Förankringsprocesser - för vem?

Urban Zingmark 09 April, 2011 19:04 Vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Förankringsprocesser kallas det när det i politiska sammanhang är viktigt att ge intryck av att man engagerar kommunmedlemmar i beslut som i ansenlig grad påverkar deras miljö. Ofta påbörjas dessa processer efter att företag, kommuner och myndigheter i intressesfären redan gjort planer för etableringar av verksamheter.

Med anledning av etableringar av vindkraftverk, har vi tidigare beskrivit hur kommunmedlemmar som deltagit i dessa förankringsprocesser presenterats färdiga "förslag" och planer, och kommunmedlemmar har sällan eller aldrig någon egentlig möjlighet att påverka, framför allt inte när det gäller att motsätta sig det planerade.

Här har vi i sak behandlat problemet under fem år, dock utan att använda termen "förankringsprocess", som tycks vara vedertaget i statsvetenskap och i den planeringsforskning som Claes-Erik Simonsbacka hänvisar till nedan. Termen förankringsprocess är partsneutral och används i många sammanhang och forskningsrapporter. Urban Zingmark har för vår diskussion på SäkraMiljön.nu, om Västerbotten och farligt avfall, tillskapat termen "intressentblock" och även använt den folkliga termen "överkörning". Syftet med dessa termer är att tydligt visa på motsättningen mellan myndigheter och kommersiella intressen å ena sidan och medborgarna å andra sidan. Termen "intressentblock" indikerar att deltagarna har gemensamma intressen som kan sabotera demokratiska intressen och sätta Miljöbalkens anda och bokstav ur spel. Här behöver man inte fråga: Förankringsprocesser - för vem? 

Om förankringsprocesser skrev fil.dr Thomas Johansson i sin rapport "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" från maj 2010.

Claes-Erik Simonsbacka har läst den och meddelar nedanstående kommentarer. Hans slutsats lyder:

Rapportens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera.

Läs hela kommentaren, klicka på Läs mer, och ladda ner både rapporten och protokoll från Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som tydligt visar på att slutsaten beskriver verkligheten av ett synnerligen odemokratiskt förfarande. Piteå kommun lade rapporten till handlingarna utan åtgärd...

Claes-Erik Simonsbacka fortsätter:

Några utdrag ur fil.dr Thomas Johanssons ”Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun” av maj 2010. ISBN 978-91-628-8137-5.

Figur 13. Inflytandemönstret – miljötillstånd visar att vissa aktörer hade högre inflytande över länsstyrelsens beslut än andra. Bolaget Markbygdens Vind AB noteras för ett mycket högt inflytande eftersom länsstyrelsens beslut överensstämmer med bolagets intentioner och förorsakades dessutom av bolagets handlande. Kommunala aktörer noterades för ett högt och distinkt inflytande. De aktörer som avstyrkte verksamheten hade inget inflytande över länsstyrelsens beslut. Myndigheten underkände exempelvis samebyns ståndpunkt att planerna på vindkraftverk kolliderade med rennäringen i området.

Dialog och förankring

Enligt bolaget har arbetet med att skapa samförståndslösningar varit framgångsrik. Förankringsprocesserna har resulterat i en genuin uppslutning kring planerna för Markbygden. Samförståndsprocessen kring projektet påbörjades 2006 och har sedan dess skett i en bred och öppen dialog med lokalbefolkningen och näringslivet. Projektet har i dag en god lokal och regional förankring. Bolagets redogörelse av det medborgerliga deltagandet är missvisande. Avsnittet visar att deltagandet omgärdades av komplikationer som i själva verket försvårade en genuin folklig förankring av bolagets planer. 

Bygglovsprövning av pilotprojektet Dragaliden 

Piteå kommun bestämde tillsammans med länsstyrelsen, Boverket, Naturvårdsverket och bolaget att projektet skulle prövas med planläggning. Beslutet ansågs befogat eftersom plan- och bygglagen slog fast en ny sammanhållen bebyggelse och nya enstaka byggnader som har stor omgivningspåverkan skall prövas genom planläggning. Prövningen ledde fram till att en planbeskrivning upprättades i slutet av april 2007. Detaljplanearbetet fick dock ett abrupt slut efter att miljö- och byggkontoret hade informerat sig om villkoren för jakt i Dragaliden. Polismyndigheten upplyste att det krävdes särskilt tillstånd för jakt i Dragaliden. Bolaget tog då initiativ till ett prövningsförfarende som undvek allvarliga förseningar av pilotprojektet. Bolaget föreslog att pilotprojektet skulle genomgå en bygglovsprövning och miljö- och byggkontoret följde detta förslag. Ett nytt samråd hölls i Koler Byagård 28 juni 2007. Aktörer med ett väsentligt intresse av projektet erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på bygglovsansökan men även det detaljplanearbete som så sent som 21 juni fortfarande pågick. En dryg månad senare förklarade emellertid miljö- och byggkontoret att pilotprojektets framtid hade avgjorts innan samråd om planförslaget och bygglovet genomfördes. Kommunfullmäktige hade sedan tidigare delegerat till miljö- och byggkontoret rätten till att anta en detaljplan.

Sammanfattande diskussion

Föreliggande rapport visar att det formella beslutsfattandet i vindkraftsfrågor föregicks av förankringsprocesser som i väsentliga delar kännetecknas av strategiskt handlande i stället för kommunikativt handlande. Vindkraftsbolaget valde medel som bedömdes lämpliga för att uppnå önskade målsättningar. Motstående intressen erbjöds antingen in till någon form av deltagande eller hölls på avstånd. Såväl vindkraftsbolaget som kommunen bekräftade att kontakterna mellan parterna präglades av samförstånd. Av det skälet utvecklades bland regelansvariga myndigheter en serie förhärskande värderingar, åtgärder och procedurer som verkade till förmån för vindkraftbolaget på andra aktörers bekostnad Under planeringsskedet presenterades exempelvis en av vindkraftssatsningarna för allmänheten som ett fullbordat faktum fram till den tidpunkt då politiska beslut helt enkelt gjorde satsningen oåterkallelig. Löften om inflytande till allmänheten var av blott skenbar karaktär.  

Ladda ner dokumenten själv här nedan: 

Demokratirapporten "Fullbordat faktum" av fil.dr Thomas Johansson (pdf)

Sammanträdesprotokoll Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun, sidorna 138-139 (pdf)


Creeper MediaCreeper