Skrivelse ang återkallelse av tillstånd

Redaktionen 30 Augusti, 2016 11:14 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till:
Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationen i Västernorrland
Mark och miljödomstolen vid tingsrätten i Östersund
Länsstyrelsen i Jämtlands län

Kopia:
EU-kommissionär Karmenu Vella
UNESCO
Miljöprövningsdelegationen Dalarna
Länsstyrelserna i Gävleborgs och Dalarnas län
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal och Orsa
Skogsstyrelsen
Folkhälsomyndigheten

Översänder härmed bifogad
Begäran enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken, om återkallelse av tillstånd för vindkraftsparkerna Sandtjärnberget och Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt berörda medborgare och natur- och kulturskyddsorganisationer hemställer härmed till relevant myndighet om återkallelse av tillstånd, enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken för

  • vindkraftspark Sandtjärnberget, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5758-12, MPD Västernorrland
  • vindkraftspark Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5751-12. MPD Västernorrland.

Denna skrivelse ansluter till skrivelse2016-08-24, med begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse  till regeringen 2016-05-23, om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. I syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden. I likhet med de från vattenreglering fyra skyddade norrländska älvarna.

Dessa två mindre vindkraftsparker (11+5 verk), utgör nu resterande hot mot de 3-4 örnrevir, som räddades genom föredömligt beslut att avstyrka närliggande projekt Svartåsen (26 verk) i Ängersjö. Mål nr M 1394-14, dom meddelad i Östersunds tingsrätt 2015-09-10.Dessa skrivelser är i sin tur förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte, som behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen.

Vår utgångspunkt var nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visade grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek, form och långa förflyttningar under vinterperioden genom omfattande vindparksbarriärer.Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi har tidigare redovisat bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton mitt i de hotade örnreviren och ett sedan länge etablerat berguvsrevir i Ängersjö. Cynismen framstår nu än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliseras drastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och nu väldokumenterade rapporter om kraftigt ökad utbredning av skadligt infraljud över långa distanser mot ursprungsbefolkningen.

Nytt stöd för regeringsingripande finns i länsstyrelsen Jämtlands strategi (Juni 2016), för förvaltning av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är också förenligt med EU-kommissionens oro över ”kontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk”. (Sammanfattning ur the Fitness Check of the Birds and Habitats Directives).

Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv, som anvisar en rad kraftfulla åtgärder och anför att ”det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket”. Här finns således en utmärkt möjlighet att leva upp till EUs och vår egen oro för skyddet av kungsörnarna genom att dels återkalla miljötillstånden för Ängersjökölen och Sandtjärnberget,  dels inrätta den föreslagna frizonen samt dels införa ett temporärt moratorium för utvärdering av vindkraftens negativa effekter på ekosystem, skogsnäringen och allvarliga hälsoeffekter för omprövning och relokalisering av den framtida vindkraften.

Beträffande begäran om ”Återkallelse av miljötillstånden för projekten Ängersjökölen och Sandtjärnberget" åberopas Miljöbalkens 24 kap. 3 § MB (1998:808), som säger att tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet enligt;

  • punkt 3. Om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren.
  • punkt 4. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts.
  • punkt 5. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap, 9 § innebär att verksamheten inte får bedrivas.
  • punkt 7. Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-medlemskapet.

I punkt 3 åberopas en rad karaktäristiska missledande brister i MKB. Därtill en rad underlåtelser att bemöta framförda fakta. Särskilt iögonfallande är bristerna den engelska bullerberäkningen, som inte tillämpar cylindrisk ljudutbredning (dB/dubblerat avstånd) för höghöjdsverk eller över vattenyta som utgör halva distansen mellan verk och bostäder. Ej heller bolagets eget PM om kraftig bullerökning om 10-20 dBA, i kallt klimat genom refraktion, inversion, isbildning och amplitudmodulation. Likaså nya rön om hög andel högmodulerat lågfrekvent ljud i sidoriktning, smala Heightened Noise Zones med upp till 13 dBA högre amplitud, OAM som uppträder på längre avstånd osv. Sammanlagt redovisas stöd för skadligt ljud på upp till 8 km i detta område med lågt bakgrundsljud. Än mer märkligt är det engelska finansbolagets ogenerade och juridiskt ohållbara friskrivning av ansvaret för bullerberäkningarna.

Punkterna 3 och 4 visar en rad nya vetenskapliga bevis på infraljudets allvarliga hälsoeffekter och de nya signalerna avseende effektiv förvaltningsstrategi för kungsörn, Naturvårdsverkets revision av rapport ”Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss”, samt EU-kommissionens uttalande och Sveriges svar avseende the Fitness Check av Fågel och Habitatsdirektivet. Det allra kraftigaste argumentet är det närliggande projektet Svartåsen (26 turbines), som kunde avslås av domstolarna p.g.a. av övertygande inventeringsresultat. Vi anser därför att det är än mer logiskt att återkalla dessa två miljötillstånd, då samtliga örnrevir ligger ännu närmare Svarttjärnberget.

Att hotet är akut visades vid miljöprövningen av det två mil avlägsna projektet Åndberget, Lillhärdal. Här krävde miljöenheten vid länsstyrelsen Jämtland, 10 km buffertzon för två livskraftiga örnrevir, men kördes över av den statliga Miljöprövningsdelegationen, som ånyo hävdade den rigida förlegade regeln 2 km. Beträffande buller hävdas fortfarande urgammal ”praxis” om 40 dBA, trots att regelverk och statliga och vetenskapliga rapporter ger stöd för 35 dBA eller lägre. Detta är respektlöst mot människor i områden med lågt bakgrundsljud.

Vi kan också konstatera att de svenska myndigheterna nu passerat gränsen för EU konventionen för mänskliga rättigheter, artikel 8, genom att inte besvara eller behandla framlagda vetenskapliga och medicinska fakta avseende vindkraftens negativa hälsoeffekter.

Beträffande Ängersjökölen och Sandtjärnberget finns en möjlighet att påbörja vägen mot en frizon och förhindra den pågående barriärbildningen i området.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens och regeringens oro, som framkommit i pågående översyn av EUs Fågel o Habitatsdirektiv.

Det kan också tilläggas att vi nu har en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Sverige har en stor nationell överproduktion och har snart nått det nationella målet 20 TWh för vindkraft.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet, enbart för att söka en "grön" image för några procent av fondmaterialet. Obalansen är tydligast i den norra delen av landet där det finns ett glapp mellan antalet projekterade verk (7 200), tillståndsgivna verk (3 800) och uppförda verk (800).

Vi har således, dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.

Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-29
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Creeper MediaCreeper