Sanningen kommer från öst

Redaktionen 12 Januari, 2019 17:03 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Den finska vindkraftsopponenten Päivi Peltoniemi beskriver i en artikel hur infraljud från vindkraftverk påverkar närboende och sakta försämrar deras hälsotillstånd.

Den finske reportern Matias Turkkila från den finska TV-kanalen Suomen Uutiset, samtalar med den portugisiska forskaren Dr Mariana Alves Pereira, vid Lusofona University, Lissabon. Mariana och hennes forskargrupp har under 30 år studerat infraljudets effekter på människor i arbetsmiljö och bostäder. Under senare år har uppmärksamheten också riktats mot den kraftiga exponeringen av lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk.

Mariana Alves-Pereira medverkade i september 2018 vid två seminarier om vindkraft och hälsa i Finland. Hon har kandidatexamen i fysik, magisterexamen i biomedicin och doktorsexamen i miljövetenskap. Enligt hennes forskargrupp kan en långvarig exponering orsaka så kallad vibroacustic decease, VAD.

”Problem kan orsakas av många källor till infraljud eller lågfrekventa ljud, till exempel luftkonditioneringssystem, stora kompressorer, flygplan eller tunnelbanor. Vindkraftverk är de sista på en mycket lång lista av tekniska system, som kan orsaka störningar från infraljud och lågfrekvent ljud i bostäder. Symptomen på VAD varierar vid yrkesmässig exponering eller bostadsexponering. Yrkesmässig exponering sker under kortare tid och kroppen har en återhämtningsperiod. I hemmet sover människorna under bullerexponeringen.

- Människor som har infraljud och lågfrekvent ljud i sina bostäder börjar vanligtvis säga att de vaknar trötta, säger Mariana Alves-Pereira.

- Efter några månader inser de att de inte sover bra. Och sedan uppstår minnes- och koncentrationsproblem. Med tiden kan de utveckla mag-tarmproblem eller hudproblem.

- Alla symptom är relaterade till brist på sömn. Man kan höra ljud, känna tryck på bröstet eller tryck på öronen. Symptomen är inte specifika och kopplas ofta till kost, livsstil eller åldrande, medan de förbättras när man lämnar hemmet under längre period. Exponering för lågfrekventa ljud kan upptäckas genom medicinska test. I syfte att skydda människors hörsel har vetenskapen utvecklat ett mätvärde för ljud som kallas dBA. Det fokuserar uteslutande på den mindre hörbara delen av den akustiska energin. Den tyngre ohörbara ljudenergin utesluts vid mätningarna. Vid 10 Hz undanhålls 70 dB linjärt mått (zero). dBA-måttet är vetenskapligt ogiltigt för mätning av infraljud. Precis som det mänskliga ögat inte känner av röntgen eller ultraviolett ljus, så uppfattar det mänskliga örat vanligtvis inte infraljud. Det finns motvilja att angripa problemet med lågfrekventa ljud och infraljud, då många utsätts för dem. Precis som med asbest. Då visste alla att det var farligt och att folk blev sjuka, men man fortsatte att använda materialet. Nu tar vi bort all asbest! Det finns många studier om människors hälsa runt flygplatser. De har mer högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och är mer benägna att begå självmord”.

Finsk pilotstudie visar att symptom orsakade av infraljud från vindkraftverk minskar först över15 km från verken. Enligt artikeln visar studie i Satakunta och Norra Österbotten att skador kan orsakas av vindkraftverkens infraljud över 15 kilometer från verken. Studien genomfördes av Finlands miljöhälsa OY, våren 2016.

”Det har noterats att närboende börjat uppleva en mängd olika symptom efter byggandet av vindkraftverk, oftast inom några månader, enligt ordföranden Markku Mehtätalo. Tidigare har det antagits att symptomen minskar inom 10 kilometer. Men det är känt att symptomen hos känsliga personer vanligtvis inte minskar på detta avstånd. Studien uppfyller kraven på statistisk säkerhet.

Underlaget var omkring 50 familjer med symptom hos varje familjemedlem. Totalt var cirka 200 personer involverade i studien.

Nattstörning är ett typiskt symptom. Den grundläggande frågeställningen var om familjen märkt förändringar i hälsotillståndet under de senaste sex månaderna eller inom ett år. De intervjuade fick inte i förväg veta om möjlig koppling till uppförandet av vindkraftverk.

  • Majoriteten av respondenterna kunde inte ange någon förändring av sitt allmänna hälsotillstånd. Det fanns dock många svar på skilda symptom, säger Mehtätalo.
  • De vanligaste var sömnstörningar eller behovet av sömn, trötthet och olika smärtor. Endast några få respondenter ansåg att vindkraft var en möjlig orsak. Svaren kategoriserades enligt symptomens svårighetsgrad och utsattes för statistisk analys. Skadliga eller svåra symptom var tre gånger vanligare nära vindkraftverk (≥ ca 15 km från vindkraftverken).
  • Analysen pekar starkt på att de flesta människor påverkas av samtidiga symtom efter byggandet av kraftverken. De flesta symptomen är typiska stressymptom, säger Mehtätalo. 
Även om några individer har misstänkt att symtomen orsakas av vindkraftverk, särskilt om de är synliga eller potentiella biverkningar är kända i förväg, har symptomen uppstått oberoende av attityd.
  • Forskning visar att symptom inte orsakas av attityder, säger Mehtätalo. 
Förekomsten av symptom minskade signifikant från 15 till 20 km från verken. Om det fanns flera verk ökade risken för människor som bodde eller uppehöll sig mycket i området.
  • I pilotstudien togs även hänsyn till verkens placering och man uteslöt inte möjligheten att effekten mellan flera vindparker skulle kunna vara större och på längre avstånd än från en enda klart avgränsad park, berättar Mehtätalo.
  • infraljudsmätningar i olika delar av Finland under 2017, har visat att 15-20 km är ett typiskt avstånd där det pulserande infraljudet från vindkraftverk kan detekteras genom mätningar under nästan alla omständigheter. Enligt en amerikansk studie kan infraljud mätas, under gynnsamma förhållanden, till ett avstånd av 90 km från vindkraftverken.
 Om pilotstudien är representativ, lider cirka 400 000 finländare av symtom på grund av vindkraftverk och endast ca 10 000 av dem relaterar symtomen till vindkraftverk. På grund av den ringa mängden forskningsdata måste de starka slutsatserna tas med försiktighet.
  • Studien visar dock tydligt att besvären i alla tidigare studier redan kan antas vara för låga, säger Markku Mehtätalo.
  • Bland annat, omfattande och djupgående material som samlats inom en radie av 11,7 km från vindkraftverk i en amerikansk studie, som använts i flera publikationer, avslutar han”.

Alltmer fakta om vindkraftverkens allvarliga hälsoeffekter undergräver nu förtroendet för den svenska myndighetsutövningen. Tidpunkten för en officiell ursäkt till allmänheten närmar sig.

Ove Björklund
Ängersjökampen


Silent killer

Redaktionen 03 Januari, 2019 20:31 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan över stora områden.

Doktor Mariana Alves Pereira, vid Universitetet i Lissabon, har under 30 år studerat det lågfrekventa infraljudets effekter på hälsan. Hon har en masterexamen i biomedicinsk teknik och en doktorsexamen i miljövetenskap.

Tidigare i år redovisade hon, vid en föreläsning i Ljubljana, Slovenien, vetenskapliga bevis som entydigt stöder de sedan länge till myndigheter och domstolar framförda vetenskapliga bevisen på de pulserande infraenergivågornas allvarliga effekter på hjärta, hjärna och inre organ, som orsakas av olika tekniska ljudkällor.

Föreläsningen redovisas på denna länk med videoinspelning.

Infraljudet har mycket låg frekvens (<20 Hz) och ligger under tröskeln för mänsklig hörsel. De tunga tryckvågorna har fysisk påverkan på de mänskliga organen, vars effekter eskalerar med exponeringstiden. Detta är ett problem för människors hälsa. Kraftig infraljudsbelastning från vindkraftverk förekommer ned till 1 Hz. Vid dessa frekvenser är våglängderna mycket långa och svåra att skydda sig mot. De utbreder sig långt och kan lätt tränga genom materia och byggnader. De kan också förstärkas genom resonans inomhus. Specifikt för vindkraftsljud är de kraftiga pulserna och ekoeffekter, som uppstår när vingarna passerar tornet. /Not. Andra rapporter redovisar interaktion med de pulserande markvibrationerna i samma frekvensområde över långa avstånd/.

Den akustiska och miljömedicinska experten bekräftar också kritiken mot tillämpning av dBA-filtrering, som sedan lång tid framförts till Miljöprövningsdelegationer, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och domstolar, men in absurdum avvisats med hänvisning till ogrundad ”praxis”. Myndigheternas bristande intresse för vetenskaplig utvärdering, fixering vid det hörbara ljudområdet och underlåtenhet att efterleva Miljöbalkens försiktighetsprincip är högst anmärkningsvärd.

Viktiga avsnitt i föreläsningen:

  • 10.00. Redovisning av skillnad mellan dBA-värde och verklig exponering av ljudenergi.
  • 12.00. Olika vävnader påverkas vid olika frekvenser.
  • 12.30. Exempel från en minkfarm i Danmark, som exponerats för "akustisk förorening" från vindkraftverk. Diagram visar att en liten andel av ljudenergin utgörs av hörbart ljud (röda staplar). Diagrammen visar också, kraftigt ökad belastning av ohörbara mekaniska tryckvågor, som uppstår när verken är i drift (grå staplar). Verksamheten vid minkfarmen övergavs då minkhonorna fick missfall eller dog av självskadebeteende. En arbetare utvecklade posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
  • 16.00. Ny mätteknik visar kraftiga pulser av akustisk energi.
  • 18.00. Specifika ”harmonic series”, som är störande och inte kan redovisas med dBA-värden.Den portugisiska forskningen började för 30 år sedan, med studier av infraljudets neurologiska och kardiovaskulära effekter på flygplanstekniker.
  • 22.00. Risk för epilepsi (neurologiskt problem) som är cirka 50 gånger högre än genomsnittet.
  • 25.00. Abnorm förtjockning av hjärtsäcken (pericardium). Echocardiografi kan avgöra ”diastolisk dysfunktion” (blodtryck) eller kardiovaskulär infektion.
  • 29.00. Förtjockning av blodkärlens väggar, medför successivt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och hjärtinfarkt.
  • 30.45. Morfogenesis är ett begrepp för beskrivning vävnaders tillväxt, som uppstår när kroppens vävnader söker förstärka sig mot extern mekanisk påverkan.
  • 31.40. 1995 påbörjades studier av klinisk sjukdomsutveckling vid hög ljudbelastning, som visade att 50 procent av flygplansteknikerna utvecklade bronkitis efter fyra år och att 50 procent hade blod i urinen efter tio år. Psykiatriska störningar, led- och muskelsmärta eller nedsatt syn var andra symptom.
  • 34.45. Andningsbesvär. Råttor som exponerades för ljud motsvarande arbetsmiljömässig belastning utvecklade förtjockning av lungvävnaden.
  • 36.15. Tracea (luftstrupen). ”Brush cells” är små epitelceller som har en viktig rengörande funktion. Dessa klumpas ihop och dör. /Uppbyggda av ämnet aktin/
  • 37.45. Coclea (Öronsnäckan). Det basala membranet är täckt av vibrerande hårceller /aktin/. Dessa förlorar rörlighet med ålder och ökad belastning. Det basala membranet fungerar medan signaler från hårcellerna försvinner. Detta orsakar besvär vid ljudexponering och leder till isolering från besvärande ljudmiljöer. Laboratorieförsök visar epilepsiliknande reaktioner hos möss.
  • 43.10. Effekter på cellnivå. Forskning vid Harvard University, visar hur celler samverkar vid yttre mekanisk påverkan för att förstärka vävnader i hela kroppen. År 2000 började hennes forskargrupp undersöka klagomål på ljudstörningar i bostäder. De fann att även icke yrkesmässiga individer som utsattes för långvarigt infraljud verkligen blev sjuka.
  • 45.00. Effekter av infraljud kan eskaleras inom bostäder, eftersom man befinner sig i denna miljö under mycket längre tid.
  • 48.08. Exempel från Portugal. I november 2006 startades fyra vindkraftverk inom 800 meter från en bostad. Fem månader senare i mars 2007, upplevde familjemedlemmarna allvarliga hälsoproblem. Deras son, som tidigare presterat mycket goda studieresultat, kunde plötsligt inte tillgodogöra sig undervisningen. Han förlorade energi och betygen sjönk drastiskt. Hästarna i den familjeägda farmen för uppfödning av ridhästar utvecklade "boxy foot" (Deformitet, bakåtböjda hovar). Patologisk undersökning visade förändrade blodkärl. /Not. Effekter av verkens markvibrationer är underskattade enligt tysk-grekisk rapport/.
  • 53.30. Minkfarmen i Danmark. Hundratals aborterade foster, orsakade av infraljud från närliggande vindkraftverk, enligt experter.
  • 56.00. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Tyskland. Bostad, som på två sidor omges av vindkraftverk, belägna mindre än 2000 meter bort. När familjen flyttade in i hemmet fanns två turbiner. Senare tillkom dussintals nya turbiner, varvid familjen upplevde sådana besvär att de uppförde en bunker under huset i ett desperat försök att skydda sig.
  • 57.05. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Irland. Övergivet hus. En 9-årig son utvecklade epilepsi och hans 19-årige bror posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).

Dr Mariana Alves Pereira sammanfattar: "Jag vet att det är typiskt deprimerande, men det här är de vetenskapliga fakta som vi har efter 30 års forskning."

Hennes tydliga presentation av infraljudets mekaniska effekter på människokroppen, förstärker kraven på omgående avslut av den rigida tillämpningen av irrelevant dBA-filtrering och förlegad ”praxis”, som påtvingats svenska medborgare.

Bevisen är nu så tydliga att det politiska systemet omedelbart måste ingripa för att införa moratorium för pågående vindkraftsprojekt och återkallelse av vilande miljötillstånd.

Politikerna har också ansvar för de skador som redan orsakas svenska medborgare och därmed skyldighet att ompröva samtliga befintliga anläggningar för alternativt nedreglering, nedmontering och avveckling. Nedreglering kan kompenseras med förlängt certifikatstöd.

Sveriges politiker måste våga bryta sig ur den förlamande energipolitiska överenskommelsen. Danska folketingets insiktsfulla beslut om att avveckla 2.450 landbaserade verk av totalt 4.500 verk, bör vara ledande.

Den framtida markanvändningen ska fastställas på regional nivå i enlighet med den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

De svenska myndigheternas bristande intresse att klarlägga vindkraftens negativa effekter på ekosystem, biologisk mångfald, klimat och skogsnäringen är lika skrämmande och kan få irreparabla effekter för nästa generation.

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan och ekosystemen över stora områden och omgående verka för moratorium med tydliga politiska direktiv till ny strategi för begränsning av vindkraften och kraftfulla åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte


Creeper MediaCreeper