Brev till samtliga Sveriges Kommuner

Claes-Erik Simonsbacka 02 Oktober, 2014 17:12 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Er kommun kan ha begått brott och kan tänkas begå nya brott!

Några exempel på vanliga antagna riskavstånd/skyddsavstånd i kommunernas vindbruksplaner / tematiska tillägg till översiktsplaner - Antagandehandlingar

”Vindkraftverk innebär som regel liten risk för nedfallande delar.”

”Risk för isbildning föreligger men kan elimineras genom att förse verken med ishindrande system.”

” Om enstaka verk ska byggas i kustområdet bör de placeras i redan påverkade landskap, t.ex. längs större vägar och vid industriområden.”

”Avståndet till allmän väg bör vara minst verkets totalhöjd (dvs. tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern), dock minst 50 meter oavsett vägtyp.”

”Vi har använt det skyddsavstånd till vägar och järnvägar som rekommenderas av Vägverket för allmän väg. Det innebär minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. (Boverket 2009).”

”Avstånd mellan järnvägsbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter.”

”Säkerhetsavstånd som normalt brukar användas till större vägar, järnvägar, master och större kraftledningar är verkets höjd (Boverket 2009). Trafikverket anger även att avståndet mellan allmän väg och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, dock minst 50 meter oavsett verktyp.”

”För järnväg anger Trafikverket att avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, vilket i praktiken innebär totalhöjden plus 20 meter från närmsta spårmitt.”

Det kan även tilläggas, att inte heller topografin/höjdskillnaden mellan vindkraftverk och omgivande markområde på uppställningsplatserna har beaktats i rubricerade handlingar av kommunerna.

Knappast någon kommuner har följt Vindkraftshandbokens av 2009 (Boverkets) råd på sidorna 32 och 33 beträffande kommunernas ansvar ”för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat måste också vägas in.”

Ansvariga sektorsmyndigheter och Elforsk rapport 12:13 uppger bl.a. följande beträffande riskavstånd för iskast och/eller hårt packad snö:

Transportsystemet i samhällsplaneringen
Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen
Utgivare: Trafikverket.
Publikationsnummer: 2013:121.
ISBN: 978-91-7467-512-2.
Utgivningsdatum: Oktober 2013

Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd - Utdrag
7.11 Master och vindkraftverk, sidan 128
7.11.1 Järnväg, sidan 128

”• Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

7.11.2 Väg, sidan 129, 130
”• Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7195/2013_121_Transportsystemet_i_samhallsplaneringen_2.pdf

Skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” framtagen av Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket och Försvarsmakten - Utdrag
2014-03-17

Bedöma risk för iskast
”Som stöd för bedömningar av risk för iskast har Elforsk tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i rapporten ”Svenska Erfarenheter av vindkraft i kallt klimat, Elforsk rapport 04:13”. Med riskavstånd menas här inom vilket avstånd från vindkraftverket det finns risk för iskast. Riskavståndet vid risk för iskast bör enligt denna studie beräknas enligt följande formel: Riskavstånd = 1,5 x (rotordiameter + navhöjd). För exempelvis ett vindkraftverk som har en rotordiameter på 130 m och navhöjd på 150 blir skyddsavståndet 420 m.” ”Riskavståndet bör dock bedömas från fall till fall, utifrån den valda lokaliseringens förhållanden, bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador.”

Väg
”Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas, vilket beskrivs i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.”

Järnväg
”Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör även tas till risken för iskast, se vidare i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.” 2

https://www.vindlov.se/Global/Arbetsmilj%C3%B6%20och%20s%C3%A4kerhet%20vid%20vindkraftverk_20140317.pdf

Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines - Utdrag:
Summary
”There is a large need for more and better icing measurements, especially at wind turbine blades. Today's instruments are not reliable and accurate enough. As long as such instruments don't exist, large uncertainties remain in the understanding of icing on wind turbines in general and in the development of new wind turbine ice accretion models.”

”There is a need for more detailed investigations on ice throw of wind turbines and the development of validated ballistic models which are able to determine the risk of ice throw at any planned wind farm.”

4.4 De-Icing and Anti-Icing - State of the Art
”One thing which is common for this research field is that most of this work is done internally by manufacturers and therefore, only very little information about the technical specifications and the performance of these systems is available to the public.”

De-icing
”Currently, it is not possible to predict icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process of removing the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be anti-icing is not available today.”

”There are not yet any information of long term effects of heating systems on the blade structure of large wind turbines.”

”As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades.”

Anti-icing
”Most of these approaches are tested in labs, there are only few field tests. Field tests are mainly available for hydrophobic coatings. Biochemical technologies are still in the labs.”

4.5 Safety issues
4.5.1 Ice throw - State of the Art
Beträffande ekvationen d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m “The major drawback of the formulas is the fact, that the dependency of the ice throw risk on the wind statistics under typical icing conditions is neglected”.

”Today there exist only rare systematic empirical studies on the distribution of ice throw of wind turbines.”

http://www.elforsk.se/Global/Vindforsk/Survey%20reports/12_13_report_icing.pdf

International Energy Agency (IEA) uppger bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009 – Utdrag
4.3 Key findings –4.5 Safety issues
5.2.5 Safety issues - Ice throw Safety: “No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area”.

NOTERA även, att i Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppges, ”att det finns rapporter om att blad/bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd”. Notera att vid denna tidpunkt var totalhöjden d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter).

Kommentarer:

Det finns risk för isbildning och utkastade föremål oavsett årstid inklusive iskast från vindkraftverk uppställda inom Er Kommun som bl.a. kan utsätta 3:je person och egendom för livsfarliga säkerhetsrisker, ja till och med dödliga olyckshändelser oavsett om vindkraftverk är utrustade med ”ishindrande system” eller inte!

Som framgår av nästan alla av Kommunernas Vindbruksplaner/Vindkraftsplan beaktas inte alls relevanta krav på säkerhetsfordringar för 3:je person, egendom och trafiksäkerhet etc. då vindkraftverk är i drift och i bruk, roterar, då antagna Vindbruksplaner/Vindkraftsplanen inte antagit ett tillräckligt minsta riskavstånd för utkastade föremål som blad / bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar från vindkraftverk t.ex. till väg, järnväg, industrianläggningar, etc. Notera att ”Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen” och skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” som anger med stöd av ”Henry Seifert ́s ekvation d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]”, att ” i områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas”.

Er Kommun är en egen myndighet som när vindkraftsverk skall uppföres inom kommunen aktivt måste pröva och besluta i alla vindkraftsärenden och om vindkraftsverk godkänns för etablering inom Er kommun så, att ev. Länsstyrelsens Miljöprövningsenhet kan gå vidare med tillståndsärendet.

De kommuner som endast har beaktat säkerhetsrisk t.ex. för iskast då vindkraftverk inte är i drift och i bruk, inte roterar, kan ha begått och kan tänkas begå nya brott på grund av oaktsamhet och försummlighet. Detta bör kontrolleras, följas upp och nödvändiga åtgärder måste vidtas!

PS. I hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta, som riskerar omfattande isbildning på eventuella vindkraftverk.

Bureå 2014-10-01

Claes-Erik Simonsbacka Köpmangatan 8

932 52 BUREÅ

Säkerhetssakkunnig ingenjör


Creeper MediaCreeper