Sanningen kommer från öst

Redaktionen 12 Januari, 2019 17:03 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Den finska vindkraftsopponenten Päivi Peltoniemi beskriver i en artikel hur infraljud från vindkraftverk påverkar närboende och sakta försämrar deras hälsotillstånd.

Den finske reportern Matias Turkkila från den finska TV-kanalen Suomen Uutiset, samtalar med den portugisiska forskaren Dr Mariana Alves Pereira, vid Lusofona University, Lissabon. Mariana och hennes forskargrupp har under 30 år studerat infraljudets effekter på människor i arbetsmiljö och bostäder. Under senare år har uppmärksamheten också riktats mot den kraftiga exponeringen av lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk.

Mariana Alves-Pereira medverkade i september 2018 vid två seminarier om vindkraft och hälsa i Finland. Hon har kandidatexamen i fysik, magisterexamen i biomedicin och doktorsexamen i miljövetenskap. Enligt hennes forskargrupp kan en långvarig exponering orsaka så kallad vibroacustic decease, VAD.

”Problem kan orsakas av många källor till infraljud eller lågfrekventa ljud, till exempel luftkonditioneringssystem, stora kompressorer, flygplan eller tunnelbanor. Vindkraftverk är de sista på en mycket lång lista av tekniska system, som kan orsaka störningar från infraljud och lågfrekvent ljud i bostäder. Symptomen på VAD varierar vid yrkesmässig exponering eller bostadsexponering. Yrkesmässig exponering sker under kortare tid och kroppen har en återhämtningsperiod. I hemmet sover människorna under bullerexponeringen.

- Människor som har infraljud och lågfrekvent ljud i sina bostäder börjar vanligtvis säga att de vaknar trötta, säger Mariana Alves-Pereira.

- Efter några månader inser de att de inte sover bra. Och sedan uppstår minnes- och koncentrationsproblem. Med tiden kan de utveckla mag-tarmproblem eller hudproblem.

- Alla symptom är relaterade till brist på sömn. Man kan höra ljud, känna tryck på bröstet eller tryck på öronen. Symptomen är inte specifika och kopplas ofta till kost, livsstil eller åldrande, medan de förbättras när man lämnar hemmet under längre period. Exponering för lågfrekventa ljud kan upptäckas genom medicinska test. I syfte att skydda människors hörsel har vetenskapen utvecklat ett mätvärde för ljud som kallas dBA. Det fokuserar uteslutande på den mindre hörbara delen av den akustiska energin. Den tyngre ohörbara ljudenergin utesluts vid mätningarna. Vid 10 Hz undanhålls 70 dB linjärt mått (zero). dBA-måttet är vetenskapligt ogiltigt för mätning av infraljud. Precis som det mänskliga ögat inte känner av röntgen eller ultraviolett ljus, så uppfattar det mänskliga örat vanligtvis inte infraljud. Det finns motvilja att angripa problemet med lågfrekventa ljud och infraljud, då många utsätts för dem. Precis som med asbest. Då visste alla att det var farligt och att folk blev sjuka, men man fortsatte att använda materialet. Nu tar vi bort all asbest! Det finns många studier om människors hälsa runt flygplatser. De har mer högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och är mer benägna att begå självmord”.

Finsk pilotstudie visar att symptom orsakade av infraljud från vindkraftverk minskar först över15 km från verken. Enligt artikeln visar studie i Satakunta och Norra Österbotten att skador kan orsakas av vindkraftverkens infraljud över 15 kilometer från verken. Studien genomfördes av Finlands miljöhälsa OY, våren 2016.

”Det har noterats att närboende börjat uppleva en mängd olika symptom efter byggandet av vindkraftverk, oftast inom några månader, enligt ordföranden Markku Mehtätalo. Tidigare har det antagits att symptomen minskar inom 10 kilometer. Men det är känt att symptomen hos känsliga personer vanligtvis inte minskar på detta avstånd. Studien uppfyller kraven på statistisk säkerhet.

Underlaget var omkring 50 familjer med symptom hos varje familjemedlem. Totalt var cirka 200 personer involverade i studien.

Nattstörning är ett typiskt symptom. Den grundläggande frågeställningen var om familjen märkt förändringar i hälsotillståndet under de senaste sex månaderna eller inom ett år. De intervjuade fick inte i förväg veta om möjlig koppling till uppförandet av vindkraftverk.

  • Majoriteten av respondenterna kunde inte ange någon förändring av sitt allmänna hälsotillstånd. Det fanns dock många svar på skilda symptom, säger Mehtätalo.
  • De vanligaste var sömnstörningar eller behovet av sömn, trötthet och olika smärtor. Endast några få respondenter ansåg att vindkraft var en möjlig orsak. Svaren kategoriserades enligt symptomens svårighetsgrad och utsattes för statistisk analys. Skadliga eller svåra symptom var tre gånger vanligare nära vindkraftverk (≥ ca 15 km från vindkraftverken).
  • Analysen pekar starkt på att de flesta människor påverkas av samtidiga symtom efter byggandet av kraftverken. De flesta symptomen är typiska stressymptom, säger Mehtätalo. 
Även om några individer har misstänkt att symtomen orsakas av vindkraftverk, särskilt om de är synliga eller potentiella biverkningar är kända i förväg, har symptomen uppstått oberoende av attityd.
  • Forskning visar att symptom inte orsakas av attityder, säger Mehtätalo. 
Förekomsten av symptom minskade signifikant från 15 till 20 km från verken. Om det fanns flera verk ökade risken för människor som bodde eller uppehöll sig mycket i området.
  • I pilotstudien togs även hänsyn till verkens placering och man uteslöt inte möjligheten att effekten mellan flera vindparker skulle kunna vara större och på längre avstånd än från en enda klart avgränsad park, berättar Mehtätalo.
  • infraljudsmätningar i olika delar av Finland under 2017, har visat att 15-20 km är ett typiskt avstånd där det pulserande infraljudet från vindkraftverk kan detekteras genom mätningar under nästan alla omständigheter. Enligt en amerikansk studie kan infraljud mätas, under gynnsamma förhållanden, till ett avstånd av 90 km från vindkraftverken.
 Om pilotstudien är representativ, lider cirka 400 000 finländare av symtom på grund av vindkraftverk och endast ca 10 000 av dem relaterar symtomen till vindkraftverk. På grund av den ringa mängden forskningsdata måste de starka slutsatserna tas med försiktighet.
  • Studien visar dock tydligt att besvären i alla tidigare studier redan kan antas vara för låga, säger Markku Mehtätalo.
  • Bland annat, omfattande och djupgående material som samlats inom en radie av 11,7 km från vindkraftverk i en amerikansk studie, som använts i flera publikationer, avslutar han”.

Alltmer fakta om vindkraftverkens allvarliga hälsoeffekter undergräver nu förtroendet för den svenska myndighetsutövningen. Tidpunkten för en officiell ursäkt till allmänheten närmar sig.

Ove Björklund
Ängersjökampen


Silent killer

Redaktionen 03 Januari, 2019 20:31 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan över stora områden.

Doktor Mariana Alves Pereira, vid Universitetet i Lissabon, har under 30 år studerat det lågfrekventa infraljudets effekter på hälsan. Hon har en masterexamen i biomedicinsk teknik och en doktorsexamen i miljövetenskap.

Tidigare i år redovisade hon, vid en föreläsning i Ljubljana, Slovenien, vetenskapliga bevis som entydigt stöder de sedan länge till myndigheter och domstolar framförda vetenskapliga bevisen på de pulserande infraenergivågornas allvarliga effekter på hjärta, hjärna och inre organ, som orsakas av olika tekniska ljudkällor.

Föreläsningen redovisas på denna länk med videoinspelning.

Infraljudet har mycket låg frekvens (<20 Hz) och ligger under tröskeln för mänsklig hörsel. De tunga tryckvågorna har fysisk påverkan på de mänskliga organen, vars effekter eskalerar med exponeringstiden. Detta är ett problem för människors hälsa. Kraftig infraljudsbelastning från vindkraftverk förekommer ned till 1 Hz. Vid dessa frekvenser är våglängderna mycket långa och svåra att skydda sig mot. De utbreder sig långt och kan lätt tränga genom materia och byggnader. De kan också förstärkas genom resonans inomhus. Specifikt för vindkraftsljud är de kraftiga pulserna och ekoeffekter, som uppstår när vingarna passerar tornet. /Not. Andra rapporter redovisar interaktion med de pulserande markvibrationerna i samma frekvensområde över långa avstånd/.

Den akustiska och miljömedicinska experten bekräftar också kritiken mot tillämpning av dBA-filtrering, som sedan lång tid framförts till Miljöprövningsdelegationer, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och domstolar, men in absurdum avvisats med hänvisning till ogrundad ”praxis”. Myndigheternas bristande intresse för vetenskaplig utvärdering, fixering vid det hörbara ljudområdet och underlåtenhet att efterleva Miljöbalkens försiktighetsprincip är högst anmärkningsvärd.

Viktiga avsnitt i föreläsningen:

  • 10.00. Redovisning av skillnad mellan dBA-värde och verklig exponering av ljudenergi.
  • 12.00. Olika vävnader påverkas vid olika frekvenser.
  • 12.30. Exempel från en minkfarm i Danmark, som exponerats för "akustisk förorening" från vindkraftverk. Diagram visar att en liten andel av ljudenergin utgörs av hörbart ljud (röda staplar). Diagrammen visar också, kraftigt ökad belastning av ohörbara mekaniska tryckvågor, som uppstår när verken är i drift (grå staplar). Verksamheten vid minkfarmen övergavs då minkhonorna fick missfall eller dog av självskadebeteende. En arbetare utvecklade posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
  • 16.00. Ny mätteknik visar kraftiga pulser av akustisk energi.
  • 18.00. Specifika ”harmonic series”, som är störande och inte kan redovisas med dBA-värden.Den portugisiska forskningen började för 30 år sedan, med studier av infraljudets neurologiska och kardiovaskulära effekter på flygplanstekniker.
  • 22.00. Risk för epilepsi (neurologiskt problem) som är cirka 50 gånger högre än genomsnittet.
  • 25.00. Abnorm förtjockning av hjärtsäcken (pericardium). Echocardiografi kan avgöra ”diastolisk dysfunktion” (blodtryck) eller kardiovaskulär infektion.
  • 29.00. Förtjockning av blodkärlens väggar, medför successivt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och hjärtinfarkt.
  • 30.45. Morfogenesis är ett begrepp för beskrivning vävnaders tillväxt, som uppstår när kroppens vävnader söker förstärka sig mot extern mekanisk påverkan.
  • 31.40. 1995 påbörjades studier av klinisk sjukdomsutveckling vid hög ljudbelastning, som visade att 50 procent av flygplansteknikerna utvecklade bronkitis efter fyra år och att 50 procent hade blod i urinen efter tio år. Psykiatriska störningar, led- och muskelsmärta eller nedsatt syn var andra symptom.
  • 34.45. Andningsbesvär. Råttor som exponerades för ljud motsvarande arbetsmiljömässig belastning utvecklade förtjockning av lungvävnaden.
  • 36.15. Tracea (luftstrupen). ”Brush cells” är små epitelceller som har en viktig rengörande funktion. Dessa klumpas ihop och dör. /Uppbyggda av ämnet aktin/
  • 37.45. Coclea (Öronsnäckan). Det basala membranet är täckt av vibrerande hårceller /aktin/. Dessa förlorar rörlighet med ålder och ökad belastning. Det basala membranet fungerar medan signaler från hårcellerna försvinner. Detta orsakar besvär vid ljudexponering och leder till isolering från besvärande ljudmiljöer. Laboratorieförsök visar epilepsiliknande reaktioner hos möss.
  • 43.10. Effekter på cellnivå. Forskning vid Harvard University, visar hur celler samverkar vid yttre mekanisk påverkan för att förstärka vävnader i hela kroppen. År 2000 började hennes forskargrupp undersöka klagomål på ljudstörningar i bostäder. De fann att även icke yrkesmässiga individer som utsattes för långvarigt infraljud verkligen blev sjuka.
  • 45.00. Effekter av infraljud kan eskaleras inom bostäder, eftersom man befinner sig i denna miljö under mycket längre tid.
  • 48.08. Exempel från Portugal. I november 2006 startades fyra vindkraftverk inom 800 meter från en bostad. Fem månader senare i mars 2007, upplevde familjemedlemmarna allvarliga hälsoproblem. Deras son, som tidigare presterat mycket goda studieresultat, kunde plötsligt inte tillgodogöra sig undervisningen. Han förlorade energi och betygen sjönk drastiskt. Hästarna i den familjeägda farmen för uppfödning av ridhästar utvecklade "boxy foot" (Deformitet, bakåtböjda hovar). Patologisk undersökning visade förändrade blodkärl. /Not. Effekter av verkens markvibrationer är underskattade enligt tysk-grekisk rapport/.
  • 53.30. Minkfarmen i Danmark. Hundratals aborterade foster, orsakade av infraljud från närliggande vindkraftverk, enligt experter.
  • 56.00. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Tyskland. Bostad, som på två sidor omges av vindkraftverk, belägna mindre än 2000 meter bort. När familjen flyttade in i hemmet fanns två turbiner. Senare tillkom dussintals nya turbiner, varvid familjen upplevde sådana besvär att de uppförde en bunker under huset i ett desperat försök att skydda sig.
  • 57.05. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Irland. Övergivet hus. En 9-årig son utvecklade epilepsi och hans 19-årige bror posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).

Dr Mariana Alves Pereira sammanfattar: "Jag vet att det är typiskt deprimerande, men det här är de vetenskapliga fakta som vi har efter 30 års forskning."

Hennes tydliga presentation av infraljudets mekaniska effekter på människokroppen, förstärker kraven på omgående avslut av den rigida tillämpningen av irrelevant dBA-filtrering och förlegad ”praxis”, som påtvingats svenska medborgare.

Bevisen är nu så tydliga att det politiska systemet omedelbart måste ingripa för att införa moratorium för pågående vindkraftsprojekt och återkallelse av vilande miljötillstånd.

Politikerna har också ansvar för de skador som redan orsakas svenska medborgare och därmed skyldighet att ompröva samtliga befintliga anläggningar för alternativt nedreglering, nedmontering och avveckling. Nedreglering kan kompenseras med förlängt certifikatstöd.

Sveriges politiker måste våga bryta sig ur den förlamande energipolitiska överenskommelsen. Danska folketingets insiktsfulla beslut om att avveckla 2.450 landbaserade verk av totalt 4.500 verk, bör vara ledande.

Den framtida markanvändningen ska fastställas på regional nivå i enlighet med den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

De svenska myndigheternas bristande intresse att klarlägga vindkraftens negativa effekter på ekosystem, biologisk mångfald, klimat och skogsnäringen är lika skrämmande och kan få irreparabla effekter för nästa generation.

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan och ekosystemen över stora områden och omgående verka för moratorium med tydliga politiska direktiv till ny strategi för begränsning av vindkraften och kraftfulla åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte


Vindkraften föremål för brottsmisstanke

Urban Zingmark 06 Februari, 2018 19:25 Vindkraftverk, Djurrätt, Drabbade, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

USA, Arizona, är en förebild för hela världen i sin lagföring av ägare till vindkraftverk som dödar fåglar och fladdermöss. Läs mer.


Kinesisk rapport – träd och växter mår också dåligt

Ove Björklund 21 Juni, 2017 10:03 Vindkraftverk, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

Kinesiska forskare har studerat större vindkraftsparkers effekt på närområdet under perioden 2003 till 2014. Tidigare rapporter visar påverkan av det lokala klimatet, temperatur och nederbörd. Ny rapport mars 2017, visar negativ påverkan på den lokala vegetationstillväxten. Rapporten här: The Observed Impacts of Wind Farms on Local Vegetation Growth in Northern China.

Undersökningen är baserad på satelitövervakning med spektroradiometri (MODIS), som registrerat vegetationsindex och andra fjärranalysdata från 2003 till 2014 under sommartid (Juni-Augusti). Resultaten visade att:
(1) vindkraftsparkerna hade en signifikant hämmande effekt på vegetationstillväxten, demonstrerat av minskningar av Bladyte-index (14,5 %), som utgör mått på total bladarea per markyteenhet, samt två viktiga Vegetationsindex (14,8 % resp. 8,9 %).Vindkraftverken hade också en negativ effekt på primärproduktionen sommartid (8,9 %) och den årliga nettoproduktion (4,0 %).
(2) de viktigaste faktorerna kan vara förändringar i temperatur och jordfuktighet. Höjd nattemperatur medför utebliven kondens och kan hämma tillväxten och produktiviteten hos underliggande vegetation.

Förutom minskad vegetationstillväxt och produktivitet konstateras att vegetationen inte kan återställas efter byggnadsfasen, vilket indikerar att vindkraftverken ändrar tillväxtmiljön. Studien omfattade verk inom 9 km från vindkraftverken. Effekten var störst i den förhärskande vindriktningen. Studien omfattade ett stort område med ca 1700 verk. Verken var relativt låga med höjder mellan 77 och 93 m. Högre verk borde få ännu större effekt.

Vindkraftens effekt på det lokala klimatet har varit känt sedan länge. Amerikanska forskare visade redan 2012 att vindkraftsparker påverkar marktemperaturen med +0,72 0C nattetid (Baidya Roy). Turbulenseffekter förekommer upp till 10 km. Detta har påtalats men tystats i den svenska miljöprövningsprocessen. Den kinesiska studien bekräftar att stora områden runt vindkraftsparkerna drabbas av vegetationstillväxt och produktionsförluster. Vi vet också att det svenska skogsbruket hotas av invasiva insektsarter och dubbla insektssvärmar och att vindkraftverken bidrar genom dödandet av de naturliga predatorerna fladdermöss och tornseglare m.m. Ökad stress medför att barrträden avger mer terpentener, som ombildas till skadligt ozon (ozolytprocessen).

Ytterligare ett exempel på den svenska centralmaktens cynism. Det hade varit mer hedervärt att först skydda närboende skogsägare, den svenska skogsnäringen och svenska medborgare från skadligt infraljud (effekt över 10 km), innan man skyndade internationella finansbolag till mötes genom att höja subventionerna.


Professorer om vindkraft

Urban Zingmark 04 Maj, 2017 15:26 Insändare vindkraftverk, Utrikes, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Efter att ha läst sågningen av vindkraft i VK, uttalad av svenske professorn Per Fahlén, kan vi gå till den norske professorn Sigmund Hågvar som skrivit i Dagsavisen, läs här.

Vi kan se en riktning inom kritiken av vindkraft, en bred kritik som tar in mer än ekonomiska och tekniska argument. Här är Hågvar en värdig representant. Kritiken träffar hårt och skoningslöst, men ger samtidigt hopp om ett upphörande av ödeläggelsen genom vindkraftverk. Till denna riktning hör även filmskaparen Jan Troell som med stor känsla visat på de värden vindkraften förstör. Troell är också professor. Dessa tre professorer (det finns många, många fler) går till ett högre stadium, nämligen Kulturpersonlighet. Vi ser gärna att den titeln får företräde eftersom det inrymmer ett erkännande från publiken. Eller ska vi se fram emot ett svenskt och internationellt nätverk? Professorer mot vindkraft.


Fågelskydd får inte bli alibi

Urban Zingmark 25 Januari, 2017 21:55 Djurrätt, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

Kraven på fågelskydd har ökat i samband med exploateringen av vindkraft, och det med all rätt. Samtidigt finns alla de andra hoten kvar, mot djur, människor och natur. Hoten har nu ökat genom Trump-tillträdet som president. Hans dekret kommer slag i slag som i klimatfrågan och ledningar för skifferolja, två stora frågor som landskapsskyddets vänner måste förhålla sig till om trovärdighet eftersträvas.

Trumpadministrationen driver politik med klimatförnekelse i sin mest extrema form. Det är hög tid att landskapsskyddets vänner förhåller sig till detta. Fortsätt gärna kampen för fågelskydd, men det räcker inte!

Dessutom finns risk att Trumpadministrationen inte kommer att kunna stoppa exploateringen av vindkraftverk i USA av den enkla anledningen att man tycks vilja satsa på allt, bara det går att försvara som något som ger jobb i USA. Utvecklingen i USA har stor betydelse för Sverige vare sig man vill eller inte. Klimatfrågan har räckvidden i storpolitiken, och det finns nya motiv att förhålla sig därtill.

 


Allvarliga effekter från infraenergi - finskt TV-exempel

Redaktionen 17 November, 2016 18:49 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, I vanlig media, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Till samtliga riksdagspartier och regeringen

Översänder ett Finskt TV-program, med svensk text, som redovisar allvarliga hälsoeffekter från infraenergivågor och lågfrekvent från buller, som avges från de nya superhöga vindkraftverken.

Programmet beskriver situationen för en vindkraftsdrabbad finsk familj. En av många.Jag har också brevledes fått beskrivning av deras situation från finska kontakter. Fritt översatt längre ned i mailet. Programmet berör också kända riskerna med längre behandlingsterapi vid dessa frekvenser.

Detta är ytterligare ett skrämmande exempel på bristerna i den svenska miljöprövningsprocessen, avseende tillämpade gränsvärden, beräknings- o mätmodeller, som vi framförde till regeringen i skrivelse 2015-08-26;

Allvarliga brister i den svenska bullerlagstiftningen för vindkraft. Behov av omgående moratorium och nytt regelverk. Beräkningsmodellen NORD2000 ger 6-8 dBA för låga värden. Australisk och finsk forskning visar att impulsivt lågfrekvent ljud och infravågor är skadliga.

Beklagligtvis har vi ännu inte fått besked från såväl tidigare miljöminister Åsa Romson som nuvarande miljöminister Karolina Skog.

Finska undersökningar med ny mikrobarometerteknik, visar nu att vindkraftverken avger specifika ljudprofiler, som kan uppfattas på 6-10 km. Detta redovisas bl.a. i bifogat dokument som översänts till WHO.Hit bör även inräknas ny rapport från Kerstin Persson Waye, som ingår i WHOs delegation för översyn av ny Guideline fo Noise. Rapporten visar bl.a. obehag och störningar på djupsömnen som är allvarliga hot mot hälsan på sikt. Då har ändå inte nya aspekter på effekter på hjärnan beaktats, som redovisas i tyska, portugisiska o kinesiska rapporter.

Dessa hot mot folkhälsan och den biologiska mångfalden har också framförts till regeringen i skrivelse avseende;

Framställan om vindkraftsfri och kulturminnesskyddad zon i området Ljusnan-Voxnan i gränsområdet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland.Akut behov av kompensatoriska åtgärder enligt EU-Directive 2009/147/EG för att motverka vindkraftens negativa effekter på den biologiska mångfalden. Kompletterande framställning till tidigare skrivelse 2014-11-23.

I förslaget utvecklas tanken på synergieffekter med rapporterna från skogsprogrammet, landsbygdsdelegationen och EU-kraven på grön infrastruktur, stopp av fragmentering och stopp av hotet mot den biologiska mångfalden 2020, liksom efterlevnad av gällande direktiv enligtEU-direktiven för Fågel och Habitatskydd, landskapskonventionen och mänskliga rättigheter.Härtill förslag till tillfälligt moratorium och omprövning av de 7 TWh som är vilande, för att uppnå en optimalare och säkrare lokalisering. Stor skada är redan skedd.   Även här saknas svar från regeringen. Frågan behandlas nu av EU-komissionären.

Det är därför glädjande att KDs gruppledare i Kalmar, Christopher Dywik och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson nu tar upp denna tanke.

Detta är nu ytterst allvarligt då den subventionerade vindkraften nu nått det nationella målet 20 TWh. Än mer beklagligt då denna energiform i två vetenskapliga rapporter konstaterats inte uppfylla kraven på hållbarhet, då den tar mycket stora globala resurser i anspråk. (Simon Davidsson, Uppsala universitet o Karina Vissonova, Danmark). Det s.k. nationella ”allmänintresset” bör nu fokusera på riskerna för den biologiska mångfalden och medborgarnas hälsa och prioritera landsbygdens förutsättningar för fortsatt överlevnad. Miljöbalken försiktighetsprincip kräver kraftfullt agerande.

Med vänliga hälsningar
Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte
Föreningen Svenskt Landskapsskydd

 (Läs mer)


Vindin hotar markägare

Redaktionen 16 Januari, 2016 12:43 Insändare vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, I vanlig media, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Vindin är verksamt både i Finland och Sverige. I Finland har bolaget riktat ett hot mot en markägare.

Svenska Yle publicerade idag en nyhet om det hotelsebrev som vindkraftsbolaget VindIn sänt till markägare i Pörtom. 

Information om det svenska vindkraftsbolaget VindIn finns här

Hotelsebrevets innehåll ordagrant citerat: 

"Det har kommit till vår kännedom att Ni lämnat besvär till Vasa förvaltningsdomstol mot bygglovsbeslut gällande Eolus Vind Oy och Vindin Pörtom Ab/Oy:s vindkraftspark i Pörtom. Det tycker vi är förvånande och beklagligt, särskilt som vi har ett arrendeavtal tillsammans som syftar till att utveckla vindkraftparken. 
Vi vill uppmärksamma Er på paragraf 14 i det arrendeavtal som ni undertecknat: 
§ 14 i arrendeavtalet handlar om Fastighetsägarens åtaganden. Början av paragrafen lyder: 
"Inom fastigheten förbinder sig Fastighetsägaren att inte vidta åtgärd som försvårar Arrendatorns/Nyttjanderättshavarens anläggande eller drift av Vindkraftanläggningen eller som försämrar Vindkraftanläggningens kapacitet/funktion eller fördyrar eller försvårar service och underhållet av denna." 
Vi utgår ifrån att Ert besvär är ett misstag, eftersom det utgör ett avtalsbrott. Och för att undvika en civilrättslig process, ombeds Ni därför att dra tillbaka Ert besvär senast den 11 december 2015. 
Har ni frågor rörande avtalet ber vi Er kontakta vår bolagsjurist Björn Öberg, Advokatfirman Oebergs AB, tel +46 (8) 698 88 90 eller bob@oebergs.com. 
Med vänliga hälsningar, 
Christina Hillforth Projektdirektör Vindin Ab/Oy"

Markägaren Bo Långs brev till Östenbrottens Landskapsfullmäktige - läs mer.

 (Läs mer)


Vindkraftverkflyktingar i Norge

Urban Zingmark 03 Januari, 2016 13:08 Drabbade, Utrikes, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Fria Vindar har sänt till oss en länk. Vi ser det som en norsk motsvarighet till FSL och SkyddaMiljön. Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller säger i sitt namn att de arbetar till försvar för grannar till jättevindkraftverk.


Fem områden för vindkraft ströks - Finland

Urban Zingmark 21 December, 2015 17:41 Utrikes, Samarbete, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Våra vänner på Holmön, Umeå kommun, bevakar vad som händer i omvärlden.

Läs här i Vasabladet om det senaste fallet i Finland som handlar om skydd av fåglar och kulturlandskap.


1 2 3  Nästa»

Creeper MediaCreeper