s marknadskontroll-aktiviteter avseende vindkraftverk, sedan jag begärde detta redan i början av 2000 talet, så har myndigheten, enligt undertecknad, genom "skenlögner"/insinuationer vilselett allmänhet, andra myndigheter och regering bl.a. beträffande myndighetens möjligheter att göra marknadskontroller.

Med beaktande av ovanstående är jag orolig för att AV i sammarbete med de sex tillverkarna väljer ut nya typer av vindkraftverk, utan att alls beakta uppställningsplatsens miljö- och klimatförhållanden.

Det är också troligt att AV inte alls väljer att göra någon marknadskontroll på vindkraftverk som tagits i drift innan det "nya" maskindirektivet (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3) blev obligatorisk den 29 dec 2009. Det är en betydande skillnad mellan de olika utgåvorna av maskindirektiven då den "gamla" - MD:et 98/37/EG (AFS 1993:10) ändrad genom (AFS 1994:48) - inte ger något utrymme för att beakta sannoliketer i riskhanteringen/riskanalyser.

På grund av detta är det viktigt att nu BEGÄRA MARKNADSKONTROLL t.ex. med stöd av det tidigare översända dokumentet, för i drift varande vindkraftverk! 

PS. Har en känsla av, att AV nu genom de angivna planerna på marknadskontroller vill bevisa att det inte har funnits fog för att göra några marknadskontroller tidigare.

En begäran har gjorts av Bengt Svensson - ladda ner den här.

Claes-Erik Simonsbacka ger ännu mer detaljerad information - läs mer.

Vi inbjuder även till öppen diskussion kring denna artikel och anslutna texter i kommentarerna. 

 (Läs mer)


Arvidsjaur kommun: Man struntade i samråd!

Redaktionen 23 September, 2011 19:32 I vanlig media, Simonsbacka, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Redan våren 2009 påbörjade Arvidsjaur kommun kartlägga var man skulle vilja se vindkraftverk byggas.

Kommunen skrev på sin hemsida

Efter genomförda samråd och utställning under våren 2011 är nu förslag till antagandehandlingar upprättade. Dessa handlingar ska behandlas i kommunstyrelsen och slutligen antas av kommunfullmäktige 2011-10-31.

Man hade samråd, men man glömde bort ett område, Brattberget! De hade inte kallats till samrådet och därför kan inte vindkraftverk planeras där. Kommunen skriver lakoniskt:

Ett område, nr 34 (Brattberget) har utgått ur utredningen på grund av uteblivet samråd. Detta formella fel har därigenom rättats.

Claes-Erik Simonsbacka var med på samrådsmötet i Järvträsk den 30 april. Då hade kommunen i sin utställning lagt till Brattberget som tänkbar plats för vindkraftverk - men alltså inte kallat dem till samrådet. Han meddelar:

Deltog, för första gången, som ombud via fullmakt vid ett möte i Järvträsk (Glommersträsk) beträffande Arvidsjaurs kommuns utställningshandlingar avseende "Tillägg till översiktsplanen" inkl. "miljökonsekvensbeskrivningen". Lyckades efter några frågor tydliggöra för kommunens vindkraftssamordnare och ordföranden i Arvidsjaurs bygg-, miljö och hälsovårdsnämnd att många allvarliga formfel har begåtts under arbetet med framtagningen och den demokratiska förankringen av utställningsmaterialet.

Förutom formfel i samrådsprocessen, som kommunen uppger som "uteblivet samråd" [med Brattberget], påtalade jag bl.a. att sakägare, i enlighet med sakägarbegreppet för miljöfarlig verksamhet, inte kallats/informerats, och åberopade även att jäv förelåg vid mötet.

Norran skrev om samrådsmötet. Dock utan att intervjua de som inte kallats, från Brattberget. Endast Per Lidström, projektledare för vindkraftsverksutredningen, hörde man:

Brattberget är en av de platser som finns med i tillägget, och den plats som vid ett bygge skulle kunna påverka invånarna i Järvträsk. Per Lidström meddelade att han har på förslag att bortse från denna plats i den första översiktsplanen.

– Det är väldigt mycket formalia. Till exempel borde vi ha haft ett till samrådsmöte. Men så blev det inte. Jag kommer föreslå att Brattberget helt tas bort från översiktsplanen i den här omgången...

Claes-Erik Simonsbacka fortsätter: 

PS.Med största sannolikhet har flera formfel begåtts under [alla Sveriges] kommuners arbeten med framtagning av översiktsplaner och/eller tillägg/tematiska tillägg till översiktsplaner inkl. "miljökonsekvensbeskrivningar", samt med den demokratiska förankringen av utställningsmaterialet i hela landet.

Det tror vi också. 

 

Förankringsprocesser - för vem?

Urban Zingmark 09 April, 2011 19:04 Vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Förankringsprocesser kallas det när det i politiska sammanhang är viktigt att ge intryck av att man engagerar kommunmedlemmar i beslut som i ansenlig grad påverkar deras miljö. Ofta påbörjas dessa processer efter att företag, kommuner och myndigheter i intressesfären redan gjort planer för etableringar av verksamheter.

Med anledning av etableringar av vindkraftverk, har vi tidigare beskrivit hur kommunmedlemmar som deltagit i dessa förankringsprocesser presenterats färdiga "förslag" och planer, och kommunmedlemmar har sällan eller aldrig någon egentlig möjlighet att påverka, framför allt inte när det gäller att motsätta sig det planerade.

Här har vi i sak behandlat problemet under fem år, dock utan att använda termen "förankringsprocess", som tycks vara vedertaget i statsvetenskap och i den planeringsforskning som Claes-Erik Simonsbacka hänvisar till nedan. Termen förankringsprocess är partsneutral och används i många sammanhang och forskningsrapporter. Urban Zingmark har för vår diskussion på SäkraMiljön.nu, om Västerbotten och farligt avfall, tillskapat termen "intressentblock" och även använt den folkliga termen "överkörning". Syftet med dessa termer är att tydligt visa på motsättningen mellan myndigheter och kommersiella intressen å ena sidan och medborgarna å andra sidan. Termen "intressentblock" indikerar att deltagarna har gemensamma intressen som kan sabotera demokratiska intressen och sätta Miljöbalkens anda och bokstav ur spel. Här behöver man inte fråga: Förankringsprocesser - för vem? 

Om förankringsprocesser skrev fil.dr Thomas Johansson i sin rapport "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" från maj 2010.

Claes-Erik Simonsbacka har läst den och meddelar nedanstående kommentarer. Hans slutsats lyder:

Rapportens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera.

Läs hela kommentaren, klicka på Läs mer, och ladda ner både rapporten och protokoll från Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som tydligt visar på att slutsaten beskriver verkligheten av ett synnerligen odemokratiskt förfarande. Piteå kommun lade rapporten till handlingarna utan åtgärd...

 (Läs mer)


Creeper MediaCreeper