Ny bok: "Bemästra landvindkraft"

Urban Zingmark 05 Januari, 2015 21:41 Vindkraftverk, Drabbade, Samarbete, Buller, Litteratur, Lästips Permalink Trackbacks (0)

Bertil Persson har informerat SkyddaMiljön om sin bok "Bemästra landvindkraft".

Kan köpas här.

 

Läs mer för innehållsförteckning. (Läs mer)


Räkna och tänk om vindkraft

Urban Zingmark 05 December, 2014 23:46 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Här ett räkneexempel när det gäller antal lastbilstransporter för uppsättning, sedan nedmontering av ett endaste vindkraftverk. Som jämförelse tar vi ett fall i USA. Läs här.

Här räknar man med att 1372 lastbilstransporter krävs för ett vindkraftverk.

För 21 vindkraftverk på Granberget 3, Robertsfors, kan volymen beräknas till storleksordningen 30000 lastbilsttransporter!


Motioner om vindkraft

Urban Zingmark 14 November, 2014 17:03 Vindkraftverk, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, i praktiskt taget vilket ämne som helst. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten. I år har 2 901 motioner lämnats in. Andelen motioner som får Ja är bara någon procent. Med det osäkra parlamentariska läget i Sveriges Riksdag finns förutsättningar för att fler motioner kan vinna bifall. Varje motion hänvisas till något av riksdagens utskott för beredning. Motioner om exempelvis klimatfrågor hänvisas till Miljö- och jordbruksutskottet. Utskotten går igenom förslagen i motionerna och lämnar förslag på vad riksdagen ska besluta innan riksdagen tar ställning i kammaren.

Även om få motioner vinner bifall, är motioner något av "folkets röst". Riksdagsledamöter som jobbar med motioner tillhör inte maktens centrum, men kan ändå med sina motioner föra fram politiska förslag och idéer.

I floden av motioner finns nio motioner som handlar om vindkraft. Är det lite eller mycket? Lite tycker vi, med tanke på alla problem som finns och alla förslag som inte tillgodoses. Vindkraftsutbyggnaden fortsätter även om vindkraft förlorat ytterligare i lönsamhet, med konkurser och frysta byggnadsplaner som följd. En av motionerna kommer från Magnus Oscarsson, Ödeshög. Han pekar på buller som ett allvarligt hälsoproblem.

Motion 2014/15:2005 Buller från vindkraftverk - läs här
Motion 2014/15:2410 Ansvar för nedmontering av gamla vindkraftverk - läs här
Motion 2014/15:478 Utbyggnad av havsbaserad vindkraft - läs här
Motion 2014/15:631 Ompröva Försvarsmaktens veto mot vindkraft - läs här
Motion 2014/15:1105 Vindkraft - läs här
Motion 2014/15:1136 Kooperativ vindkraft och uttagsskatt - läs här
Motion 2014/15:1257 Utvärdering av vindkraften - läs här
Motion 2014/15:2371 Kommunal fastighetsavgift för vindkraftsanläggningar - läs här
Motion 2014/15:2410 Ansvar för nedmontering av gamla vindkraftverk - läs här

Det kan ses som ett stort misslyckande för de demokratiska partierna att de inte tagit skadeverkningarna av felplacerade vindkraftverk på allvar. Det finns tendenser i 2--3 motioner av de nio, att riksdagsledamöter har börjat förstå skadeverkningar.

I 2--3 motioner framgår att den nationella satsningen på vindkraft är ett ekonomiskt misslyckande. Främlingsfientliga SD har utan tvekan skrivit den mest relevanta motionen om vindkraft, trots sin omöjliga hållning som klimatförnekare. Här finns ett moraliskt dilemma för varje person med rösträtt. Själv sätter jag mänskliga rättigheter högt. Tyvärr hotas mänskliga rättigheter av både svensk energipolitik och SD:s främlingsfientlighet. Ett dilemma som inte heller jag har lösningen på. Mitt bästa förslag är: Stoppa felplacerade vindkraftverk! Och givetvis måste kommunerna ha kvar sin vetorätt.


Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Redaktionen 24 Oktober, 2014 18:09 Vindkraftverk, Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Vid Mats Rondins död
Musik och konst mot vindkraft
Av Peter Skeel Hjorth, journalist och författare

Risken att få sitt livsverk förstört av vindmöllor kastade tunga slagskuggor över de sista åren av cellisten och dirigenten Mats Rondins liv och gärning som musiker i världsklass. Hans plötsliga, alltför tidiga död av en hjärtinfarkt vid 54 års ålder väckte stor uppmärksamhet i medierna. Av naturliga skäl låg fokus på hans insats som musiker. Det var han som stod på podiet under festkonserten för kronprinsessan Victoria kvällen före hennes bröllop. Och det var han som svingade taktpinnen då kungens 40-årsjubileum firades med musik.

Men inte många fick veta att Mats Rondin sedan drygt fem år stod mitt i en uppslitande kamp för att rädda sitt familjeliv och sitt livsverk från ett vindkraftsbygge, som lagt en våldsam psykisk och känslomässig press på honom.

Tillsamman med sin hustru hade han skapat musikcentret Isidors Kulle i det skånska Huaröd, där det bl.a. arrangerades välbesökta friluftskonserter med berömda svenska artister. Isidors Kulle blev mittpunkten för många av Sveriges finaste musiker och för ensemblen Huaröds Kammarorkester.

Platsen hade Mats Rondin och hans hustru valt på grund av landskapets skönhet och, inte minst, för den tystnad som är nödvändig för att hålla konserter under öppen himmel, och för att göra högkvalitativa inspelningar.

Men 2009 blev planer på ca. 50 vindkraftverk av industristorlek på godsen Maltesholm, Vittskövle och Borrestad ett konkret hot mot Isidors Kulle. De närmaste vindkraftverken kunde komma att stå en kilometer från musikcentret. En oberoende akustikfirma beräknade att oljudet från vindmöllorna skulle omöjliggöra centrets aktiviteter.

Jag lärde känna Mats Rondin påsken 2009 då föreningen Bevara Linderödsåsens ordförande, Per von Wachenfeldt, tog oss med till Hishult nära Laholm för att studera och filma de jättevindmöllor, som har förpestat invånarnas tillvaro där.

Mats Rondin var en fin personlighet, vars milda sätt speglades i hans musik och dirigentverksamhet. Nu mötte han ett helt annat slags människor än dem han arbetade med i kulturlivet. Det var hårda, kalla affärsmän och deras rådgivare som strävade efter efter att tjäna stora pengar. De behandlade Mats Rondin nedlåtande, utan respekt.

Han stod också inför okunniga lokalpolitiker och ämbetsmän från kommun, länsstyrelse och miljödomstol. Exempelvis den domare som i ett telefonsamtal med Mats Rondin sa, att hans musikcentrum väl också stördes av flyg. Så lite kunskap hade denne domare om ljud och vindkraftsbuller.

Mats Rondin använde snart sagt varje ledig stund på saken och stora summor gick till advokathjälp. Tillsammans utvecklade han och jag en idé om att arrangera en protestkonsert mot felplacerad vindkraft i människors närhet. Vi ville få igång en debatt med hjälp av musik.

Protestkonserten hölls på Knutstorps Borg i Skåne, söndagen den 29 augusti 2010, med medverkan av representanter från svenskt kulturlivs toppskikt, bl.a. filmregissören Jan Troell. En rad skånska protestföreningar var med att genomföra arrangemanget, som samlade över 1000 deltagare.

Vi enades också om att göra en kortfilm, som med konstens hjälp skulle skapa förståelse för nödvändigheten av att ta större hänsyn till vindkraftens negativa konsekvenser. Tillsammans körde vi runt till natursköna platser i Skåne och Mats Rondin filmade. Han var konstnär ut i fingerspetsarna och hade också känsla för att använda en halvprofessionell filmkamera och klippa film.

Filmen kom att ta flera år att färdigställa, då Mats Rondin krävde att den skulle vara lika perfekt som en konsert.

”In the silence of nature” kom filmen att heta, efter titeln på en komposition av Staffan Storm från protestkonserten på Knutstorps Borg. Det musikaliska temat är annars en saraband för cello av J.S. Bach, spelad av Mats Rondin på hans älskade Isidors Kulle.

Filmen producerades utan något filmtekniskt eller ekonomiskt stöd. Den fick sin premiär på biografen Gloria i Köpenhamn den 17 juni i år, genom samarbete mellan två skånska protestföreningar och Föreningen Svenskt Landskapsskydd och den danska Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Mats Rondin var med i biografsalongen, som var fylld till sista plats.

Nu skulle filmen börja leva sitt eget liv. Men Mats Rondin var så upptagen av musikalen Doktor Zhivago i Malmö och andra musikaliska aktiviteter, att han i ett mejl till mig skrev att han ”hade en hysterisk arbetsperiod framför sig”. Jag såg honom aldrig igen. ”Tristis est anima mea” är det latinska namnet på en kantat av J.S. Bach. Det betyder: Min själ är full av sorg. Se kortfilmen ovan till ära för musikern, konstnären och hedersmannen Mats Rondin.

Källa: FSL


Brev till samtliga Sveriges Kommuner

Claes-Erik Simonsbacka 02 Oktober, 2014 17:12 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Er kommun kan ha begått brott och kan tänkas begå nya brott!

Några exempel på vanliga antagna riskavstånd/skyddsavstånd i kommunernas vindbruksplaner / tematiska tillägg till översiktsplaner - Antagandehandlingar

”Vindkraftverk innebär som regel liten risk för nedfallande delar.”

”Risk för isbildning föreligger men kan elimineras genom att förse verken med ishindrande system.”

” Om enstaka verk ska byggas i kustområdet bör de placeras i redan påverkade landskap, t.ex. längs större vägar och vid industriområden.”

”Avståndet till allmän väg bör vara minst verkets totalhöjd (dvs. tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern), dock minst 50 meter oavsett vägtyp.”

”Vi har använt det skyddsavstånd till vägar och järnvägar som rekommenderas av Vägverket för allmän väg. Det innebär minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. (Boverket 2009).”

”Avstånd mellan järnvägsbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter.”

”Säkerhetsavstånd som normalt brukar användas till större vägar, järnvägar, master och större kraftledningar är verkets höjd (Boverket 2009). Trafikverket anger även att avståndet mellan allmän väg och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, dock minst 50 meter oavsett verktyp.”

”För järnväg anger Trafikverket att avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, vilket i praktiken innebär totalhöjden plus 20 meter från närmsta spårmitt.”

Det kan även tilläggas, att inte heller topografin/höjdskillnaden mellan vindkraftverk och omgivande markområde på uppställningsplatserna har beaktats i rubricerade handlingar av kommunerna.

Knappast någon kommuner har följt Vindkraftshandbokens av 2009 (Boverkets) råd på sidorna 32 och 33 beträffande kommunernas ansvar ”för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat måste också vägas in.”

Ansvariga sektorsmyndigheter och Elforsk rapport 12:13 uppger bl.a. följande beträffande riskavstånd för iskast och/eller hårt packad snö:

Transportsystemet i samhällsplaneringen
Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen
Utgivare: Trafikverket.
Publikationsnummer: 2013:121.
ISBN: 978-91-7467-512-2.
Utgivningsdatum: Oktober 2013

Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd - Utdrag
7.11 Master och vindkraftverk, sidan 128
7.11.1 Järnväg, sidan 128

”• Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

7.11.2 Väg, sidan 129, 130
”• Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7195/2013_121_Transportsystemet_i_samhallsplaneringen_2.pdf

Skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” framtagen av Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket och Försvarsmakten - Utdrag
2014-03-17

Bedöma risk för iskast
”Som stöd för bedömningar av risk för iskast har Elforsk tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i rapporten ”Svenska Erfarenheter av vindkraft i kallt klimat, Elforsk rapport 04:13”. Med riskavstånd menas här inom vilket avstånd från vindkraftverket det finns risk för iskast. Riskavståndet vid risk för iskast bör enligt denna studie beräknas enligt följande formel: Riskavstånd = 1,5 x (rotordiameter + navhöjd). För exempelvis ett vindkraftverk som har en rotordiameter på 130 m och navhöjd på 150 blir skyddsavståndet 420 m.” ”Riskavståndet bör dock bedömas från fall till fall, utifrån den valda lokaliseringens förhållanden, bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador.”

Väg
”Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas, vilket beskrivs i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.”

Järnväg
”Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör även tas till risken för iskast, se vidare i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.” 2

https://www.vindlov.se/Global/Arbetsmilj%C3%B6%20och%20s%C3%A4kerhet%20vid%20vindkraftverk_20140317.pdf

Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines - Utdrag:
Summary
”There is a large need for more and better icing measurements, especially at wind turbine blades. Today's instruments are not reliable and accurate enough. As long as such instruments don't exist, large uncertainties remain in the understanding of icing on wind turbines in general and in the development of new wind turbine ice accretion models.”

”There is a need for more detailed investigations on ice throw of wind turbines and the development of validated ballistic models which are able to determine the risk of ice throw at any planned wind farm.”

4.4 De-Icing and Anti-Icing - State of the Art
”One thing which is common for this research field is that most of this work is done internally by manufacturers and therefore, only very little information about the technical specifications and the performance of these systems is available to the public.”

De-icing
”Currently, it is not possible to predict icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process of removing the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be anti-icing is not available today.”

”There are not yet any information of long term effects of heating systems on the blade structure of large wind turbines.”

”As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades.”

Anti-icing
”Most of these approaches are tested in labs, there are only few field tests. Field tests are mainly available for hydrophobic coatings. Biochemical technologies are still in the labs.”

4.5 Safety issues
4.5.1 Ice throw - State of the Art
Beträffande ekvationen d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m “The major drawback of the formulas is the fact, that the dependency of the ice throw risk on the wind statistics under typical icing conditions is neglected”.

”Today there exist only rare systematic empirical studies on the distribution of ice throw of wind turbines.”

http://www.elforsk.se/Global/Vindforsk/Survey%20reports/12_13_report_icing.pdf

International Energy Agency (IEA) uppger bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009 – Utdrag
4.3 Key findings –4.5 Safety issues
5.2.5 Safety issues - Ice throw Safety: “No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area”.

NOTERA även, att i Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppges, ”att det finns rapporter om att blad/bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd”. Notera att vid denna tidpunkt var totalhöjden d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter).

Kommentarer:

Det finns risk för isbildning och utkastade föremål oavsett årstid inklusive iskast från vindkraftverk uppställda inom Er Kommun som bl.a. kan utsätta 3:je person och egendom för livsfarliga säkerhetsrisker, ja till och med dödliga olyckshändelser oavsett om vindkraftverk är utrustade med ”ishindrande system” eller inte!

Som framgår av nästan alla av Kommunernas Vindbruksplaner/Vindkraftsplan beaktas inte alls relevanta krav på säkerhetsfordringar för 3:je person, egendom och trafiksäkerhet etc. då vindkraftverk är i drift och i bruk, roterar, då antagna Vindbruksplaner/Vindkraftsplanen inte antagit ett tillräckligt minsta riskavstånd för utkastade föremål som blad / bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar från vindkraftverk t.ex. till väg, järnväg, industrianläggningar, etc. Notera att ”Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen” och skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” som anger med stöd av ”Henry Seifert ́s ekvation d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]”, att ” i områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas”.

Er Kommun är en egen myndighet som när vindkraftsverk skall uppföres inom kommunen aktivt måste pröva och besluta i alla vindkraftsärenden och om vindkraftsverk godkänns för etablering inom Er kommun så, att ev. Länsstyrelsens Miljöprövningsenhet kan gå vidare med tillståndsärendet.

De kommuner som endast har beaktat säkerhetsrisk t.ex. för iskast då vindkraftverk inte är i drift och i bruk, inte roterar, kan ha begått och kan tänkas begå nya brott på grund av oaktsamhet och försummlighet. Detta bör kontrolleras, följas upp och nödvändiga åtgärder måste vidtas!

PS. I hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta, som riskerar omfattande isbildning på eventuella vindkraftverk.

Bureå 2014-10-01

Claes-Erik Simonsbacka Köpmangatan 8

932 52 BUREÅ

Säkerhetssakkunnig ingenjör


Wachtmeister och Persson, FSL, kräver nya tag

Redaktionen 03 September, 2014 14:26 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Föreningen Svenskt landskapsskydd i Norrbottens-Kuriren:

obekväma sanningar för den heliga kon, vindkraft

Läs här.


Naturskyddsföreningen har pengar

Urban Zingmark 01 September, 2014 21:20 Vindkraftverk, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Pengar till kostnadsfria kurser hos Naturskyddsföreningen för att visa att riskerna för fågeldöd som orsakas av vindkraftverk kan elimineras…

Vi lämnar fältet fritt för reflektioner… Vem betalar?


Ny kris för Triventus pga. buller

Mischa 23 Augusti, 2014 00:11 Vindkraftverk, I vanlig media, Buller Permalink Trackbacks (0)

Hallands Nyheter 5. 7. 2014

Huvudartikel: Krisande vindkraftsbolag riskerar ny smäll efter rekonstruktionen - Triventus krävs på 60 miljoner - Kooperativ har hävt köpet av två vindkraftverk

Sveriges Vindkraftkooperativ har lämnat in en stämningsansökan och kräver att Triventus ska betala tillbaka 59,6 miljoner kronor för två vindkraftverk som anses bullra för mycket.

Falkenberg. De två verken, som står i Aneby kommun i Jönköpings län, har tillverkats och monterats av Suzlon Wind Energy. Men det är Triventus som sålt dem och tecknat ett avtal med SVEF, Sveriges Vindkraftkooperativ ekonomisk förening. SVEF tog över verken i februari 2011 och en kort tid efteråt kom det in klagomål på ljudnivån från ägaren till en grannfastighet. Enligt SVEF, som anser att det är fel på vindkraftverken, visar bullermätningarna att ljudet överstiger gränsvärdet på 40 decibel som Aneby kommun fattat beslut om. SVEF har begärt att Triventus ska vidta åtgärder men bolaget förnekar att det rör sig om ett fel. När ingenting hände valde SVEF att häva köpet och kräva tillbaka pengarna. Triventus bestred kravet och nu har alltså en stämningsansökan lämnats intill tingsrätten där SVEF yrkar på att vindkraftsbolaget ska betala 59,6miljoner kronor.

SVEF har hela tiden velat ha en konstruktiv diskussion för att lösa de här problemen. Men Triventus har inte agerat, säger advokaten Richard Sahlberg, som är ombud och kontaktperson för SVEF. I sin stämningsansökan hänvisar SVEF till att anläggningen ska leva upptill myndigheternas föreskrifter och anvisningar, bland annat gränsvärdet för buller. "Vindkraftverken uppfyller inte dessa krav vilket utgör ett väsentligt fel", står det i ansökan. Advokaten Mats Emthéns bedömning är att SVEF:s stämningsansökan inte kommer att äventyra rekonstruktionen av Triventuskoncernen.

Är det så att de skulle få rätt så är de ändå bundna av ackordet och då får de bara 25 procent av beloppet. Han har lett rekonstruktionen och fick i veckan klartecken från fordringsägarna efter en slutförhandling som hölls i Varbergs tingsrätt. De accepterar ett ackordsförslag som innebär att deras fordringar skrivs nertill 25 procent, från cirka 200 till 50 miljoner kronor. Mats Emthén är inte inblandad i tvisten om de två vindkraftverken. Triventus har anlitat en annan advokat och redovisar sina ståndpunkter i ett svaromål. Som väntat bestrider Triventus att SVEF har en fordran på bolaget och menar att SVEF istället borde rikta sitt krav mot tillverkaren Suzlon. Vindkraftsbolaget hänvisar till en punkt i kontraktet som säger att alla Triventus rättigheter och skyldigheter gentemot Suzlon övergår till SVEF i samband med att SVEF tar över vindkraftverken, vilket skedde den 1 december2010. Från den dagen anser Triventus att bolaget inte längre har något ansvar för verken. Ekonomisk förening med cirka 2 000 medlemmar

Faktaruta: SVEF, Sveriges vindkraftkooperativ ekonomisk förening, har cirka 2 000medlemmar som köpt andelar och blivit delägare i föreningen. I dagsläget har SVEF ett tiotal vindkraftverk i drift, spridda frånBlekinge till Norrbotten. De två som står i Aneby kommun anses bullra för mycket. SVEF hävdar att det är fel på dem och kräver 59,6 miljoner kronor av Triventus, som sålde verken. SVEF:s stämningsansökan riktar sig mot Triventus AB, moderbolaget som tillsammans med tre dotterbolag varit föremål för en rekonstruktion som i praktiken lett till att koncernen avvecklats. Den hade som mest 135 anställda. De två senaste åren har det gått spikrakt neråt, bland annat på grund av sjunkande elpriser. Efter rekonstruktionen återstår moderbolaget, Triventus Biogas AB och Triventus Wind Power AB. Endast sju anställda finns kvar. Advokaten Mats Emthén, som lett rekonstruktionen, bedömer att Triventus kan leva vidare efter en ackordsuppgörelse med fordringsägarna. Bolaget EolusVind blir ny huvudägare och går in med pengar för att säkra den fortsatta verksamheten.

 


Mattias Gradén utnyttjas

Urban Zingmark 07 Augusti, 2014 15:39 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Propagandan från Energimyndigheten för vindkraft bäddas in i vetenskaplighet. Forskaren Mattias Gradén som vi har skrivit om tidigare - läs här och här - utnyttjas för myndighetens syften. Hans tidigare forskning har visat att den negativa opinionen ökar efter det att vindkraftverk i Dalarna är uppförda. Konkreta erfarenheter hos grannar och lokalbefolkningleder till alltmer negativa reaktioner när de får se effekterna av verken.

Nu har Energimyndigheten på sin hemsida kommenterat ett projekt som startade 2011 i Finnmarken, Vansbro kommun gällande 100 vindkraftverk. I samrådet har starka negativa uppfattningar framförts och då kallar Energimyndighetendet hela för ensidig debatt. Energimyndigheten försöker ge sin egen position en vetenskaplig status. Detta tänks ske bl a genom att referera till forskaren Mattias Gradén, som i egenskap av kulturgeograf visat på att det pågår stora fundamentala förändringar i hela den svenska landsbygden för överlevnad. Energimyndighten gör en grov övertolkning och missbruk genom att använda Gradéns forskning på detta sätt.

Det kallar vi smutsig vindkraftpolitisk propaganda!


Expropriation och rätt till väg för vindkraftverk

Claes-Erik Simonsbacka 14 Juli, 2014 20:16 Vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Expropriation är ett bland flera tillvägagångssätt att ta mark i anspråk genom tvång.

Expropriation - Genom expropriation kan till exempel en kommun ta i anspråk fastigheter som ägs av annan än staten om det är av allmänt intresse. Marken frångår då fastighetsägaren och denne mister sin äganderätt. Ersättning skall utbetalas och huvudprincipen är att fastighetsägaren skall vara skadeslös (Julstad, 2010).

Grundtanken med expropriation kan endast ske om samhällsnyttan är tillräckligt stor.

Expropriationslagen (1972:719)
ExL 1 kap. 1§ “Fastighet, som tillhör annan än staten, får tagas i anspråk genom expropriation enligt denna lag med äganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt. Genom expropriation får även särskild rätt till fastighet upphävas eller begränsas, om rättigheten tillkommer annan än staten.”

ExL 2 kap. 1§ 1st. “Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.”
Det finns ett flertal fall där högsta instans visar hur betydande de privata intressena kan vara. Detta kan exemplifieras med ett rättsfall som avgjorts i högsta instansen till fördel för privata fastighetsägare där en föreslagen detaljplan ogiltigförklarades eftersom dess genomförande krävde rivning av bostäder (M 91/3343/9, refererad i Karlbro, 2007).

ExL 3 kap. 1§ “Fråga om tillstånd till expropriation prövas av regeringen. Regeringen kan dock överlämna till länsstyrelsen eller, när särskilda skäl föreligger, till annan myndighet att pröva fråga om tillstånd till expropriation, om ansökningen ej har bestritts eller ärendet från allmän och enskild synpunkt är av mindre vikt.”

En stärkt äganderätt - nya ersättningsregler vid expropriation

Faktablad Justitiedepartementet Ju 10.07 · Juli 2010
Ersättning vid expropriation

”Från och med den 1 augusti 2010 gäller nya ersättningsregler för expropriation och andra situationer där fastigheter tas i anspråk med tvång”

"Vad som gäller under en övergångsperiod" - utdrag: Om det är fråga om ledningsrätt tillämpas övergångsbestämmelserna till ledningsrättslagen (1973:1144), om det är frågan om vägrätt tillämpas övergångsbestämmelserna till väglagen (1971:948), etc”

Länkar:
http://www.government.se/content/1/c6/14/96/17/b22283c5.pdf
http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142413

Rätt till väg kan inte upplåtas till förmån för ej uppförda vindkraftverk utan medgivande från markägaren. Eftersom servitut för väg inte kan upplåtas för en anläggning som inte är uppförd så behövs därmed frivillighet för att få tillgång till byggplatsen med tunga maskiner och dylikt.


Creeper MediaCreeper