God Livsmiljö Hylte tillskriver regeringen

Redaktionen 27 Augusti, 2015 21:48 Samarbete, Buller, Brattberget Permalink Trackbacks (0)

Följande skrivelse har översänts till regeringen med anledning av de allvarliga bristerna i den svenska bullerlagstiftningen för vindkraft.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte

Läs skrivelsen nedan.

 

Miljödepartementet Klimat- och miljöminister Åsa Romson

Energiminister Ibrahim Baylan

Landsbygdsdepartementet Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht

 

Kopior:

Naturvårdsverket

Socialstyrelsen

Boverket

Skogsstyrelsen

Jordbruksverket

Folkhälsomyndigheten

Riksantikvarieämbetet

Mark- och miljööverdomstolen/Svea Hovrätt

Energikommissionen

Skogsdialogprocessen – visionen ”Skogsriket”

Samtliga riksdagspartier

Riksrevisionen

 

Allvarliga brister i den svenska bullerlagstiftningen för vindkraft

Behov av omgående moratorium och nytt regelverk 

Beräkningsmodellen NORD2000 ger 6-8 dBA för låga värden

Australisk och finsk forskning visar att impulsivt lågfrekvent ljud och infravågor är skadliga

Finlands hälsoministerium fastställer 2 km säkerhetszon mellan vindkraftverk och bostad

Frågan om grava felaktigheter i beräkningsmodellen Nord2000 för buller från vindkraftverk har varit känd sedan 2009, då två examensarbeten från Uppsala Universitet visade att beräkningsmodellen kan ge upptill 8 dBA för låga värden i förhållanden till uppmätta värden i det lågfrekventa området:

1. Olof Öhlund (2009). Meteorologisk påverkan på trafikbullernivåer. 

2. Johanna Thorén. Simulering av vindkraftljud med beräkningsmodell Nord2000. Analys Almgren ÅF.

Både Öhlund och Thorén konstaterar att Nord2000 är utvecklad för trafik i marknivå. Andra experter anger att beräkningsprogrammet bygger på strålgång och att den metodiken bara är giltig för höga frekvenser (> 1000 Hz).

Detta bekräftades 2011 i ny rapport av

3. Ögren/Jerson. Mätning och beräkning av buller och vibrationer från tågtrafik.  TVANE-projektet.

Avvikelsen var 5 dB på längre avstånd, vilket motsvarar 6 -10 dB med normal osäkerhetsberäkning 

Ingående redovisning och annan kompromenterande information om bristerna i Nord2000, redovisades i skrivelse till Miljödepartementet (Kopior: Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och MÖD-Svea Hovrätt), av riksorganisationen för drabbade medborgare (FSL) 2014-02-11. Ärende M2014/633/Me. Bilaga 4.

I skrivelsen åberopades det stöd som erhållits för bristerna i Nord2000, vid långtidsmätningar som utförts av Larsson/Öhlund, Uppsala Universitet, på uppdrag av Energimyndigheten. Den specifika ljudkaraktären med meterologiskt och topografiskt betingande variationer, genererar amplitudmodulering och höga maxvärden. Rapporten visar att amplitudmodulering förekommer under ca 10 % av totaltiden. Då dessa sekvenser är relativt korta (~ 5 min) och dubbelt så vanliga under kvällar och nätter, inses att dessa ljudtoppar (ca 14 dBA över medelvärdet), medför allvarliga störningar under sömn- och rekreationsperioden, för människor som påtvingas detta buller.

När vingarna passerar tornet uppstår impulsiva ljudstötar på 15-20 dB (peaks), som är kraftigt störande.

Detta är underskattat, då normala mätapparater beräknar medelvärden för sekvenser om 125 millisekunder, medan örat uppfattar ljud på 2 millisekunder, vilket ger 5-7 dB lägre mätvärden. 

Denna impulsiva bullerkaraktär är en grundläggande orsak till att den svenska grundforskningen, redan 2004 konstaterade att vindkraftsbuller är 2-3 gånger mer störande än andra bullerkällor. Den visade också att temporära störningar uppkommer vid 35 dBA. Vindkraftens specifika bullerproblem hade dessutom beaktats i den statliga vindkraftspropositionen 1999, som föreslog riktvärdet 35 dBA. 

Dessa kunskaper och förslag har sedan förvanskats av politiker, myndigheter och domstolar till rigid ”praxis” om 40 dBA.  

Det kan konstateras att stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden baserats på felaktiga ljudberäkningar och att dygnsrelaterad ”praxis” om 40 dBA, som sedan länge saknat all legitimitet. Detta ger nu effekter på folkhälsan.

Infraljud - Undanträngt material

Människan uppfattar impulsivt lågfrekvent och infraljud genom system för "känsel".

  • Acoustic Noise Associated with the MOD-1 Wind Turbine - Its Source, Impact, and Control

February 1985, Dr N. D. Kelley et al. Prepared for the U.S. Department of Energy

http://www.nrel.gov/docs/legosti/old/1166.pdf

Klagomål på buller från vindkraftverk framfördes redan på 1980-talet från ett tiotal familjer som bodde inom en radie av 3 kilometer från ett vindkraftverk som uppförts av det amerikanska energiprogrammet. De representerade en mindre del av de boende i området.

Sammanfattning av klagomålen:

  • Irritationen beskrevs som en intermittent "dunkande" ljud åtföljt av vibrationer. 
  • En "känsla" eller "närvaro" beskrevs, känsel snarare än hörsel, tillsammans med känslor av olust och personliga störningar. 
  • "Ljudet" var starkare och mer irriterande inomhus.
  • Viss skakning av lösa föremål uppstod. 
  • I ett eller två fall orsakades strukturella vibrationer som skapade ytterligare störning.
  • Mätningsresultaten konstaterade att irritationen var verklig och inte inbillad.
  • En störningskälla var aerodynamisk med påverkan av vingarnas passage av tornet. 
  • Störningarna orsakades av akustiska impulser vid interaktion mellan ljud från vingar och tornpassage. 
  • I några fall förekom akustiska impulser, till följd av markreflektion och refraktion i atmosfären.
  • Sänkning av rotationshastigheten från 35 till 23 rpm, minskade men eliminerade inte störningarna.

Forskarna beskriver en separat Acoustic Pressure Time Signature, med höga lågfrekventa toppar, som kan uppfattas inomhus när den överstiger bakgrundsljudet med 5 dB.

Rapporten anvisar ett grovt mått på människors känslighet för lågfrekvent, impulsiv akustisk belastning (Sensitivity threshold). De föreslår att impulsnivåerna vid oktavbanden 8, 16, 31,5 och 63 Hz, inte bör överstiga 60, 50, 40 respektive 40 dB, vid en referenspunkt om 1,5 rotordiameter från vindkraftverket, under mer än 20 % av verkets driftstid. Trots litet underlag, ansåg de att gränsvärdena för känslighets-tröskeln var förenliga med den redan då dokumenterade störningen från lågfrekvent ljud och att de kunde användas som målkriterier för att minska bullernivåerna från vindkraftverk.

  • A Proposed Metric for Assessing the Potential of Community Annoyance from Wind Turbine Low-Frequency Noise Emissions. November 1987. Dr N. D. Kelley et al. Prepared for the U.S. Department of Energy. Presented at the Windpower '87 Conference and Exposition, San Francisco, California.

Dr Kelley utarbetade senare på uppdrag av U.S. Department of Energy, förslag till mått för bedömning av störningspotentialen för lågfrekvent buller. Han fann att lågfrekvent impulsivt ljud orsakade ett antal strukturella resonanser inom bostädernas väggar och golv (5-90 Hz). 

Vid laboratorieförsök med en mindre grupp undersöktes fyra kriterier för upplevelse av lågfrekvent och infraljud: 

  • Ljudstyrka eller bullernivå 
  • Graden av störning och missnöje 
  • Känsla av vibrationer eller tryck
  • Känsla av pulsationer.

Utvärderarnas reaktioner kvantifierades genom en rankning i sex nivåer, enligt internationellt (ISO/ANSI) använda metoder för värdering av dBG, LSPL (lågfrekvent ljudtryck), dBC och dBA. 

Trots det begränsade underlaget, bekräftades att 

  • människor verkligen reagerar på en lågfrekvent ljudmiljö
  • det var uppenbart att de alternativa fem måtten som gäller för låga frekvenser, var överlägsna den A-viktade skalan och att A-viktade mätningar inte är lämpliga vid störningar när låga frekvenser dominerar.

Vid mätning inomhus, av en periodisk impulsiv ljudkälla enligt LSL-viktning (Low Frequency Sound Level), noterades uppfattningströskeln vid 53 dB, störningströskeln vid 57 dB och en oacceptabel störningströskel vid 60 dB. Vid mätning enligt dBC-viktning låg tröskeln ca 10 dB högre. Vid denna tid föreslog flera akustiker att LSL-viktning skulle tillämpas vid mätning av lågfrekvent ljud. 

Kelley föreslog också en modell för beräkning av störningspotentialen för lågfrekvent ljud från impulsiva bullerkällor, med 15 dB tillägg för ”worst case”.

Dessa tydliga rapporter om människors känslighet för lågfrekvent ljud från vindkraftverk har under 30 år förnekats och förhalats av lagstiftare, myndigheter och exploatörer. 

Resonansfrekvenser för trägolv ligger i infraljudsområdet och varierar mellan 5-12 Hz.

Resonansfrekvenser för golv på mark varierar mellan 10 - 100 Hz, beroende på marktyp: 

Sand, 15 - 25 Hz. Lera våt/hård, 15 - 30 Hz. Grus, 20 - 25 Hz. Kalksten, 35 - 45 Hz och fast klippa, 40 - 50 Hz.

Detta kan innebära att egensvängningar i vindkraftverkens torn kan överföras till huskonstruktioner vid vissa markförhållanden.

  • Tekniska fakta. http://www.engineeringtoolbox.com/sound-pressure-d_66.html

De fysiska effekterna av lågfrekvent ljud och vibration med höga toppar (impulsljud/peak amplitudes) på människokroppen är väl dokumenterad i tekniska databaser.

Infraljud - Nytt material

Människan uppfattar impulsivt lågfrekvent och infraljud, 25-35 dB under hörseltröskeln.

  • Rapport inom Ramen för Das Europäishes Metrologie-Forschungsprogramm, koordinerat av Die Physikalisch-Technischen Bundesanstalt (PTB, Tyskland)

Under ledning av Dr Robert Kochs vid Max Planck Institutet.  2015-07-12.

Människan uppfattar ljud ned till 8 Hz. Aktivitet uppstår i hjärnan i det hörbara Cortex, vid påverkan av lågfrekvent ljud och infraljud. Människan är således betydligt känsligare än vad man tidigare ansett. Vindkraftsindustrin har konsekvent förnekat riskerna med infraljud.

  • The Cape Bridgewater Wind Farm Noise Study (2014) – Sensitisation, Cause & Effect. Steven Cooper.

Ny australisk rapport bekräftar upplevelse-sensitisation av infraljud.

Den australiske akustikern Steven Cooper visar att en upplevelse/uppfattning av lågfrekvent och infraljudsbuller från vindkraftverk, kan göras vid ca 51-61 dB. Detta är 25-35 dB lägre än den normalt angivna hörselkurvan för rena toner. Undersökningen baseras på ny apparatur och mätmetod (typ mikrobarometer). Detta är ett genombrott, som kommer att leda till ny syn på infraljudets hälsoeffekter och medföra ändrad lagstiftning för medicinskt säkra bullergränsvärden. 

Störningarna är särskilt tydliga:

  • När turbinerna börjar rotera
  • Vid effektförändring i storleksordningen 20 % (antingen ökning eller minskning)
  • När turbinen nått maximal effekt (>12 m/s) och vinden ökar i styrka och därmed kräver ändring av pitch-vinkeln. Kraftiga vindar kan uppstå i längre perioder på Cape Bridgewater där invånarna rapporterar att de ibland måste lämna området för att söka lättnad.

Infraljud bedöms ha lägre dämpning än 6 dB/dubblerat avstånd, som gäller för högre frekvenser. 

De bosattas subjektiva observationer härrör från en genomsnittlig oacceptabel förekomst av känsla, som uppstår inuti en bostad vid en nivå av 51 – 61 dB. Den definierades som Wind Turbine Signature (WTS). 

Då det är den första studien som dokumenterar och identifierar "sensitisation", som associeras med Wind Turbine Signature, bör det noteras att exempeldata är få och har personer som redan drabbas av "buller". Resultaten måste betraktas som preliminära och motiverar ytterligare studier för att bekräfta/verifiera förslag på användning av de nominerade dB(WTS)-tröskelvärdena.

Resultaten visar att den största källan till klagomål verkar vara mer relaterad till känsla, än till buller eller vibrationer. 

Det finns betydande akustiska resultat från studien.

  • Användning av dBA-ljudnivåer utanför en bostad, korrelerar inte med de inre bullernivåerna.
  • Det finns inget samband mellan energiproduktion kontra den danska dBA-LF nivån (0.8 Hz-160 Hz) som bestämts för inomhusvärde i bostäder. Den har störst betydelse för frekvenser > 100 Hz.
  • När mätningen kompletteras med smalbandsanalys i infraljudsområdet visar mätresultaten tydligt ett återkommande mönster (Wind Turbine Signature, WTS), eller ”the blade passing frequence” och flera övertoner av den frekvensen samt en frekvens på 31,5 Hz inne i bostäder och utanför bostäder. Den naturliga bakgrundsmiljön visade inga sådana periodiska mönster för infraljud. Wind Turbine Signature finns inte när turbinerna är ur drift.
  • Det är mer lämpligt att identifiera den ibland förekommande akustiska signaturen från ett vindkraftverk som "Tryck pulser" i stället för toner i infraljudsområdet.
  • Samband med riktverkan kunde inte ses.
  • Slumpmässiga ökningar av vibrationer i marken, förknippade med kastvindar, registrerades både utanför och inuti husen. Vibrationsökningar beskrivs som störningar av några boende, även under stängning. De kunde hänföras till vindbyar och resonanser i vingar och torn. Kräver ytterligare utredning.
  • Vibrationsfrekvenser mellan 23 och 30 Hz inspelades från torn 
  • Mätning vid tornen visade en betydande variation i ljudnivån från tornets struktur, samt typiska "flygplan som aldrig landar”-signaler, som ofta nämns av boende vid vindkraftverk. 
  • Bullret tycks ändras med belastningen på vindkraftverken.

Not. Effekterna av vindkraftsrelaterade vibrationer i mark och byggnadskonstruktioner bör studeras. 

Likaså effekter på djurlivet. Vi vet att renar successivt lämnar sina områden och att hästar fått deformerande sammandragningar i hovarna. 

Australiska Senaten levererar ny lagstiftning

Kompakta klagomål och ny forskning har lett till att den Australiska Senaten tillsatt en kommission för att få kontroll på vindkraftens specifika påverkan på människorna.

Senatsförhör har hållits med de mest framstående experterna och slutrapport framlagts med radikala grepp för att upphäva hälsoproblemen. Här presenteras utdrag ur två förhör:

  • Dr Bruce Rapley tells Senate: Wind Farm Nocebo Story “Nefarious Pseudoscience” & an “Insult to Intelligence”

http://stopthesethings.com/2015/07/09/dr-bruce-rapley-tells-senate-wind-farm-nocebo-story-nefarious-pseudoscience-an-insult-to-intelligence/

Dr Bruce Ian Rapley (Principal Consultant, Acoustics and Human Health), förklarar att bullerproblemen beror på brister i mätning och kontroll av vindkraftsljud.

Det finns två huvudorsaker:

  • Firstly, by use of the A-weighting.
  • Secondly, by the averaging over time.

”A-viktning är ett otidsenligt försök att beskriva den mänskliga hörseln, som ursprungligen utformades som medelvärde för mottagande av rena toner i hörlurar av 23 personer, anställda på telefonbolaget Western Electrics laboratorier och AT&T i det sena 1920-talet.

Den springande punkten är att den mänskliga organismen är en frekvens-modulerad skillnadsmotor. Vi reagerar på skillnaderna i det momentana ljudtrycket – det vill säga ljudtoppar.

De genomsnittsvärden (1 0 min), som används i nästan alla bullermätningar, har litet värde i fråga om människors eller djurs reaktioner.

Anledningen till att djur, inklusive människan, reagerar på momentana ljudtrycksnivåer är enkel, en evolutionär anpassning. Enstaka, ofta plötsliga, eller pulserande akustiska händelser innehåller ofta information som vittnar om ett hot och är därför avgörande för överlevnad.

Användning av genomsnittsvärden syftar till att jämna ut topparna. Därmed saknas den viktigaste delen av ljudet: plötsligt höga ljudhändelser, eller som i fallet vindkraftverk, pulserande toppar av lågfrekvent ljud.

A-viktning har reviderats ett antal gånger och utrustningen har blivit bättre med åren. Problemet är att det successivt reducerar bullervärden vid frekvenser under 1 000 Hz, och helt ignorerar allt under 20 Hz. Det är ingen bra beskrivning av den akustiska miljön. En mycket viktig poäng är att den mänskliga hörselkänsligheten ständigt förändras.

Vi måste också hantera bearbetningen av ljud i den mänskliga hjärnan och den auditiva cortexens filtreringssystem. Det är ett komplext problem.

Det finns intressanta veterinärmedicinska läroböcker om bullerstörningar hos djur.

Det finns ingen magisk decibelnivå, det beror på miljön. Tveksam till 30 dB. Vi måste förstå den biologiska organismen och det faktum att mänskliga hörseln förändras.”

Rapleys slutkommentar: ”I framtiden tror jag att de negativa hälsoeffekterna som orsakas av vindkraftverk kommer att motsvara asbestproblemet i de historiska annalerna. Enligt min mening, kommer girighet och vetenskapliga halvsanningar från vindkraftsindustrin ses som ett av det värsta missbruket av demokratin på 2000-talet”.

  • Dr Robert McMurty tells Senate: ‘Annoyance’ caused by Wind Turbine Noise includes ‘Sleep disturbance’ & is Adverse to Health. July 29, 2015 

http://stopthesethings.com/2015/07/29/dr-robert-mcmurty-tells-senate-annoyance-caused-by-wind-turbine-noise-includes-sleep-disturbance-is-adverse-to-health/

Dr McMurtry: “Thank you for the privilege of presenting to this committee. I will make 10 points that are in my executive summary on the assumption that the material has been read. 

First, adverse health effects have been reported globally in the environs of wind turbines for more than 30 years with the old design and the new. 

Second, the wind energy industry has denied adverse health effects, preferring to call it ‘annoyance’ even though annoyance, however, is an adverse health effect. Certainly it is a non-trivial effect when sustained because it results in ‘sleep disruption’, ‘stress’ and ‘psychological distress’—those are direct quotes from others’ research. 

Third, annoyance is recognised and was treated by the World Health Organization as an adverse health effect, which is a risk factor for serious chronic disease including cardiovascular and cancer.

Fourth, experts retained by the wind energy industry have preferred the diagnosis of nocebo effect to explain the adverse health effects, but the claim does not withstand critical scrutiny as there is a dose-response effect and nocebo does not have a dose-response effect. And there is a clear correlation between exposure and adverse health effects. Researchers have talked about dose-response. I should also comment that making that diagnosis without a comprehensive evaluation of a person or patient would qualify as non-practice, and I know that has been said in this committee before.

Fifth, the regulations surrounding noise exposure are based upon out-of-date standards ETSU-97, which fail to evaluate infrasound and low-frequency noise, preferring instead to use DBA. The issue of ILFN (Infra and Low Frequence noise) is a problem and it has been confirmed by numerous acousticians including Paul Schomer, a leading international acoustician. 

Sixth, the setbacks for wind turbines are highly variable across jurisdictions and here is the key point: there is no evidence base in human health research for the setbacks. The turbines have gone ahead without an evidence base.

Seven, there is an urgent need for human health research to provide evidence based guidelines for noise exposure. 

Eight, the call for third-party research and evaluation has been made by many including in France by the Academy of Medicine of France in 2006 and many times since. As I detailed to you, I made it before government bodies in Canada. 

Nine, there is an urgent need to monitor the health effects of people exposed to turbines over time and that has been missing virtually in all jurisdictions. 

Tenth, third-party evaluations of the economic and social benefits of wind energy are needed as suggested by the findings of the Auditor-General of Ontario—I sent his reports to you including highlights—and more recently by the Northern Ireland Assembly committee, and I understand that is part of the charge of this committee. With that, I would be very happy to answer questions.”

  • Australian Select Committee on Wind Turbines- Interim and final report.

http://www.aph.gov.au/Parliamentary_Business/Committees/Senate/Wind_Turbines/Wind_Turbines/Final_Report

Den australiska senatskommittén för undersökning av vindkraftsbullrets hälsoeffekter, levererade sin slutrapport under juni 2015.

Rapporten baseras på en mängd bevis som framkommit via senatsförhör och skriftliga dokument från regeringar, myndigheter, vindkraftsbolag, tillverkare, akustiker, medicinska experter och representanter från olika organisationer och institut. Dessutom har många privatpersoner haft tillfälle att uttrycka sin oro över planering, konsultation, godkännande, utveckling och drift av vindkraftverk.

Sammanfattning av rapportens FULL LIST OF RECOMMENDATIONS:

Rekommendation 1. Tillsättning av en Independent Expert Scientific Committee on Industrial Sound för forskning och rådgivning till miljöministern, om effekter på människors hälsa av hörbart ljud (inklusive låg frekvens) och infraljud från vindkraftverk.

Rekommendation 2. Etablering av ett nationellt miljöskyddsmått för infraljud och lågfrekvent ljud.

Rekommendation 3. Införande av nationella riktlinjer för vindkraft inom tolv månader.

Rekommendation 4. Regelverk för förnybara energicertifikat skall omfattas av de nya regelverken för vindkraft. Redan godkända vindkraftsparker ska uppfylla kraven inom högst fem år.

Rekommendation 5. Inrättande av en nationell Vindkrafts-Ombudsman, för att hantera klagomål från berörda invånare.

Rekommendation 6. Skatt införs på vindkraftsbolag som är ackrediterade för förnybara energicertifikat, med avsikt att finansiera kostnaderna för The Independent Expert Scientific Committee on Industrial Sound – inklusive finansieringen av ytterligare forskning – och kostnaderna för en nationell Vindkrafts-Ombudsman.

Rekommendation 7. Vindkraftsbolag ska tillhandahålla fri tillgång till uppgifter om vindhastighet, driftstatistik inklusive drifttimmar och buller.

Detta är ett fullständigt australiskt klarläggande av att infra-energi är farligt för medborgarnas hälsa och ett hedersamt och prestigefritt ansvarstagande för medborgarnas hälsa. Bevis på fungerande demokrati.

Andra exempel

Portugal

I Portugal ombads forskare att undersöka effekten av ILFN-ljud i kroppen, hos en familj nära vindkraftverk. De hittade ILFN-nivåer, motsvarande dem från bostäder nära industriområden, vars invånare visade förändringar i hjärtat, lungor och muskler och som forskarna kallade "vibroakoustisk sjukdom". Effekterna var först märkbara på familjens 12 årige son, som haft mycket goda studieresultat, men som tappade studielust och inlärningsförmåga, efter att verken tagits i driftstart. Detta upphörde när modern och sonen flyttade. När de återvände så förvärrades hälsoläget igen. Modern och fadern blev efterhand mer känsliga med tilltagande hälsobesvär. Det tyder på s.k. ”Dosrespons” som efterhand ger kumulativa effekter. Hästuppfödningen kollapsade då djuren fick hovproblem med kroniska sammandragningar.

Till en början beslutades att det närmaste verket skulle nedmonteras och tre andra stängas nattetid. Så småningom beslutades att även dessa skulle stängas för att skydda hälsa och välbefinnande hos invånarna (Alves-Pereira och Castelo Branco, 2007; Supremo Tribunal de Justiça, 2013).

Tyskland 

  • Tysklands Hälsoministerium har sammanställt rapporten Machbarkeitsstudie zu Wirkungen von

Infraschall. Entwicklung von Untersuchungsdesigns für die Ermittlung der Auswirkungen von Infraschall auf den Menschen durch unterschiedliche Quellen

Rapporten behandlar en rad aspekter som tyder på besvär. Dessa ljudtyper uppfattas av många långt under hörtröskeln. Vibrationseffekter kan tillkomma. Skyndsamma åtgärder ska vidtas.

  • ÄRZTEFORUM EMISSIONSSCHUTZ har gjort ett urval av de viktigaste citaten och utgett en

kraftfull kommentar till ministeriets rapport:  

Så länge differentierade skyddsstandarder inte är tillgängliga, kan bara tillfredsställande säkerhetsavstånd på minimum 10xH och för rekreationsplatser 15xH tillämpas för att ge det nödvändiga hälsoskyddet hos befolkningen. I kombination med lämpliga avskärmningsalgoritmer för särskilda ”orologische” och geomorfologiska förhållanden. Eftersom det är ett mer omfattande projekt genom privilegieringen av vindkraft i Tyskland, skall hälsoskyddet för befolkningen iakttas snarast i överensstämmelse med grundläggande lag artikel 2. Som läkare, har vi en skyldighet att skydda befolkningen mot nackdelarna med den ökande mekaniseringen av vår miljö och upprepade gånger ange att hälsoskyddsområden för våra patienter inte är förhandlingsbara.

Canada

Tre “counties” i delstaten Ontario, Canada har bildat The Multi-municipal Wind Turbine Working Group, för att möta det ökande antalet klagomål på den industriella vindkraftsutbyggnaden, inkluderande rapporter om allvarliga hälsoeffekter.  Arbetsgrupp har tillsats för att redovisa ny och återupptäckten av tidigare forskning. Tidigare i stort sett ignorerade studier om infraljud och lågfrekvent buller kan nu inte längre avfärdas som irrelevanta. Rapporten uppmanar delstaten och den kanadensiska regeringen att uppfylla sin skyldighet att skydda medborgarnas hälsa. 

Bilaga 1. Infrasound – Low frequency sound and Wind Turbines.

Finland

  • Finsk vindkraftpark om sex 3,3 MW-verk vid Jäneskeidas, gör människor illamående och boende har 

tvingats att överge bostäder. Avstånd 1500 m. Finsk studie bekräftar resultaten i Cape Bridgewater-rapporten och underkänner A-viktning (Denis Siponen). Mätning med annan apparatur och metod (typ mikrobarometer) ger tydligare mätresultat i infraljuds- och lågfrekventa området och visar ca 10 kraftiga pulserande värden över 20 dB i infraljudsområdet <6HZ (Production high).  

Kommentar: Dessa höga toppar bör vara minst lika störande som s.k. tonalt ljud med rena toner och som renderar till gränsvärdet 35 dBA.  

Boende intill vindkraftsparken Jäneskeidas uppvisar kraftiga sjukdomssymptom. De preliminära mätningarna visar att ”Wind Turbine Signature” (WTS) klart överskrider Coopers gräns 61dB. Mätresultaten matchar de närboendes upplevelser.

  • Finska politiker agerar kraftfullt. Arbetsgrupp med akustiker och drabbade är snabbtillsatt och 

rapporter säger att de vid första mötet ville ha alla kort på bordet. Samarbete har etablerats med de australiska senatorerna som deltagit i Senatskommissionen. 

  • Finska hälsoministeriet har redan i förebyggande syfte rekommenderat säkerhetsavstånd på 2 km.

Bilaga 2. Wind power construction from the point of view of health protection.

Sverige

  • Stresshormon kopplas till bröstcancer. En koppling mellan hormonet enkefalin och ökad risk för

bröstcancer har nu påvisats av Lundaforskare. 2015-07-14. Dansk rapport tyder på hög sjukdomsrisk på arbetsplats intill vindkraftverk. En lång rad vetenskapliga rapporter beskriver sömnproblem, ökad stress och cortisonhalt intill vindkraftsanläggningar.

  • Energimyndigheten presenterade forskningsresultaten från långtidsmätningarna vid Dragarliden efter

ca två år, 2014-12-30. Här bekräftades sedan 2009 kända svagheter i beräkningsmodellen Nord2000. Detta kan betraktas som en ytterligare förhalning. Likaså är tystnaden om detta forskningsresultat och handlingsförlamningen beklämmande.

  • Statliga rapporter och svensk forskning har åsidosatts
  • Stöd för 35 dBA finns i Naturvårdsverkets rapporter och svensk forskning.
  • Naturvårdsverkets rapport 6241. Temperaturinversion och cylindrisk ljudutbredning medför flerdubbel ljudutbredning. Lågfrekventa ljudkällor kan höras på stora avstånd. Cylindrisk ljudutbredning innebär att ljudet dämpas bara med 3 dB per dubblerat avstånd mot normalt halvsfärisk ljudutbredning 6 dBA.
  • Naturvårdsverkets kunskapssammanställning, Infra- och lågfrekvent ljud från vindkrafts-anläggningar (nov 2011). Sömnstörningar kan inte uteslutas. Riktvärde Lnight bör diskuteras.
  • Svensk forskning (Pedersen/Persson Waye/Forssén.) påvisade tidigt hälsoeffekter i två nu klassiska

rapporter; 

  • 2004. Perception and annoyance due to wind turbine noise--a dose-response relationship.

Ett statistiskt signifikant dos-respons-samband hittades, som visar hög andel personer som anger att vindkraftsbuller är 2-3 ggr mer störande än andra bullerkällor vid samma ljudnivå. Den oväntat stora andelen störningar, kan bero på visuella störningar, bullerpåverkan, samt förekomsten av speciellt påträngande ljudegenskaper. 

  • 2007. Wind turbine noise, annoyance and self-reported health and well-being in different living environments

Uppfattning och irritationen var förknippade med terräng och urbanisering: 

  • I ett landsbygdsområde ökade risken för ”känsel” och störning i jämförelse med ett förortsområde 
  • I lantlig miljö, med kuperad eller stenig terräng ökade risken jämfört med platt mark. Irritationen var associerad med både objektiva och subjektiva faktorer, som vindkraftverkets synlighet och samband med sänkt sömnkvalitet och negativa känslor. SLUTSATS: Det finns ett behov av att ta hänsyn till den lokala miljön, så att negativa hälsoeffekter undviks

39 % av de tillfrågade noterade ljud från vindkraftverk utanför sina bostäder.  76 % upplevde vindkraftsbuller vid 37,5–40,0 dBA.  De svenska forskningsresultaten och ett tjugotal internationella rapporter om säkerhetsavstånd över 1,5 km har rapporterats till länsstyrelsernas miljöprövnings-delegationer och domstolar, som med rigid ansvarslöshet hänvisat till irrelevant ”praxis” om 40 dBA, baserad på industribullernorm från 1980-talet.

  • Berglund B, Lindvall T, Schwela DH (editors). 1995. Guidelines for community noise. World Health Organization, Geneva, Switzerland.

De internationellt erkända forskarna och akustikerna Britta Berglund och Thomas Lindvall anger bl.a.;

Störningar

Ljudnivåer under kvällen och natten bör vara 5-10 dB lägre än under dagen. Ljud med lågfrekventa komponenter kräver lägre riktvärden. För intermittent buller, skall det betonas att det är nödvändigt att ta hänsyn till både den högsta ljudtrycksnivån och antalet bullerhändelser. 

Specific environments

Ett bullermått, som baseras på energisummering och uttryckt som det konventionella medelvärdet, LAeq, räcker inte för att karakterisera de flesta bullermiljöer. Det är lika viktigt att mäta maximivärdena för bullrets fluktuationer, helst i kombination med ett mått på antalet bullerhändelser. Om bullret innehåller en stor andel av lågfrekventa komponenter, kommer fortfarande lägre värden att behövas, än de riktvärden som anges nedan. När avsevärda framträdande lågfrekventa komponenter är närvarande, är bullermätning baserad på A-viktning olämplig. Skillnaden mellan dB(C) och dB(A) ger grov information om förekomsten av lågfrekventa komponenter, men om skillnaden är mer än 10 dB, rekommenderas att frekvensanalys utförs. Det bör noteras att en stor del av lågfrekventa komponenter i buller kan avsevärt öka skadlig inverkan på hälsan.

Naturvårdsverket har sent agerat (omkring 2010)och då höjt kriteriet för skillnaden mellan dBC och dBA till 20 dBA. Med motiveringen ”Det är sannolikt inget problem …”. Detta kriterie har sedan aldrig överskridits i någon miljöprocess. Inte heller har kriterier för 35 dBA tillämpats, för områden med lågt bakgrundsljud i den norrländska fjällvärlden eller tonala ljud.

  • Den statliga handläggningen visar också tydliga brister i information till allmänheten om bullrets hälsorisker. Rapport 6241, Ljud från vindkraftverk (2001) utgiven av Boverket- Energimyndigheten – Naturvårdsverket, anger 
  • Dunkande ljud lågfrekvent ljud;

Det är väl känt att vindkraftverk, på vilka rotorn är placerad i lä om tornet kan ge ett kraftigt

lågfrekvent dunkande ljud. Aggregat med läplacerad rotor är därför mycket sällsynta numera.

Gjorda studier har visat att även vissa aggregat med lovartplacerad rotor kan ge likartade störningar

[Shepherd - Hubbard]. Denna effekt kan naturligtvis också tänkas uppträda vid andra, d.v.s. i praktiken högre, vindhastigheter än 8 m/s, d.v.s. den vindhastighet då ljudet mäts. Europeiska maskintillverkare är medvetna om detta och därför är detta fenomen sällsynt i Sverige.

  • Infraljud

Mätningar av infraljudsnivåerna från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga

nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor [Remmers - Betke]. 

Not. Avsåg 64 dBG från ett mindre 0,5 MW-verk på 200 m. Författarna gjorde inget utlåtande om hälsoeffekter. 

  • Boverkets Vindkrafthandbok 2009, under rubriken Avstånd till bebyggelse åberopar Miljööverdomstolen, M 8782-99, 2001-02-13: Vindkraftverkssökanden ska innan uppförande av verken samråda med tillsynsmyndigheten beträffande de enskilda verkens närmare placering, varvid ska gälla att verken inte får placeras närmare än 400 meter från bostadshus. 

Not. Detta domstolsbeslut var redan irrelevant vid utgivningen av handboken, men har ibland använts som referens i debatter, i samband med handläggning av kommunalt veto. 

  • Metoderna för kontrollmätning enligt närfältsmätning, kompletterad med undermålig beräkningsmodell, har stora brister och ger felaktigt för låga värden. Felaktig närfältsmätning ger 1,5–4,5 dBA för lågt källjud i jämförelse med EMD, Aalborg, världens största databank för vindkraft. 

S.k. ”vindskugga” kan uppstå framför verken, när vinden böjer ljudvågorna uppåt.

I beräkningarna används oftast sommarförhållanden, vilket kan ge 1,5 dBA för låga värden jämfört med vintertid, natt. Generella riktlinjer för beräknings- och mätosäkerhet åsidosätts. I många fall görs beräkningar på nedställd ”mode” d.v.s. nedställd effekt, vilket sedan inte kan kontrolleras. 

Not. Bullerberäkningar som baseras på nedsatt effekt bör inte tillåtas. Graverande exempel kan verifieras av fristående beräkningskonsulter.

Myndigheterna har således under lång tid förhalat en skärpt lagstiftning, trots presenterade fakta. Naturvårdsverkets rapport 6241 samt Kunskapssammanställning om lågfrekvent ljud stöder entydigt behovet av tillämpning av lägre bullergränser. I synnerhet i tyst lantlig miljö under natt. 

Detta ska relateras till Miljöbalkens försiktighetsprincip. Naturvårdsverkets dubbelroller med uppdrag att dels verka för utbyggnad av vindkraft och dels svara för fastställande av riktvärden för vindkraftsbuller är hindrande för effektiv bevakning av hälsoriskerna. Vetenskapliga fakta har inte implementerats i länsstyrelsernas och domstolarnas handläggning. Den rigida låsningen till irrelevant ”praxis” har medfört allvarliga konsekvenser för medborgarnas hälsa och samhällsekonomin.

Det kan således konstateras att svenska staten inte levt upp till The European Convention on Human Rights and Environment. I synnerhet inte Artikel 8; “The right to respect for private and family life and the home are protected. This right implies respect for the quality of private life as well as the enjoyment of the amenities of one’s home (“living space”)”.

Den hälso- och miljöfarliga  handläggningen lever inte heller upp till UNESCOS mål för Health Promotion: ”Health is defined in relation to the environmental and human characteristics of people’s daily lives and the links between them. Health includes the impact of human activities on the health of individuals and groups, their economy and their environment.”  Not. Detta gäller i lika hög grad för UNESCOS målsättning för biodiversitet, som är starkt hotad av vindkraftsindustrin.

De drabbade medborgarnas riksorganisation, FSL, hemställde redan 2014 i skrivelsen till regeringen att 

  • Miljödepartementet till landets miljöprövningsdelegationer omgående meddelar att beräkningsmodell Nord2000 inte får användas vid beräkning av vindkraftbuller. 
  • Naturvårdsverkets regelverk om 35 dBA och resultat från svenska offentliga utredningar ska tillämpas och respekteras. 
  • Miljöbalkens försiktighetsprincip ska tillämpas, 
  • Miljödepartementet upprättar regelverk för korrekt tillämpning av beräkningsmodell Nord2000 så att den uppfyller medborgerliga krav på rättssäkerhet.

Regeringen angav följande svar, genom miljöminister Lena Ek och kanslirådet Marie Becker vid Miljödepartementets miljöprövningsenhet, 2014-06-26:

Vad det gäller buller har Naturvårdsverket på sin webbsida publicerat vägledningar om riktvärden för ljud från vindkraftverk och om mätning och beräkning av ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverket har enligt sin instruktion att samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Inom ramen för detta arbete inrättade Naturvårdsverket en arbetsgrupp för buller från industri och vindkraft. Av redovisningen från denna arbetsgrupp (Godkänd av styrgruppen 2012-10-31) framgår att deltagande myndigheter var överens om vilka problem som kan uppkomma vid exponering för ljud från vindkraftverk. Av redovisningen framgår vidare att Statens Energimyndighet har beviljat stöd för fyra projekt som syftar till att ytterligare klargöra hur ljud från vindkraftverk varierar i olika miljöer och hur ljudet kan mätas och beräknas. Regeringen konstaterar att det finns vägledning om beräkning och mätning av buller och att utvecklingsarbete pågår inom ramen bl.a. för myndigheternas samverkan och pågående projekt och vindkraftbuller och hälsoeffekter.

Regeringen tog således inget ansvar för medborgarnas, och i synnerhet landsbygdsbefolkningens hälsoproblem och avstod från ett direkt ingripande mot tillämpningen av den felaktiga beräkningsmodellen, som varit känd sedan 2009 och eller i styrgruppens tillkännagivande 2012.

Jämfört med övriga länder framstår den svenska miljö- och hälsoprövningsprocessen som föråldrad och blockerad av politiska och ekonomiska särintressen.

Hur länge kommer dessa allvarliga folkhälsofrågor att förhalas?

Idag föreligger formella klagomål om svåra buller- och vibrationstörningar från 76 vindindustrier i Sverige. Exempel:

  • Karsholm, Kristianstad. 40 dBA över 1600 meter. ”Det är ett övergrepp. Man känner sig helt maktlös”

Talande TV-inslag från oskyldigt drabbade människor: http://bevaralinderodsasen.se/hotet-mot-sen.html

  • Storrotliden, Åsele kommun. Störande ljud på 5-9 km
  • Grännaberget. Biosfärsområde. Störande ljud på 1450 m
  • Kvilla, Torsås. 1 -2,2 km. Vibrationer vid 1,5 km. Outhärdligt ljud på nätter. Boende lämnar hus.
  • Oxhult, Kåphult, Laholm. Kraftiga störningar under vissa förhållanden.
  • Gummaråsen, Varberg. Sömnproblem på 528 m.
  • Kulleryd, Ronneby. Fastighetsägare lämnar bostad. Kommunen vill att 50 överklaganden avslås. Länsstyrelsen ingriper.
  • Bräcke Mörttjärnberget. Boende en halvmil nordost om Mörttjärnberget upplever det mörka brummandet från vindkraftverken som mycket störande.

Föreningen God Livsmiljö Hylte, m.fl. vill härmed åter lyfta den vanskötta frågan om vindkraftens allvarliga effekter på folkhälsan och hemställer till regeringen om 

  • omgående moratorium för projektering och byggnation av vindkraftverk.

Här hänvisas också till tidigare framlagda förslag om moratorium, med hänvisning till vindkraftens potentiella hot om utrotning av kungsörnspopulationen, behov av frizoner (Härjedalen mm.), samt nytt regelverk EUROBAT Guidelines 2015, som påvisar potentiellt allvarligt hot mot den svenska skogsnäringen. (EUs Fågeldirektiv 2009/147/EG, samt Bern- och Bonnkonventionerna).

  • omställning och successiv avveckling av de snedvridande elcertifikat- och kvotpliktsystemen, i takt med omprövning och korrigering av felaktiga tillstånd som hotar folkhälsa, biologisk mångfald, miljö, samhällsekonomin och övriga näringar.  
  • utökat uppdrag till Energikommissionen att analysera rapporter om vindkraftens sanna kostnader (Se länk Utah State University), förutsättningar för koncentration av vindkraft till ett fåtal landbaserade områden med minsta skadliga inverkan på folkhälsa etc., samt avvaktan på effektivare teknik där det nya supermaterialet grafén kan ha stor potential. Regeringens direktiv till Energistyrelsen om utredningen om potentialen för havsbaserad vindkraft kan ge goda möjligheter att korrigera begångna misstag. 
  • tillsättning av en parlamentarisk grupp, med fristående akustisk och medicinsk expertis, frikopplad från Energimyndigheten och Naturvårdsverket, med uppdrag att inom ett år
  • fastställa tröskelnivåer för människans förmåga att med taktila och vestibulära system uppleva känsla och obehag av lågfrekvent ljud och ohörbart infraljud, samt vibrationer.
  • fastställa säkra nivåer (Dosrespons)för långvarig belastning av impulsivt lågfrekvent ljud, infraljud och vibrationer i mark och byggnader, med adekvat mätstandard, varvid dBA-viktning är olämplig. 
  • fastställa nya riktvärden för vindkraftsemitterat buller, vid fasad och inom bostad, baserat på 
  • ovanstående ny kunskap om impulsivt lågfrekvent ljud och infraljud och dess negativa hälsoeffekter
  • adekvat mätstandard för impulsivt, lågfrekvent ljud och infraljud, där dBA-viktning är olämplig
  • max-värden och kortvariga amplitudmodulerade ljudhändelser, varvid nuvarande beräkning av ekvivalent dygnsmedelvärde ska utgå
  • meterologiska förutsättningar i nordiskt klimat och topografi. Här avses förstärkande effekter genom refraktion, reflexion, interferens, turbulens, resonans, isbildning etc.
  • extrem känslighet i områden med lågt bakgrundsljud
  • behovet av lägre gränsvärde under kvällar och nätter
  • hänsyn till låg ljuddämpning vid cylindrisk ljudutbredning (3 dB/dubblerat avstånd) och extra kraftig emission av ILFN-ljud vid högre vindhastigheter och förändrad rotationshastighet 
  • worst case, avseende förhärskande vindriktning, vinter och dygnsvariationer för temperatur, luftfuktighet mm.
  • hänsyn till vibrationseffekter i byggnadskonstruktioner (stomme och fönster) och olika marktyper
  • fastställa nytt regelverk för beräkning av vindkraftsemitterat buller, med focus på ljudutbredning för impulsivt lågfrekvent ljud och infraljud, varvid dBA-viktning ska ersättas med adekvata mått.

För att upprätthålla rättsäkerheten måste dessutom de tillämpade beräkningsmodellerna omgående förbjudas (Nord2000, etc.) och pågående miljöprövningsprocesser inhiberas. 

  • fastställa nytt regelverk för mätning av buller, med focus på ILFN-buller. Detta ska kompletteras med krav på att mätningar ska utföras av oberoende tredjepartskonsult, som lämpligen skall utses av länsstyrelse eller drabbade fastighetsägare.
  • besluta att vindkraftsbolag ska tillhandahålla fri tillgång till uppgifter om vindhastighet, driftstatistik inklusive drifttimmar och bullermätningar.
  • fastställa regelverk för omprövning av samtliga medgivna tillstånd, i syfte att 
  • garantera en ur folkhälsosynpunkt säker boende-, fritids- och arbetsmiljö 
  • reglera felaktigt medgivna tillstånd genom alternativt; nedställning till lägre ”mode”, temporära driftstopp under kvällar och nätter, nedmontering, automatiska styrsystem från bostad, etc.
  • tillsättning av fristående myndighet, med hög akustisk, medicinsk och juridisk expertis, med uppdrag att 
  • stödja regeringen i bevakningen av 
  • vetenskapliga rapporter om vindkraftens hälsoeffekter 
  • internationell lagstiftning
  • ansvara för regelverken för riktvärden för vindkraftsbuller, bullerberäkning och bullermätning
  • opartiskt granska alla bullerberäkningar vid miljöprövning.
  • vid behov granska bullermätningar i samband med miljötillsyn och egenkontroll.
  • svara för granskning och revidering av samtliga medgivna tillstånd, samt föreslå tvingande åtgärder enligt fastställt regelverk för omprövning, för att tillförsäkra medborgarna fullgott hälsoskydd. 
  • utökat uppdrag till dialogprocessen för regeringens vision ”Skogsriket” att implementera EUs nyligen antagna skogpolitiska program för att stoppa vindkraftens fragmentisering av landets skogsmark. 
  • utökat uppdrag till Energikommissionen att avveckla och omdisponera elcertifikatsystemet till att enbart täcka kostnader för; 
  • återlösning av felaktigt givna miljötillstånd, där byggnation ej påbörjats, genom viss kompensation för nedlagda projekteringskostnader. Här bör beaktas att företagen undgår en kraftig förlust under 10-20 år och att kapital frigörs för lönsammare och ur folkhälsosynpunkt säkra investeringar i framtiden.
  • kompensation åt vindkraftsbolagen för nedställd effekt och temporära driftstopp, där fortsatt drift är möjlig ur folkhälsosynpunkt. Kompensesation kan ske genom förlängd tid för certifikatstöd.
  • kompensation åt vindkraftsbolagen för nedmontering. Verk som inte kan uppfylla hälsoskyddet enligt det nya regelverket, måste nedmonteras och lämpligen flyttas till nya väl miljöprövade områden. 
  • stöd till havsbaserad vindkraft, solenergi etc.
  • kompensation till drabbade medborgare, för intrång, förlorad rådighet, förlorade fastighetsvärden och kroppsliga men. 

Frigjorda elcertifikatmedel kan sedan omdisponeras till klimatåtgärder t.ex. omställning av transportsektorn, havsbaserad vindkraft, effektiviseringsåtgärder inom byggsektorn (7 TWh) eller annan förnyelsebar energi.

2015-08-26

Ove Björklund Ingrid Erlingson

Föreningen God Livsmiljö Hylte FSL i Ölme

Dagsländevägen 27 Ölme Lövåsen

302 56 Halmstad 681 94 Kristinehamn

035-184304

 

Tomas Eliasson Inger Almström

Ordförande Ängersjö Byalag Föreningen Livskvalitet för Stöverberg 

Svea 430 Vid Brattberget 

842 93 Sveg Arvidsjaur

Härjedalen Lappland

 

Bilaga 1. Infrasound – Low frequency sound and Wind Turbines.

Bilaga 2. Wind power construction from the point of view of health protection

Bilaga 3. The true cost of energy – Wind final report - JULY 2015. Utah State University. 

http://www.strata.org/wp-content/uploads/2015/07/Full-Report-True-Cost-of-Wind1.pdf

Bilaga 4. Skrivelse till Miljödepartementet 2014-02-11. Framställan om stopp för tillämpning av beräkningsmodell Nord2000 vid beräkning av buller från vindkraftverk och avveckling av ”praxis” 40 dBA. Ärende M2014/633/Me.

 


Creeper MediaCreeper