KTH gör beställningsjobb åt vindmaffian?

Redaktionen 25 December, 2010 15:46 Insändare vindkraftverk, I vanlig media, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

"Elnäten klarar 30 TWh vindkraft utan utbyggnad enligt professor Lennart Söder på KTH" - så skriver Örjan Hedblom på sin "blog", som får stor plats i Alingsås Tidning, eftersom han är Alingsåsare. Han jobbar för Svensk Vindkraftförening, SVIF, som verkar för en utbyggnad av vindkraft i Sverige. Inte oväntat kanske.

"Nya stormar kring vindkraft" heter NyTekniks artikel, som är en fortsättning och ett svar från KTH på tidigare presenterad forskning från KVA, Kungliga VentenskapsAkakedemin. Läs om vad vi skrev om den här. KTH-forskningen stöder sig på en "datormodell av vattenkraftsystemet norr om Dalarna" - det låter ju förtroendeingivande...

Men forskningen man hänvisar till, utförd på KTH av Lennart Söder med hjälp av sina medarbetare, den kan ifrågasättas ordentligt. Det gör Claes-Erik Simonsbacka nedan.

Varför redovisas inte då för de tekniska och ekonomiska begränsningar eller avsaknad av sådana begränsningar i det simuleringsprogram som "Lars Söders" forskarna Mikael Amelin, Calle Englund och Andreas Fagerberg studerat och som låg till grund för deras slutsats att: Vattenkraften klarar av att balansera en stor utbyggnad av vindkraften upp till 30 TWh vindkraft?

Eftersom vindkraftsbranschens företrädare vare sig har kunskap eller intresse av att analysera och/eller klarlägga vad som ligger till grund för det presenterade (beställda) forskningsresultatet, som är positivt för vindkraftsbranschen, kan jag här upplysa om att simuleringsprogrammet inte alls beaktade någon ekonomisk begränsning eller elnätens transienta stabilitet, för att vindkraften skall kunna byggas ut till en rimlig kostnad med godtagbar teknisk kvalitet. 

Det är mycket allvarligt att beställda forskningsresultat som t.ex. inte alls beaktar ekonomiska aspekter och/eller grundläggande spänningsgoddhetskrav får publiceras och basuneras ut, för att medvetet vilseleda läsarna.

När det kommer till den transienta stabiliteten har och får våra elnät problem, de klarar inte längre av djupa dippar och urkoppling av linjer kan komma att ske. Kanske ännu allvarligare är, att när vattenkraften åtminstone klarar djupa dippar runt 0,3 sekunder så kopplas de antagna vindkraftverken bort redan efter 0,08 sekunder och klarar därmed inte av Svenska Kraftnäts krav på störningstålighet. Simuleringar av olika driftfall visar alltså att problem uppstår med den transienta stabiliteten. Utan vattenkraftverken inkopplade blir de transienta dipparna än djupare. 

Claes-Erik Simonsbacka
Elingenjör
Bureå

Läs mer av Simonsbacka - även hans kritik av samma forskning i tidningen Ny Teknik. Klicka på (Läs mer)

Dessutom lät KVAs reaktion inte vänta på sig. Läs mer från NyTeknik den 21 december här

Utdrag ur C-E Simonsbackas, alias Simulatorns, diskussion med Mikael Amelin KTH, i NyTeknik, ang. artikeln med rubrik, ”Nya stormar kring vindkraft”. Publicerad 30 september 2009:

"Datormodeller"

Samspelet mellan dynamisk simulering och modellering av vatten- och vindkraftverk, med stöd av en "datormodell" kan vara direkt vilseledande. 

Med s.k. "datormodeller" kan påvisas vad som helst, utan att resultatet behöver ha någon som helst relevans med den dynamiska verkligheten. 

För att kunna kommentera resultatet av genomförda simuleringar krävs ingående uppgifter bl.a. om "datormodellens" dynamik, mätdat, etc., vilket inte har offentliggjorts publikt. 

Vem har verifierat och validerat simuleringsresultatens rimlighet? 

Vilka data ligger till grund för den okontrollerbara vindens dynamik? 

Vem har bekostat/sponsrat framtagningen av "datormodellen"?

Simulatorn 30 september 2009 20:03 

Mikael Amelins svar till Simulatorn

Modellen finns beskriven i en rapport som kommer att publiceras av Elforsk (www.elforsk.se), som även har finansierat projektet. Arbetet har följts av referensgrupp med representanter från Svenska kraftnät, Energimyndigheten samt stora och små vattenkraftproducenter.

Mikael Amelin 1 oktober 2009 08:29 

Simulatorns svar till Mikael Amelin

Vilken trovärdighet får resultatet av "datorsimuleringen" då resultatet inte har verifierats och validerats av kompetenta och från näringarna helt oberoende organ och om vi dessutom även beaktar din egen uttalade inställning, dvs. att det inte finns några tekniska begränsningar för hur mycket vindkraft som man kan ansluta till nätet, dvs. upp till 100 procent?

Simulatorn 3 oktober 2009 19:27

Simulatorns svar till Lennart Söder

Att du, Lennart Söder, till 100 procent står bakom rapporten är absolut ingen garanti, för att resultatet av nämnda datorsimulering är i överensstämmelse med uppkomna dynamiska förhållanden.

Det vetenskapliga resultatet kan inte med bästa vilja betraktas som opartisk, om man beaktar att KTH idag, i princip, är Elforsk AB:s (som ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät) "Kompetenscentrum för elkraftteknik".

Simulatorn 1 oktober 2009 16:32 

Lennart Söders svar till Simulatorn

Frågan om vindkraftens inverkan på elkvalitet har kommit upp. För den intresserade har vi ett nyligen publicerat examensarbete där man just studerat dessa frågor. Om man går in på denna länk och väljer "Title"="elkvalite" och klickar på "Search" så får man upp rapporten som gjort beräkningar och mätning på några vindkraftverk anslutna till Fortums nät.

Lennart Söder idag, 11:24 

Mikael Amelins svar till Simulatorn

Datorsimuleringarna vi genomfört är baserade på modeller som använts världen över i flera decennier. Det är inte modellutvecklingen som har varit utmaningen i detta projekt, utan det stora arbetet har varit att samla in data om kraftverken, vattendomar, tillrinning, o.s.v. Modellen finns för övrigt beskriven i vår rapport, så det är fritt fram för vem som helst att granska den.

Jag vet inte vad du menar med att det skulle vara min inställning att det inte finns några tekniska begränsningar för hur mycket vindkraft som man kan ansluta till nätet. Självklart är det tekniskt möjligt att ha 100% vindkraft i ett elsystem, precis som man kan ha ett elsystem som endast försörjs av cykeldynamor. Ingetdera alternativet förefaller mig emellertid särskilt effektivt.

Mikael Amelin 3 oktober 2009 21:32 

Simulatorns svar till Mikael Amelin

Om det nu inte är några tekniska begränsningar, att ha 100% vinskraftsel i våra elnätsystem behöver vi väl ingen reglerkraft? Då måste väl även produktionen av den intermittenta vindkraftselen klara, leveranssäkerhets-, elkvalitets- (spänningsgodhets-) och elmiljökraven, eller hur? 

Simulatorn igår, 08:13

Mikael Amelins svar till Simulatorn

Vad jag menade var ett elsystem där 100% av energin alstras av vindkraft. Självfallet måste man ha reglerresurser, det måste man ha i alla elsystem.

Mikael Amelin igår, 10:51 

Simulatorns svar till Mikael Amelin

Då är vi överens om att det visst finns många dimensionerande tekniska begränsningar av hur stor andel "vindkraftsel" som kan vara ansluten i varje enskild punkt i våra eldistributionssystem, för att bl.a. elkvalitets- (spänningsgodhets-) och elmiljökraven skall kunna uppfyllas, eller hur?

För att även kunna se konsekvenserna av simuleringar och få fram resultatet av helheten måste man också beakta de dimensionerande tekniska begränsningar som måste gälla.

Det är alltid nödvändigt, att man väl definierar vad som avses, vilket inte klart framgick av den artikel, där dina uttalanden publicerades och som jag läste i tidskriften Elbranschen , nr 2 av 2008.

Simulatorn igår, 13:08 

Mikael Amelins svar till Simulatorn

Vi är överens om att den finns en gräns för hur mycket vindkraft som det är rimligt att ha i ett elsystem, men jag menar att den gränsen är ekonomisk, inte teknisk. 

Mikael Amelin igår, 13:25 

Simulatorns svar till Mikael Amelin

Där är vi inte överens, då jag anser att gränsen för vindkraftens utbyggnad, både är av teknisk- och ekonomisk art för att vindkraften skall kunna byggas ut till en rimlig kostnad med godtagbar teknisk kvalitet. 

För att följande tekniska krav skall kunna innehållas, till en rimlig energi- och överföringskostnad, för förbrukarna, krävs en helt annan styrning och optimering av vindkraftens utbyggnad från tillstånds- och upphandlingsprocessen till vindkraftverkens prestandaprov än som idag, då även icke elektriskt kompetenta aktörer ges tillstånd att uppföra vindkraftverk endast med stöd av "Miljöbalken" (MB).

Vindkraften kräver, som vi vet, reglerkraft från sekunder och då elkvalitet är synonymt med leveranskvalitet kan inte god elkvalitet uppnås och upprätthållas, i såväl de publika elnäten som i de privata och därför krävs god samverkan mellan nätägare, apparattillverkare och elanvändare. Bristande elkvalitet är också ett hot, mot elmiljön. Bristande elkvalitet kan även förkorta elapparaters livslängd.

För att erhålla en god elmiljö i våra nät är det viktigt att de producerande energienheterna och de apparater (laster) som är anslutna/ansluts till elnäten inte emitterar (producerar och utsänder) otillåtna störningar/stötnivåer. Vindkraftverk kan förutom flimmer även producera övertoner och ge dynamiska störningar på elnätet, på grund av varierande effektproduktion och vid styrning och reglering med kraftelektronik. Det är samverkan mellan elnätet och vindturbinen som avgör hur elkvaliteten på nätet blir. De elektriska egenskaperna skiljer mellan olika fabrikat och utformningar av vindkraftverk. Som transmissionsförbindelse kan både oreglerad och reglerad (AC) och/eller likström (DC) väljas fritt av leverantören/ägaren, detta val påverkar vilka elkvalitetsstörningar som kommer att uppkomma. Elnätens egenskaper som kortslutningseffekt måste också alltid beaktas för att spänningsgodhetskraven skall kunna uppfyllas i varje enskild punkt i distributionsnäten. 

Simulatorn igår, 15:05 

Slut på diskussionen då inlägget inte besvarades av Mikael Amelin

 


Creeper MediaCreeper