Skrivelse: Skydda kärnområde för bl.a kungsörn

Redaktionen 24 Augusti, 2016 15:23 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Samarbete, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till: Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationerna Västernorrland och Dalarna
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal, Orsa och Rättvik
Länsstyrelserna i Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län
Kopia: EU-kommissionär Karmenu Vella
Kulturdepartementet, Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, UNESCO, Samtliga riksdagspartier

Översänder härmed bifogad Begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse 2016-05-23, till regeringen om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft, i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna, i syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt och internationellt engagerade natur- och kulturskydds-organisationer har i skrivelse 2016-05-23 till Regeringen framfört förslag till:

  • akuta kompensatoriska åtgärder i enlighet med EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 3 och 4 och Bilaga 1, för att motverka vindkraftens negativa effekter på de rödlistade arterna kungsörn och berguv, samt andra rovfåglar. Därtill starkt hot mot arter som övervintrar på den afrikanska kontingenten, såsom fiskgjuse, tornseglare, svalor eller fladdermössarter som migrerar till Sydeuropa.
  • bevarande av livsmiljöer, vilda djur, växter och biologisk mångfald enligt EU-direktiv 92/43/EEG, Artikel 2 och 5, samt Bern- och Bonnkonventionerna.
  • etablering av en vindkraftsfri och kulturminnesskyddad zon i området mellan Ljusnan-Voxnan i gränsområdet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland, i likhet med de från vattenreglering skyddade fyra norrländska älvarna. Området är ett kärnområde för den nordiska kungsörnsstammen med närhet till fjällvälden och de norska fjällmassiven
  • moratorium för omprövning av relevanta vindkraftsprojekt för återlösning och omplacering till mindre antal, effektivare och väl miljöprövade lokaliseringar.

Skrivelsen är en förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte. Ärendet behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen. Motsvarande information har översänts till Energikommissionen, som i sin slutrapport dock avstod från värdering av de allt högre verkens barriäreffekter och hotet mot ekosystem, biologisk mångfald, folkhälsa och den svenska skogsnäringen.

Förslaget har också översänts till EU-kommissionären Karmenu Vella. Där det också relateras till relevanta beslut av EU-domstolen enligt EU-direktiv 92/43/EEG.

Vår utgångspunkt är nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visar grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek och form. Reviren är ca 15 ggr större än myndighetspraxis samt är anpassade till lokala förhållanden och födotillgång. Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi kan också konstatera bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton i Ängersjö i Härjedalen. Cynismen framstår än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliserasdrastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och kraftigökning av skadligt infraljud. Höghöjdsverkens extrema bullerutbredning och negativa hälsoeffekter kommer att presenteras i annan skrivelse. Frågan är aktualiserad för WHO i globalt Open Letter.

Stöd för regeringsingripande finns nu i länsstyrelsen Jämtlands nya strategi för förvaltning av av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Vändpunkt kom när projektet Svartåsen (26 verk) i Ängersjö föredömligt avslogs p.g.a. de närliggande örnreviren. Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens oro överkontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk.Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv.Det anvisar en rad kraftfulla årgärder och anför att det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket.

Vi har nu i en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Landet har en stor nationell överproduktion och har nått det nationella målet 20 TWh.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet.

Vi har dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-24
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Creeper MediaCreeper