Sabuni (L) vill satsa på ny kärnkraft

Urban Zingmark 10 Oktober, 2019 12:37 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Inte för att ersätta vindkraft, men väl för att klara energibehovet vill L satsa på kärnkraft.

L var otydliga under Jan Björklund som partiledare och mumlade i skägget till fördel för kärnkraft. Nu har Nyamko Sabuni med L som lydparti till nuvarande regering gått ut tydligt med krav på ny kärnkraft. Smart kan man tycka, att göra något som profilerar L i ett besvärligt förhållande till S och de övriga partierna. Men det är obetänkt att inte föra fram argumenten bättre. Det är ett gyllene tillfälle att driva politik genom att visa på faktiska skadeverkningar med vindkraften. Det finns ännu tid att rätta till misstaget.


Ardian och Skekraft

Urban Zingmark 02 Oktober, 2019 23:42 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Det internationella finanskapitalet har gjort ännu en erövring i Västerbotten genom Ardians 10-åriga leveransavtal med Skellefteå Kraft. Pressmeddelandet, läs pdf här, är så korrekt och intetsägande som ett globalt företag kan tillåta sig i kontakter med omvärlden. Marklund (alla heter Marklund i Skellefteå) lär inte bli så mycket klokare av pressmeddelandet och det är nog inte meningen heller. Och inte lär parterna yppa något om vad som ligger i förlängningen. Så stora saker brukar komma i efterhand. Hotet mot landsbygdsborna ökar med varje intrång av det finanskapital som skapar förutsättningar för mer vindkraft.


Vindkraftpropagandan passar på semestertid

Urban Zingmark 27 Juli, 2019 21:21 Elmarknaden, Annat Permalink Trackbacks (0)

Under semestertid brukar vindkraftsindustrin passa på att släppa debattinlägg som är tänkta att gynna exploatering av vindkraft. Sommartid har redaktionerna nyhetstorka och då är det är lättare att slippa igenom.  

Texten innehåller ”Västerbotten” på flera ställen, förmodligen i förhoppningen att just de som bor i Västerbotten ska ta till sig argumenten. Men det är samma gamla argument, lika motbjudande som tidigare för oss som vill bevara naturen och som hellre vill satsa på effektiva och lönsamma energislag. Energimyndigheten har som tidigare beställt och fått resultat från opinionsundersökningen 2018 som SOM-institutet vid Göteborgs universitet svarar för. Siffrorna för vindkraft är så svaga att man tycks inte kunna använda resultaten i propagandasyfte. Det allt överskuggande intresset ligger istället på solenergi där 83 procent av medborgarna vill satsa mer på solenergi. 


Söndra och härska, typ MP

Urban Zingmark 20 Maj, 2018 12:21 I vanlig media, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Miljöpartiets idé om omfördelning av fastighetsskatt för vindkraft och vattenkraft tycks vara ett desperat försök att vinna poäng inför kommande valrörelser.

Söndring är en uppenbar risk. Att ställa ut löften på det sätt som det presenterats leder till avundsjuka och lokala motsättningar. Gränsdragning blir svår, ja omöjlig. Hur kommer de närmast boende till en anläggning att reagera men inte får särskild ersättning som drabbade? Hur kommer de som bor i grannkommunen att reagera när de inte får del av pengarna?

Det kan inte uteslutas att Miljöpartiet kan vinna politiska poäng både under pågående Landsbygdsriksdag i Örnsköldsvik och i kommande valrörelse. 

"Det är en stor investering och förändring för att se till att lite av de stora värden som skapas när vi ställer om till ett hundra procent förnybart energisystem också stannar i de bygder där de skapas", säger språkröret Gustav Fridolin (MP).

Det blir sannolikt kortsiktiga poäng. När väljare i berörda kommuner hinner tänka över konsekvenserna av Miljöpartiets förslag kommer avundsjuka och motsättningar att växa fram. Att genomföra ett sådant förslag leder i realiteten till att ”söndra och härska” som redan Ludvig XI av Frankrike och Machiavelli utvecklade. Det torde vara utsiktslöst i ett land som Sverige i vår tid. I sanning ett desperat och korkat förslag. Men osvuret är bäst. Vansinniga förslag i politiken är inte helt ovanliga.


Halvsanning är irrelevant i vetofrågan

Urban Zingmark 27 Mars, 2018 21:40 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Som svar på vår kritik av FSL:s utredande debattinlägg har föreningens ordförande Jan Hedman gjort en vidarebearbetning av remissvaren som är både noggrann och intressant. Vi kan inte publicera svaret här utan hoppas att svaret publiceras på FSL:s egen hemsida. Hedman menar att den vidare bearbetningen som gäller gruppen ”Annan mer komplex uppfattning” ytterligare styrker FSL:s uppfattning:

Påståendet (från Svensk Vindenergi) att remissvaren ger tydligt stöd för att upphäva vetot var alltså grovt felaktigt.

SkyddaMiljön anser att remissvar på detta sätt inte kan ligga till grund för kvantifiering i syfte att visa på en viss styrkefördelning avseende stöd eller avvisande eller tveksam. Misstaget att kvantifiera remissvaren begicks från början av Svensk Vindenergi som därigenom lockade ut FSL på svag is som har ett legitimt intresse att ta del i den offentliga debatten, den om vindkraftsvetot. Vår motivering är att en remissrunda inte är att jämställa med enkät där svarsalternativen är förkodade. Remissvaren angående vindkraftsvetot från inbjudna och icke inbjudna är s.k. öppna svar, inte förkodade typ ja, nej eller vet ej. Svarsgivarna är ej heller a priori likställda med samma vikt för ett slutomdöme eller beslut i demokratisk ordning. Strängt taget utmynnar metoddiskussionen i en fråga huruvida en halvsanning (från FSL eller Svensk Vindeergi) är relevant att använda. Vi tycker inte det.

Däremot är det inget som hindrar analys (utan beroende till kvantifiering) och diskussion av remissvaren och då bör svaren från både inbjudna och icke inbjudna svarsgivare respekteras. Debatten lär fortsätta.

Fotnot: Den laddade debatten i vetofrågan kan jämföras med talesättet om pitepalt – Vet ni hur man enklast blir av med en pitebo? Man slänger ut en pitepalt på svag is. 


Energikällor och drabbade

Urban Zingmark 02 Oktober, 2017 17:33 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Nedgången i vindkraftindustrin har lärt oss att scenen snabbt kan förändras. Utvecklingen på marknaden för fossila bränslen har också visat att prognoser slagit fel. Oljepriset sjönk och utbudet av olja ökade, till stor del beroende på utvinningen av skifferolja i Nordamerika. Brytning av brunkol och stenkol i Tyskland har fortsatt. Utvinning av fossila bränslen har fortsatt trots massiva protester från drabbade i lokalbefolkningen med stöd av starka internationella ideella organisationer. Nya kärnkraftverk byggs, även i Sveriges närhet.

Energiexperter har under decennier stridit om vilka energislag är bäst utifrån bedömningar med olika kriterier. Inte minst i Sverige har striden stått om vindkraft eller kärnkraft. Eller solkraft som kommit upp med buller och bång i diskussionerna. För allmänheten eller för de negativt drabbade har fokuseringen till ett, två eller ett fåtal energislag varit vilseledande. Fokus måste vidgas avsevärt med bättre kännedom och förståelse (inte nödvändigtvis med sympati) av hur investerare utformar sin strategi. Kommer vi att se fortsatta investeringar inom vindkraft trots stora förändringar i lönsamhet? Hur kommer investerare att satsa i nya energiformer med relativt hög risk och osäkerhet? Vi har att göra med investerare med enorma kapitalresurser. Är det troligt att de kommer att vilja vara med överallt, oavsett kortsiktig lönsamhet? Mycket talar för det, men det krävs mer kunskap för att kunna bedöma. Tills vidare, kanske också på sikt, finns ingen anledning för de drabbade att slappna av ifråga om fortsatta investeringar i vindkraft och de konsekvenser det har för människor, djur och natur.


Taktisk reträtt av den lede fi?

Urban Zingmark 23 Februari, 2017 17:25 Elmarknaden, Granberget Permalink Trackbacks (0)

Nordisk Vindkraft AB har troligen insett att länsstyrelsen har överbeläggning för behandling av ansökningar och att det därför kan vara smart att återkalla sin ansökan för Granberget 3, Robertsfors kommun, avseende gruppstation och 21 vindkraftverk. Se avskrivning av ansökan enligt nedan (PDF)!

Beslut Granberget 3.PDF

Nordisk Vindkraft kan genom sitt dotterbolag Klintsjön Vindkraft AB sända ny ansökan vid ett senare tillfälle. De kanske tror att det bara att ändra datum på den gamla ansökan. Man bör dock hålla i minnet att ytterligare konkurrensnackdelar talar emot projektet. Det kan investerarna tänka på där de sitter utrikes i sina skatteparadis. Markägarna på och runt Granberget i Robertsfors får också mer tid att tänka på vilken naturförstöring och ekonomisk risk som projektet innebär för alla parter om någon skulle komma på tanken att försöka med ny ansökan.


Obalanserat om sol och vind

Urban Zingmark 30 Januari, 2017 14:19 I vanlig media, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

SVT visade igår i "Dokument utifrån” en film som producerats i Nederländerna. Se på SVT Play.

Det är oklart vilka som står bakom denna propagandafilm för sol och vind som energikälla. SVT verkar inte ha några spärrar. Världen över ropar man efter goda nyheter om den tekniska utvecklingen med energi till lägre kostnader. Problemet med filmen är att man konstruerar en bakgrund och framtid med bara fördelar. Som bärande idé har man att sol och vind ger lägre produktionskostnader för energi än olja, och att prisskillnaden kommer att fortsätta öka. Redan här ser den eftertänksamme ett problem med ofullständiga jämförelser.

Inget sägs eller visas hur sol och vind påverkar naturen, människorna och djuren. SVT:s visning av denna film har liknande problem som serien med Reinfeldt som mötte stark kritik för obalans. Här intervjuade Reinfeldt gamla kompisar bland världens ledare på ett obalanserat sätt. Efter kritik löste SVT detta genom att låta en panel diskutera programmet i efterhand. Så borde SVT göra även i ett fall som detta. Det vimlar av experter på energi, så varför inte låta några av dessa föra en diskussion om ”Det våras för solen”. Förhoppningen är att öppenhet, inte propaganda från dolda intressen, ska kunna styra utvecklingen i önskvärd riktning där ny teknik används.


Lackmustest, Baylans SOU 2017:2

Urban Zingmark 11 Januari, 2017 18:11 Djurrätt, Drabbade, Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Energikommissionen har lagt fram sitt betänkande "Kraftsamling för framtidens energi". Alla som följer energipolitiken har anledning att ta del av utredningen. En introduktion gavs av kommissionens ordförande under överinseende av ministern.

Ett sätt att snabbt värdera betänkandet är att göra något som liknar "lackmustest" som många minns från kemilektionerna i skolan. Här handlar det dock inte om att avgöra om substansen är sur eller basisk. Här gör vi ett snabbtest i vilken mån betänkandet tar hänsyn till miljöpåverkan och till drabbade kategorier: Människor och djur. Betänkandet är på 392 sidor så det är inte självklart att redan hårt prövade medborgare vill läsa allt detta. Därför kan man göra sökningar på nyckelord, kanske särskilt med tanke på vindkraftverkens skadliga påverkan på människor och djur.

Här några förslag på sökord: Buller, hälsorisker, iskast, brand, haveri, fågel, havsörn, kungsörn, fladdermus, miljöpåverkan, landskapspåverkan, fastighetsvärde, skatteparadis för investerare.

Sökning på dessa ord ger ett mycket magert utbyte på 392 sidor. Vindkraftens miljöaspekter beskrivs på en halv sida. Landskapspåverkan, buller, påverkan på fåglar och fladdermöss nämns. Våtmarksfåglar nämns. Ökad storlek på vindkraftverk nämns. Allt mycket kortfattat och utan att kunna visa på lösningar för att eliminera eller reducera skadeverkningar.

Kontroversiella frågor om skadliga effekter på skilda områden är helt utelämnade. Exploatering ger betydande icke önskvärda effekter som sänkta fastighetsvärden för familjer och företag. De drabbade är ofta helt skyddslösa och saknar möjlighet att driva rättsprocesser för att få ekonomisk ersättning för skador. Psykiskt lidande hos de som drabbas nämns inte.

Ovanstående kan ses som exempel på test av vad som INTE finns med. Med detta tillvägagångssätt kan man upptäcka brister ur samhällsekonomiska, juridiska och etiska perspektiv. Ett lackmustest får naturligtvis inte hindra den som vill läsa och värdera alla de förslag som betänkandet på 392 sidor för fram. Men glöm inte att spana minst lika intensivt efter vad som utelämnats och behandlats bristfälligt!


Från Svenska Dagbladet Näringsliv 2016-09-12

Urban Zingmark 13 September, 2016 17:26 I vanlig media, Elmarknaden, Snabba nyheter Permalink Trackbacks (0)

Hall: ”Ingen utdelning till staten nästa år heller

Svensk vindkraft går på knäna – och vindkraftsparker kan rent av komma att monteras ner, på grund av bristande lönsamhet. Läget sätter ytterligare press på redan krisdrabbade Vattenfall, vars vd Magnus Hall nu lämnar dystra besked till regeringen: Det blir ingen utdelning nästa år heller.

Vattenfalls vd Magnus Hall vill inte spekulera i om fler nedskrivningar är att vänta för Vattenfall –  men instämmer i den dystra verklighetsbeskrivningen för nya investeringar i vindkraft i Sverige.

–  I dagsläget är intäkterna för vindkraft precis på gränsen för att man ska kunna räkna hem nya investeringar. Samtidigt finns en osäkerhet kring vad som händer med priserna om fem år, säger Magnus Hall, och fortsätter:

–  Det måste komma en diskussion om hur elcertifikatsystemet ska utvecklas. Fram till dess finns det en risk att det sker en allmän paus i vindkraftsinvesteringar.

För Vattenfall, som har avkastningskrav på 9 procent, bör det alltså vara otroligt svårt att få investeringar i svensk vindkraft att gå runt.

–  Ja, det är faktiskt så. Men vi försöker jobba ner kostnader så mycket som möjligt för att kunna få avkastningen till 9 procent, säger Magnus Hall.


1 2 3 4  Nästa»

Creeper MediaCreeper