Höger/vänster i klimatfrågan

Urban Zingmark 31 Maj, 2016 14:10 Annat Permalink Trackbacks (0)

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken - som Vowles förmodligen inte har satt själv - talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som "vår tids ödesfråga, klimatfrågan". Empiri i vetenskap är så mycket mer.


Creeper MediaCreeper