Vindkraftsfrågan för FSL i spåren av SD:s framgångar

Urban Zingmark 28 Maj, 2017 18:44 Annat Permalink Trackbacks (0)

Sverigedemokraterna och dess sympatisörer är fler än någonsin. Detta framkom redan i en undersökning av SOM 2016:
Läs här (pdf).

Eller i Sammanfattning:

Sverigedemokraternas anhängare har blivit betydligt fler sedan partiets stora framgångsval 2014. De förenas av en starkt negativ syn på invandrings-, flykting- och integrationspolitiken. De har som grupp blivit lite mer intresserade av politik i allmänhet, men de är minst lika missnöjda med demokratin och politikerna i Sverige som någonsin tidigare, och de tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Partiet har fortfarande sitt starkaste stöd bland män i arbetarklassen, och stödet är starkare på landsbygden och i de små tätorterna än i städerna. De allra flesta har jobb eller är pensionärer, de är mer socialt etablerade än tidigare, deras hushållsekonomi liknar genomsnittet, och de är liksom de flesta nöjda med sitt liv. Den största förändringen är att stödet växer snabbast bland de äldre, särskilt bland äldre kvinnor. Samtidigt ser partiet ut att börja tappa sitt grepp om tonåringarna, framför allt i städerna. Partiet är inte längre ett parti för de unga.

Den senaste väljarundersökningen april-maj 2017 genom SCB visade på ca 18 procent för SD. Läs här.

För en diskussion om vindkraftsfrågan i Föreningen Svenskt Landskapsskydd med flera, kan mätningarna ha relevans för att bedöma intresset att diskutera. Mätningarna kan även tas med som underlag för moralfilosofiska överläggningar. Under åren från 2010 har deltagare som är motståndare eller drabbade av vindkraft sett på valresultat och väljarundersökningar, inte minst av de som spekulerat i stöd från SD, men även från andra partier, men då från enskilda politiker. Det kan ha gällt både i rikspolitiken och lokalt. 
Här har moraliska frågor ventilerats, men troligen mycket tillbakahållet och torftigt. Några ledande debattörer, vindkraftmotståndare och drabbade av vindkraft, har tidigare förklarat sina avsikter att ta stöd av SD. Det har t.ex förekommit i Strängnäs och i Arvidsjaur. I argumenteringen har nämnts att stödet kunde vara tillfälligt, eller så långt att segern mot vindkraftexploatörer och myndigheter vunnits. Det finns många fall landet runt där SD spelat roll, men eftersom ingen så vitt känt ägnar sig åt statistik eller åsiktsregistrering kan inte förhållandena kvantifieras.

I dagarna publicerades en insändare i Östra Småland, läs här. Här hålls de filosofiska tankarna på köksbordsnivå.

"Liksom många andra satte jag morgonkaffet i halsen över att Sverigedemokraterna nu är Sveriges andra parti.”

Det kan kanske för vissa verka sympatiskt att använda morgonkaffet för att skapa inramning för debatt av stora och små frågor. Men troligen var inte reaktionen lika oskuldsfull över SD:s framgångar i andra miljöer. Hur reagerade människor som är rädda för främlingshat vid mottagandet av beskedet att SD är Sveriges andra parti? Hur reagerade alla de som ser sig som HBQT- personer? Hur reagerade alla de som förknippar SD med rasism?

Det är inte orimligt att föreställa sig att många landet runt fick helt andra reaktioner utöver ”morgonkaffet i halsen”. Då bör vi vara öppna för den olust och skräck som uppstod och ta upp det till diskussion, gärna med moralfilosofiska ingångar. Då kan vi kanske lyckas bättre att skapa en trovärdig strategi för att skydda de drabbade av vindkraft, utan stöd av av rasister och främlingsfientliga.


Avbön från Föreningen Svenskt Landskapsskydd?

Urban Zingmark 27 Maj, 2017 10:25 Annat Permalink Trackbacks (0)

Ordföranden i FSL har skrivit en insändare om SD och vindkraftfrågan.

Men hur ska FSL:s inställning tolkas? Så här skriver ordföranden:

"Jag ombeds ibland att ligga lågt med dessa pinsamma observationer, för att inte hjälpa SD på traven. Men folk kan se och tänka själva. Problemet är i stället att flera av våra partiers hantering av frågan har präglats av blåögdhet – för att inte säga blindhet. Nu skördar man vad man sått.”

Hur ska detta tolkas? Är det en avbön från FSL för dess passivitet att uttala sin uppfattning om SD? Det är inte bara våra partier som får skörda vad man sått. FSL har varit passiv i diskussionen om det moraliska problemet som finns i förhållandet att ett parti med en rasistisk och främlingsfientlig politik har värdegemenskap med FSL i vindkraftfrågan. Risken finns att många medlemmar och sympatisörer kommer att vända FSL ryggen om inte moralfilosofi får plats i FSL:s filosofi om landskapsskydd.


Lagrådsremiss angående miljöbedömningar

Urban Zingmark 30 April, 2017 21:36 Annat Permalink Trackbacks (0)

Lagrådsremiss angående miljöbedömningar har kommit den 27 april i år. Läs hos regeringen här.

Vi återkommer eventuellt med kommentar.


March for Science

Urban Zingmark 23 April, 2017 18:34 Annat Permalink Trackbacks (0)

Läs här. "Now we act” är budskapet. Nu gäller det att agera, att fortsätta agera medde angelägna frågorna i SäkraMiljön och för SkyddaMiljön.

SkyddaMiljön har att fortsätta med evidensbaserad vetenskap som grund för granskning. Portalfrågorna har varit de som drabbar människor, djur och natur. Hälsorisker på grund av buller och ljus, naturförstöring, ekonomiska skador för privatpersoner, företag och samhälle, massdöd för fåglar, skador för rennäringen etc etc. 

Vi söker också avläsa opinionsmätningar genom olika institut, främst den årliga SOM-undersökningen. Här har vi på vetenskaplig grund kritiserat urvalet av intervjupersoner, men även andra metodfrågor.

Här kan vi dra jämförelsen med faktaresistens och alternativa fakta som skakat världen i samband med Donald Trumps upphöjelse till president. Med uppenbara snedvridningar i tolkningen av svenska opinionen och av enskilda personers protester har trumpifieringen fått härja fritt. Det finns bara ett sätt även i fortsättningen och det är att basera argumenten på god vetenskap och etik.


Översyn vindkraft i Umeå kommun 2016

Urban Zingmark 01 April, 2017 20:03 Annat Permalink Trackbacks (0)

Detta behandlades vid Kommunfullmäktige 27 mars 2017 och finns som inspelning. Gå in i del 2 efter 1timme 30 minuter.
Se och hör här.

Umepolitiker har nu anpassat sig till nedgången i vindkraftsbranschen med låga priser på el och elcertifikat. Då dessutom teknikutvecklingen lett till högre verk beslöt kommunfullmäktige att anta rapport om översyn. Begreppet ”influensområde” för vindkraftverk kommer att bli centralt i framtida beslut.


Svevindgruppen och Olofssons

Urban Zingmark 01 April, 2017 13:37 Annat Permalink Trackbacks (0)

Svevind har under många år varit emblematiskt för vindkraft i Norrland. Planerna för 1101 vindkraftverk i Norrbottenhar gått som en följetong i svenska media. Den tänkta supersatsningen fick stöd av förra näringsministern Maud Olofsson. Läs här om läget 2010. De ifrågasatta personerna, Maud Olofsson nu i flera bolagsstyrelser och hennes son Per Olofsson i Svevind Solutions, har kunnat fortsätta sin karriär bakom stängda dörrar till styrelserummen. Per Olofsson försöker dessutom följa i sina föräldrars fotspår som kommunpolitiker i Centern.

Nu vacklar Svevind betänkligt – läs här.

Svevind Solutions investerar inte i vindkraftverk. Bolaget har en styrelse där ordföranden och ytterligare en ledamot är bosatta utomlands. Den tredje ledamoten är svensk, Per Olofsson. Läs här. Bolaget är ett litet driftbolag som gör allehanda affärer i branschen med stöd av sitt politiskt-administrativa nätverk. På hemsidan säger Per Olofsson: –"Våra åtaganden är många, kontakter med myndigheter och sakägare, administration, försäkringshantering osv. Listan kan göras lång, tänk er att allt som behövs för att driva och förvalta en vindkraftpark i 20 år, det tar vi hand om.

Så vi kan konstatera att Svevindgruppens visioner reducerats till en liten fjärt i polarvinden jämfört med planerna för 1101 vindkraftverk. Futtiga 50 verk, cirka, tycks återstå. Vilket är illa nog för miljön. Genom driftbolaget Svevind Solutions och familjeföretaget ROMO Norr förs den Olofssonska, trasiga fanan i den ökade motvinden.


Försvaret kan fortsätta öva i Hanöbukten

Urban Zingmark 20 December, 2016 20:16 Annat Permalink Trackbacks (0)

Så fick då regeringen efter försvarsmaktens hörande en stark anledning att stoppa vindkraftverken i Hanöbukten som är ett viktigt övningsområde för försvaret. Beslutsmotiveringen blev opportun i en tid när Sverige anser sig behöva stärka sitt försvar. Det har ju trots allt funnits andra hinder som nu kommit i skymundan. Opinionsläget i Sverige lär ha påverkats påtagligt efter Rysslands krigshandlingar i Ukraina och Syrien. Därför kommer dagens beslut att gynna de politiker som framställer sig som försvarsvänliga. Här har många politiker fått en gratisknuff utan att anstränga sig själva.


Det här är också Bob Dylan

Urban Zingmark 10 December, 2016 20:20 Annat Permalink Trackbacks (0)

Se på SVT.

Nu väntar vi på Dylans festtal som ska läsas av Horace Engdahl.

Men nej, uppdraget att läsa talet gick till USA:s ambassadör Azita Raji.


Luleå tekniska universitet och juridiken

Urban Zingmark 24 November, 2016 18:03 Annat Permalink Trackbacks (0)

Luleå tekniska universitet har genom Maria Pettersson, docent i rättsvetenskap, gjort en genomgång av domar gällande vindkraft i miljödomstolar och miljööverdomstolen, året 2005.

Slutsatsen sägs vara att vindkraften får stöd i domstolar, dvs att domstolarna är vindkraftsvänliga. Hur kan man dra en sådan slutsats som bara grundar sig på 20 domar under året 2005? Vi tillåter oss att tvivla på LTU:s bedömningsförmåga. Denna försiktiga hållning till LTU fick vi efter en dispyt 2013 med Maria Pettersson i samband med en annan undersökning med juridiska implikationer som publicerades i en kandidatuppsats. Läs nedan.
 (Läs mer)


Höger/vänster i klimatfrågan

Urban Zingmark 31 Maj, 2016 14:10 Annat Permalink Trackbacks (0)

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken - som Vowles förmodligen inte har satt själv - talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som "vår tids ödesfråga, klimatfrågan". Empiri i vetenskap är så mycket mer.


1 2 3 4 5  Nästa»

Creeper MediaCreeper