Folkomrösta!

Urban Zingmark 22 November, 2019 17:55 Vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Ett steg närmare folkomröstning om vindkraftverk i Ripfjället – namnen godkända | SVT Nyheter.

När argumenten tar slut återstår folkomröstning. Många menar att detta utarmar demokratin. Varför inte låta valda representanter avgöra? De är ju ändå valda av oss. Folkomröstning är att föredra, Medborgarna slipper ändå inte otillbörlig påverkan med sk. bygdepeng. En folkomröstning stimulerar diskussioner mellan medborgarna, men kan också skapa och förstärka konflikter. Dessa problem får vi även med indirekta val. Det viktigaste är att medvetandegöra så många som möjligt och att ge betänketid.

Oavsett valmetod finns även kommunalt veto.


Hur högt kan ett vindkraftverk bli?

Urban Zingmark 21 September, 2019 19:04 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Vindvansinnet har nått en ny nivå. I media är både budskap och uppmärksamhet fokuserat på vad som är största vindpark, högsta verk, billigaste energienhet etc. Länk 1Länk 2 – Länk 3

Den kvalitativa diskussionen finns på undanskymd plats, som t.ex den i Norge om kommunernas ovilja till vindkraft.

Det börjar med andra ord att bli ganska ointressant, man blir blasé. Men det finns ännu hopp. De som har grits i kampen mot vindkraft har fått nya argument baserat på forskning. Forskning om buller, fågeldöd, hjärta/kärlsjukdomar, sömnlöshet, skadlig markpackning etc. är mer imponerande och angeläget. Så länge det finns investerare och beslutsfattare som har beslutskriterier störst, högst, biligast så lär världens befolkning se åtskilligt mer. Så har det varit med USA:s skyskrapor som blev förebild för en lång rad länder.

Kan något ändra denna jakt på störst, högst, dyrast/billigast? Förmodligen. Vad är optimalt med såväl hårda som mjuka faktorer? Detta nyckelbegrepp har knappast varit synligt överhuvudtaget. Ett argument mot matematiska beräkningar är att det är något som är svårt. Då kan man tänka på att det bästa inte får bli det godas fiende. Åtskilligt kan ännu göras med fallstudier. Här finns en stor krets idealister som jobbar intensivt i Sverige och andra länder. I en fallstudie eller rättsprocess hamnar de tyvärr fort i en härva av kontakter och dokument. Av nödvändighet blir det ofta ett underläge mot de jättestora investerarnas intressen som har råd att anlita sluga och blint lojala miljöjurister och advokater.


Stena vill bygga 290m höga vindkraftverk

Urban Zingmark 03 September, 2019 17:34 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

I samrådsunderlaget 2019-08-26 som omfattar 33 sidor finns på sidan 29 en lista på utredningar som ska göras innan ansökan inlämnas:

6.2 UTREDNINGAR

Följande utredningar kommer att genomföras och presenteras i kommande MKB:

  • Fågelinventering
  • Naturvärdesinventering
  • Fladdermusinventering
  • Arkeologisk utredning
  • Siktanalys
  • Skugga
  • Ljud
  • Hydrogeologisk utredning 

Läsaren kan se att ovanstående saknas. Redan gjorda och pågående utredningar från andra aktörer och forskare om effekter och skadeverkningar lämnas därhän. Stena går baklänges in i projektet. Man tycks ha bestämt sig för att genomdriva projektet. Finansieringen kan vara ordnad, men kunskap om förutsättningarna finns först efter det att utredningarna genomförts. Har man idén att utredningsresultat kan köpas för pengar? Vi hoppas kunna återkomma till tankefel som bör prövas.


Sanningen kommer från öst

Redaktionen 12 Januari, 2019 17:03 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Den finska vindkraftsopponenten Päivi Peltoniemi beskriver i en artikel hur infraljud från vindkraftverk påverkar närboende och sakta försämrar deras hälsotillstånd.

Den finske reportern Matias Turkkila från den finska TV-kanalen Suomen Uutiset, samtalar med den portugisiska forskaren Dr Mariana Alves Pereira, vid Lusofona University, Lissabon. Mariana och hennes forskargrupp har under 30 år studerat infraljudets effekter på människor i arbetsmiljö och bostäder. Under senare år har uppmärksamheten också riktats mot den kraftiga exponeringen av lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk.

Mariana Alves-Pereira medverkade i september 2018 vid två seminarier om vindkraft och hälsa i Finland. Hon har kandidatexamen i fysik, magisterexamen i biomedicin och doktorsexamen i miljövetenskap. Enligt hennes forskargrupp kan en långvarig exponering orsaka så kallad vibroacustic decease, VAD.

”Problem kan orsakas av många källor till infraljud eller lågfrekventa ljud, till exempel luftkonditioneringssystem, stora kompressorer, flygplan eller tunnelbanor. Vindkraftverk är de sista på en mycket lång lista av tekniska system, som kan orsaka störningar från infraljud och lågfrekvent ljud i bostäder. Symptomen på VAD varierar vid yrkesmässig exponering eller bostadsexponering. Yrkesmässig exponering sker under kortare tid och kroppen har en återhämtningsperiod. I hemmet sover människorna under bullerexponeringen.

- Människor som har infraljud och lågfrekvent ljud i sina bostäder börjar vanligtvis säga att de vaknar trötta, säger Mariana Alves-Pereira.

- Efter några månader inser de att de inte sover bra. Och sedan uppstår minnes- och koncentrationsproblem. Med tiden kan de utveckla mag-tarmproblem eller hudproblem.

- Alla symptom är relaterade till brist på sömn. Man kan höra ljud, känna tryck på bröstet eller tryck på öronen. Symptomen är inte specifika och kopplas ofta till kost, livsstil eller åldrande, medan de förbättras när man lämnar hemmet under längre period. Exponering för lågfrekventa ljud kan upptäckas genom medicinska test. I syfte att skydda människors hörsel har vetenskapen utvecklat ett mätvärde för ljud som kallas dBA. Det fokuserar uteslutande på den mindre hörbara delen av den akustiska energin. Den tyngre ohörbara ljudenergin utesluts vid mätningarna. Vid 10 Hz undanhålls 70 dB linjärt mått (zero). dBA-måttet är vetenskapligt ogiltigt för mätning av infraljud. Precis som det mänskliga ögat inte känner av röntgen eller ultraviolett ljus, så uppfattar det mänskliga örat vanligtvis inte infraljud. Det finns motvilja att angripa problemet med lågfrekventa ljud och infraljud, då många utsätts för dem. Precis som med asbest. Då visste alla att det var farligt och att folk blev sjuka, men man fortsatte att använda materialet. Nu tar vi bort all asbest! Det finns många studier om människors hälsa runt flygplatser. De har mer högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och är mer benägna att begå självmord”.

Finsk pilotstudie visar att symptom orsakade av infraljud från vindkraftverk minskar först över15 km från verken. Enligt artikeln visar studie i Satakunta och Norra Österbotten att skador kan orsakas av vindkraftverkens infraljud över 15 kilometer från verken. Studien genomfördes av Finlands miljöhälsa OY, våren 2016.

”Det har noterats att närboende börjat uppleva en mängd olika symptom efter byggandet av vindkraftverk, oftast inom några månader, enligt ordföranden Markku Mehtätalo. Tidigare har det antagits att symptomen minskar inom 10 kilometer. Men det är känt att symptomen hos känsliga personer vanligtvis inte minskar på detta avstånd. Studien uppfyller kraven på statistisk säkerhet.

Underlaget var omkring 50 familjer med symptom hos varje familjemedlem. Totalt var cirka 200 personer involverade i studien.

Nattstörning är ett typiskt symptom. Den grundläggande frågeställningen var om familjen märkt förändringar i hälsotillståndet under de senaste sex månaderna eller inom ett år. De intervjuade fick inte i förväg veta om möjlig koppling till uppförandet av vindkraftverk.

  • Majoriteten av respondenterna kunde inte ange någon förändring av sitt allmänna hälsotillstånd. Det fanns dock många svar på skilda symptom, säger Mehtätalo.
  • De vanligaste var sömnstörningar eller behovet av sömn, trötthet och olika smärtor. Endast några få respondenter ansåg att vindkraft var en möjlig orsak. Svaren kategoriserades enligt symptomens svårighetsgrad och utsattes för statistisk analys. Skadliga eller svåra symptom var tre gånger vanligare nära vindkraftverk (≥ ca 15 km från vindkraftverken).
  • Analysen pekar starkt på att de flesta människor påverkas av samtidiga symtom efter byggandet av kraftverken. De flesta symptomen är typiska stressymptom, säger Mehtätalo. 
Även om några individer har misstänkt att symtomen orsakas av vindkraftverk, särskilt om de är synliga eller potentiella biverkningar är kända i förväg, har symptomen uppstått oberoende av attityd.
  • Forskning visar att symptom inte orsakas av attityder, säger Mehtätalo. 
Förekomsten av symptom minskade signifikant från 15 till 20 km från verken. Om det fanns flera verk ökade risken för människor som bodde eller uppehöll sig mycket i området.
  • I pilotstudien togs även hänsyn till verkens placering och man uteslöt inte möjligheten att effekten mellan flera vindparker skulle kunna vara större och på längre avstånd än från en enda klart avgränsad park, berättar Mehtätalo.
  • infraljudsmätningar i olika delar av Finland under 2017, har visat att 15-20 km är ett typiskt avstånd där det pulserande infraljudet från vindkraftverk kan detekteras genom mätningar under nästan alla omständigheter. Enligt en amerikansk studie kan infraljud mätas, under gynnsamma förhållanden, till ett avstånd av 90 km från vindkraftverken.
 Om pilotstudien är representativ, lider cirka 400 000 finländare av symtom på grund av vindkraftverk och endast ca 10 000 av dem relaterar symtomen till vindkraftverk. På grund av den ringa mängden forskningsdata måste de starka slutsatserna tas med försiktighet.
  • Studien visar dock tydligt att besvären i alla tidigare studier redan kan antas vara för låga, säger Markku Mehtätalo.
  • Bland annat, omfattande och djupgående material som samlats inom en radie av 11,7 km från vindkraftverk i en amerikansk studie, som använts i flera publikationer, avslutar han”.

Alltmer fakta om vindkraftverkens allvarliga hälsoeffekter undergräver nu förtroendet för den svenska myndighetsutövningen. Tidpunkten för en officiell ursäkt till allmänheten närmar sig.

Ove Björklund
Ängersjökampen


Silent killer

Redaktionen 03 Januari, 2019 20:31 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan över stora områden.

Doktor Mariana Alves Pereira, vid Universitetet i Lissabon, har under 30 år studerat det lågfrekventa infraljudets effekter på hälsan. Hon har en masterexamen i biomedicinsk teknik och en doktorsexamen i miljövetenskap.

Tidigare i år redovisade hon, vid en föreläsning i Ljubljana, Slovenien, vetenskapliga bevis som entydigt stöder de sedan länge till myndigheter och domstolar framförda vetenskapliga bevisen på de pulserande infraenergivågornas allvarliga effekter på hjärta, hjärna och inre organ, som orsakas av olika tekniska ljudkällor.

Föreläsningen redovisas på denna länk med videoinspelning.

Infraljudet har mycket låg frekvens (<20 Hz) och ligger under tröskeln för mänsklig hörsel. De tunga tryckvågorna har fysisk påverkan på de mänskliga organen, vars effekter eskalerar med exponeringstiden. Detta är ett problem för människors hälsa. Kraftig infraljudsbelastning från vindkraftverk förekommer ned till 1 Hz. Vid dessa frekvenser är våglängderna mycket långa och svåra att skydda sig mot. De utbreder sig långt och kan lätt tränga genom materia och byggnader. De kan också förstärkas genom resonans inomhus. Specifikt för vindkraftsljud är de kraftiga pulserna och ekoeffekter, som uppstår när vingarna passerar tornet. /Not. Andra rapporter redovisar interaktion med de pulserande markvibrationerna i samma frekvensområde över långa avstånd/.

Den akustiska och miljömedicinska experten bekräftar också kritiken mot tillämpning av dBA-filtrering, som sedan lång tid framförts till Miljöprövningsdelegationer, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och domstolar, men in absurdum avvisats med hänvisning till ogrundad ”praxis”. Myndigheternas bristande intresse för vetenskaplig utvärdering, fixering vid det hörbara ljudområdet och underlåtenhet att efterleva Miljöbalkens försiktighetsprincip är högst anmärkningsvärd.

Viktiga avsnitt i föreläsningen:

  • 10.00. Redovisning av skillnad mellan dBA-värde och verklig exponering av ljudenergi.
  • 12.00. Olika vävnader påverkas vid olika frekvenser.
  • 12.30. Exempel från en minkfarm i Danmark, som exponerats för "akustisk förorening" från vindkraftverk. Diagram visar att en liten andel av ljudenergin utgörs av hörbart ljud (röda staplar). Diagrammen visar också, kraftigt ökad belastning av ohörbara mekaniska tryckvågor, som uppstår när verken är i drift (grå staplar). Verksamheten vid minkfarmen övergavs då minkhonorna fick missfall eller dog av självskadebeteende. En arbetare utvecklade posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
  • 16.00. Ny mätteknik visar kraftiga pulser av akustisk energi.
  • 18.00. Specifika ”harmonic series”, som är störande och inte kan redovisas med dBA-värden.Den portugisiska forskningen började för 30 år sedan, med studier av infraljudets neurologiska och kardiovaskulära effekter på flygplanstekniker.
  • 22.00. Risk för epilepsi (neurologiskt problem) som är cirka 50 gånger högre än genomsnittet.
  • 25.00. Abnorm förtjockning av hjärtsäcken (pericardium). Echocardiografi kan avgöra ”diastolisk dysfunktion” (blodtryck) eller kardiovaskulär infektion.
  • 29.00. Förtjockning av blodkärlens väggar, medför successivt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och hjärtinfarkt.
  • 30.45. Morfogenesis är ett begrepp för beskrivning vävnaders tillväxt, som uppstår när kroppens vävnader söker förstärka sig mot extern mekanisk påverkan.
  • 31.40. 1995 påbörjades studier av klinisk sjukdomsutveckling vid hög ljudbelastning, som visade att 50 procent av flygplansteknikerna utvecklade bronkitis efter fyra år och att 50 procent hade blod i urinen efter tio år. Psykiatriska störningar, led- och muskelsmärta eller nedsatt syn var andra symptom.
  • 34.45. Andningsbesvär. Råttor som exponerades för ljud motsvarande arbetsmiljömässig belastning utvecklade förtjockning av lungvävnaden.
  • 36.15. Tracea (luftstrupen). ”Brush cells” är små epitelceller som har en viktig rengörande funktion. Dessa klumpas ihop och dör. /Uppbyggda av ämnet aktin/
  • 37.45. Coclea (Öronsnäckan). Det basala membranet är täckt av vibrerande hårceller /aktin/. Dessa förlorar rörlighet med ålder och ökad belastning. Det basala membranet fungerar medan signaler från hårcellerna försvinner. Detta orsakar besvär vid ljudexponering och leder till isolering från besvärande ljudmiljöer. Laboratorieförsök visar epilepsiliknande reaktioner hos möss.
  • 43.10. Effekter på cellnivå. Forskning vid Harvard University, visar hur celler samverkar vid yttre mekanisk påverkan för att förstärka vävnader i hela kroppen. År 2000 började hennes forskargrupp undersöka klagomål på ljudstörningar i bostäder. De fann att även icke yrkesmässiga individer som utsattes för långvarigt infraljud verkligen blev sjuka.
  • 45.00. Effekter av infraljud kan eskaleras inom bostäder, eftersom man befinner sig i denna miljö under mycket längre tid.
  • 48.08. Exempel från Portugal. I november 2006 startades fyra vindkraftverk inom 800 meter från en bostad. Fem månader senare i mars 2007, upplevde familjemedlemmarna allvarliga hälsoproblem. Deras son, som tidigare presterat mycket goda studieresultat, kunde plötsligt inte tillgodogöra sig undervisningen. Han förlorade energi och betygen sjönk drastiskt. Hästarna i den familjeägda farmen för uppfödning av ridhästar utvecklade "boxy foot" (Deformitet, bakåtböjda hovar). Patologisk undersökning visade förändrade blodkärl. /Not. Effekter av verkens markvibrationer är underskattade enligt tysk-grekisk rapport/.
  • 53.30. Minkfarmen i Danmark. Hundratals aborterade foster, orsakade av infraljud från närliggande vindkraftverk, enligt experter.
  • 56.00. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Tyskland. Bostad, som på två sidor omges av vindkraftverk, belägna mindre än 2000 meter bort. När familjen flyttade in i hemmet fanns två turbiner. Senare tillkom dussintals nya turbiner, varvid familjen upplevde sådana besvär att de uppförde en bunker under huset i ett desperat försök att skydda sig.
  • 57.05. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Irland. Övergivet hus. En 9-årig son utvecklade epilepsi och hans 19-årige bror posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).

Dr Mariana Alves Pereira sammanfattar: "Jag vet att det är typiskt deprimerande, men det här är de vetenskapliga fakta som vi har efter 30 års forskning."

Hennes tydliga presentation av infraljudets mekaniska effekter på människokroppen, förstärker kraven på omgående avslut av den rigida tillämpningen av irrelevant dBA-filtrering och förlegad ”praxis”, som påtvingats svenska medborgare.

Bevisen är nu så tydliga att det politiska systemet omedelbart måste ingripa för att införa moratorium för pågående vindkraftsprojekt och återkallelse av vilande miljötillstånd.

Politikerna har också ansvar för de skador som redan orsakas svenska medborgare och därmed skyldighet att ompröva samtliga befintliga anläggningar för alternativt nedreglering, nedmontering och avveckling. Nedreglering kan kompenseras med förlängt certifikatstöd.

Sveriges politiker måste våga bryta sig ur den förlamande energipolitiska överenskommelsen. Danska folketingets insiktsfulla beslut om att avveckla 2.450 landbaserade verk av totalt 4.500 verk, bör vara ledande.

Den framtida markanvändningen ska fastställas på regional nivå i enlighet med den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

De svenska myndigheternas bristande intresse att klarlägga vindkraftens negativa effekter på ekosystem, biologisk mångfald, klimat och skogsnäringen är lika skrämmande och kan få irreparabla effekter för nästa generation.

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan och ekosystemen över stora områden och omgående verka för moratorium med tydliga politiska direktiv till ny strategi för begränsning av vindkraften och kraftfulla åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte


Ny olycka vindkraftverk

Urban Zingmark 30 Maj, 2018 17:42 Vindkraftverk, Olyckor, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

En vinge har lossnat från ett vindkraftverk i Kullsta, i Norrtälje kommun. Läs Aftonbladet.


Vindkraften föremål för brottsmisstanke

Urban Zingmark 06 Februari, 2018 19:25 Vindkraftverk, Djurrätt, Drabbade, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

USA, Arizona, är en förebild för hela världen i sin lagföring av ägare till vindkraftverk som dödar fåglar och fladdermöss. Läs mer.


Norrlandsgran kan användas i vindkraftverk

Urban Zingmark 04 November, 2017 19:15 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Nu finns ett nytt projekt att bygga vindkraftverk i limträ. Informationen är knapphändig.

Vi har tidigare skrivit om ett projekt.

Det finns många frågor att besvara om buller, fågelskydd, iskast med mera. Blir det bara udda projekt, ungefär som att tillverka en byst av Einstein i tvål? Kul, men till vad nytta?


Fladdermöss hotas av utrotning

Urban Zingmark 06 Juli, 2017 13:48 Vindkraftverk, Djurrätt Permalink Trackbacks (0)

Denna video har jag sett.

Ove Björklund kommenterar:

Intressant video. Spontant blir man glad över att fakta om detta miljöhot nått ut till allmänheten och att ungdomar engagerar sig i en avgörande framtidsfråga. Vindkraftverken i bakgrunden utgör ett verkligt hot mot det vackra sommarlandskapet och kan på längre sikt radera ut de känsligaste populationerna. I USA sägs att vissa högriskarter (högflygande o migrerande) redan är hotade. De har även en s.k. "white nose"-epidemi, som orsakas av svampmögel, som sätter sig i nosen och stör fladdermössen under vinterdvalan, så att de blir utmärglade och dör.

Men tyska forskare varnar också för ekologisk krasch i Europa. Möjligen kan lågflygande arter ta över en del av insektsfaunan. Men å andra sidan kommer det nya invasiva arter och så ges insekterna möjlighet till dubbla svärmningar genom klimatförändringen.

Miljöprövningsdelegationerna har alltmer ställt krav på stopp under vindhastigheten 5 m/s och under kritisk födosökstid. Men dessa krav är alltför låga, då vissa arter flyger upp till vindhastigheten 8 m/s och under betydligt längre tid. Det innebär endast en förlängning av lidandet och utrotningen. Skyddsorganisationen EUROBAT avråder från etablering i skogsmark och har skärpt inventeringskraven. Regeringen har ännu inte implementerat organisationens Guidelines 2015. De allvarligaste effekterna blir då skogsskador, skördeskador och till och med risk för spridning av sjukdomar.

För skogsbruket kan det få en ökad ozolyteffekt, genom att angripna barrträd avger terpentener, som ombildas till mycket skadligt ozon när det tränger in i barrens och lövens öppningar. Ozolyteffekten diskuteras ingående i Naturvårdsverkets CLEO-rapport över klimateffekterna i vår miljö.

Jag har länge framhållit riskerna för utrotning av tornseglare och svalor som fångar insekter runt tornen. De löper än mer risker under de två månader långa flyttningarna till och från Sydafrika, där det finns lika många vindkraftverk. Jag söker varje år efter dessa fåglar på himlen och just i år tycker jag mig sett mindre av dessa arter. Men förra året hade inte ornitologerna rapporterat någon oroande trend. Jag är fortfarande starkt oroad.

Likaså över regeringens passivitet, trots regeringslöftet om ökat skydd av den biologiska mångfalden. Jag fick idag besked från miljöminister Karolina Skog om avslag på förslaget att bilda en vindkraftsfri zon för skydd av fem vitala örnrevir i Ängersjö, Härjedalen. De hotas nu av 10 vindkraftverk, trots att de har immunitet i en tidigare MÖD-dom om avslag av 26 vindkraftverk och att länsstyrelsen Jämtland kräver 10 km skyddsavstånd och att Naturvårdsverkets nya rapport rekommenderar ökning av skyddszonen till 6 km.Det fina med videon är ungdomarnas engagemang och mediets genomslagskraft. Här finns potential för att avslöja bristerna i bullerregelverket och myndigheternas absurda förnekelse av det lågfrekventa bullrets och de ohörbara energipulsernas hälsorisker.

Inget är omöjligt

Ove


Kinesisk rapport – träd och växter mår också dåligt

Ove Björklund 21 Juni, 2017 10:03 Vindkraftverk, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

Kinesiska forskare har studerat större vindkraftsparkers effekt på närområdet under perioden 2003 till 2014. Tidigare rapporter visar påverkan av det lokala klimatet, temperatur och nederbörd. Ny rapport mars 2017, visar negativ påverkan på den lokala vegetationstillväxten. Rapporten här: The Observed Impacts of Wind Farms on Local Vegetation Growth in Northern China.

Undersökningen är baserad på satelitövervakning med spektroradiometri (MODIS), som registrerat vegetationsindex och andra fjärranalysdata från 2003 till 2014 under sommartid (Juni-Augusti). Resultaten visade att:
(1) vindkraftsparkerna hade en signifikant hämmande effekt på vegetationstillväxten, demonstrerat av minskningar av Bladyte-index (14,5 %), som utgör mått på total bladarea per markyteenhet, samt två viktiga Vegetationsindex (14,8 % resp. 8,9 %).Vindkraftverken hade också en negativ effekt på primärproduktionen sommartid (8,9 %) och den årliga nettoproduktion (4,0 %).
(2) de viktigaste faktorerna kan vara förändringar i temperatur och jordfuktighet. Höjd nattemperatur medför utebliven kondens och kan hämma tillväxten och produktiviteten hos underliggande vegetation.

Förutom minskad vegetationstillväxt och produktivitet konstateras att vegetationen inte kan återställas efter byggnadsfasen, vilket indikerar att vindkraftverken ändrar tillväxtmiljön. Studien omfattade verk inom 9 km från vindkraftverken. Effekten var störst i den förhärskande vindriktningen. Studien omfattade ett stort område med ca 1700 verk. Verken var relativt låga med höjder mellan 77 och 93 m. Högre verk borde få ännu större effekt.

Vindkraftens effekt på det lokala klimatet har varit känt sedan länge. Amerikanska forskare visade redan 2012 att vindkraftsparker påverkar marktemperaturen med +0,72 0C nattetid (Baidya Roy). Turbulenseffekter förekommer upp till 10 km. Detta har påtalats men tystats i den svenska miljöprövningsprocessen. Den kinesiska studien bekräftar att stora områden runt vindkraftsparkerna drabbas av vegetationstillväxt och produktionsförluster. Vi vet också att det svenska skogsbruket hotas av invasiva insektsarter och dubbla insektssvärmar och att vindkraftverken bidrar genom dödandet av de naturliga predatorerna fladdermöss och tornseglare m.m. Ökad stress medför att barrträden avger mer terpentener, som ombildas till skadligt ozon (ozolytprocessen).

Ytterligare ett exempel på den svenska centralmaktens cynism. Det hade varit mer hedervärt att först skydda närboende skogsägare, den svenska skogsnäringen och svenska medborgare från skadligt infraljud (effekt över 10 km), innan man skyndade internationella finansbolag till mötes genom att höja subventionerna.


1 2 3 4 5 6 7 8 9  Nästa»

Creeper MediaCreeper