Förskönande omskrivning av muta?

Urban Zingmark 29 December, 2018 14:50 Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Ett tillskott i ordförrådet för påverkan av kommunalt beslut att bygga vindkraftverk är ”vindbygdsmedel”. Det används omväxlande med ”bygdepeng” och ”bygdemedel” i den svenska diskursen. 2004 dök benämningen ”vindbyar” upp i en projektbeskrivning i Sorsele. 2014 började Vindelns kommun använda ”vindbygdsmedel” istället för ”bygdepeng” eller ”bygdemedel” som blivit befläckade med mutstämpel i media och sociala media. Variationen av ord för en nyckelfråga i beslutsprocessen tyder på ett behov att finna något som är specifikt för vindkraft.

I samband med beslutet i Umeå kommun för vindkraft i Botsmark, sägs villkor och syfte vara följande:

Högaliden Vindkraft AB har åtagit sig att bidra med vindbygdsmedel för att gynna trivsel och utveckling i bygden. Vindbygdsmedel uppgår till 10.000 kronor per vindkraftverk och år och kommer att delas ut tillsammans med den lokala föreningen Botsmark-Åkullsjöbygdens Framtid & Utveckling (BÅFU), säger Per Anders Östling.

Läs mer.

BÅFU ekonomisk förening bildades 2011, dock inte uttalat i stadgar för att ha en mottagare av pengarna som av exploatören av vindkraft lockade med. Styrelsen har tio ledamöter, varav åtta män och två kvinnor. Medelåldern är 66,3 år. Ingen årsredovisning finns tillgänglig. Varken Högaliden Vindkraft AB eller BÅFU har offentligt uttalat vad pengarna ska användas till. Vilka möjligheter för insyn har byborna?

Mitt förslag som skriver på denna blogg är att använda pengarna till professionell undersökning av hälsoeffekter avseende buller beroende på vindkraftverken.


Vindkraftens hälsoeffekter måste tas på allvar

Redaktionen 05 December, 2018 10:00 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund
Se inledande artikel här

Den statliga sfären har alltför länge hindrat en saklig prövning av vindkraftsanläggningarnas hälsorisker. Miljöprövningsdelegationerna har konsekvent avvisat framlagda bevis ur vetenskapliga rapporter och offentliga utredningar. Oftast utan att bevisen överhuvudtaget omnämns i prövningsprocessen. Myndigheterna har egenmäktigt hävdat en förlegad "praxis" om 40 dBA, som i decennier förkastats av akustiker och saknar fysisk relevans då mätutrustningen programmerats att filtrera bort 60% av ljudenergin <200 Hz och 100% av de ohörbara energivågorna <20 Hz.

Naturvårdsverket har tydligt ansvar för att bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och att delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Detta ansvar väger lätt när det gäller statliga intressen. Ett remarkabelt exempel är Naturvårdsverkets vägran att ingripa i ett mycket konkret fall i Ängersjö, Härjedalen, avseende begärd återkallelse av två mindre anläggningar, Sandtjärnberget (5 verk) och Ängersjökölen (5 verk). Naturvårdsverkets vägran att efterleva sin skyldighet att väcka talan i domstol för skydd av 4 fredade örn- och ett berguvshabitat och genom två domstolsprocesser söka slippa detta ansvar har redovisats i artikel på SkyddaMiljön, 17 Juni 2018 här.

Definitivt skydd fanns genom dom fastställd av Svea Hovrätt, länsstyrelsens Strategi för örnar och vindkraft (10 km), Naturvårdsverkets egen uppdaterade syntesrapport 6740, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (6 km). Därtill hot från den statliga markupplåtaren Sveaskog AB, som ansökt om bergtäkt för 500.000 ton fyllnadsmaterial mitt i området, vilket kan betraktas som avsiktligt brott mot EU:s Fågel och Habitats-direktiv. (Läs mer)


Statlig faktaresistens utgör hinder för hållbarhet

Redaktionen 03 December, 2018 13:25 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Statlig faktaresistens utgör hinder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Den svenska statsapparatens och rättsmaskineriets försök att knäcka Ängersjöbornas kamp mot Sveaskog AB och Renewable Ltd:s planer på exploatering av deras framtida levnadsmiljö i uråldrig kulturbygd med unik biologisk mångfald, har tidigare redovisats här.

Agerandet innebär att tillämpning av unionsrätten blockeras genom godtycklig bedömning av enskild tjänsteman på Naturvårdsverket, vilket ger känsla av glesbygdsutanförskap och baggböleri. Tidigare förlorades äganderätten till byns skogar och nu riskerar medborgarna att förlora återstående värden, hälsa och rätt till hållbar framtid ända in i sovrum och vitala kroppsorgan.

Vi har alltför länge bevittnat att centralmaktens förlängda armar inte beaktar vetenskapliga bevis om vindkraftverkens hot mot folkhälsa, ekosystem och biologisk mångfald, samt förluster av sociala, kulturella och ekonomiska värden. Detta är ett systemfel och hinder av unionsrätten.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd har till samtliga riksdagspartier (Bilaga 1) redovisat vetenskapliga bevis om infraljudets (energivågor) och markvibrationernas allvarliga hot mot folkhälsan, ekosystemen, skogsnäringen och demokratin. Vi har hos Svea Hovrätt, hemställt om prövningstillstånd och begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen (bilaga 2), med hänvisning till att dessa risker måste utvärderas, innan den politiska tanken att uppföra 12.000 vindkraftverk realiseras, för att uppnå ett fossil- och kärnkraftsfritt samhälle.

Vi kommer att i tre delar redovisa fakta och synpunkter här på SkyddaMiljön;

  1. Vindkraftsanläggningarnas hälsoeffekter måste tas på allvar. Starkt stöd finns i  WHO-rapporten ”Environmental Noise Guidelines for the European Region 2018” och vetenskapliga rapporter om infraljudets och markvibrationernas interagerande och allvarliga hälsoeffekter vid långtidsexponering.
  2. Vindkraftsanläggningarnas effekter på klimat, ekosystem och skogsnäringen måste utvärderas. Stärkta krav på statliga bolag genom European biodiversity strategy to 2020, delmål 1-3/6, EU-program för landsbygdsutveckling, korrekt implementering av EUOROBAT Guidelines 2015, EU-Birds Directive – Annex I, II & III, Tetrao urogallus (tjäder), Agenda 2030 Mål 15 och UN-konventioner (Global Pact etc.). 
  3. Begränsande faktorer för hållbar vindkraftsutbyggnad. Kommentarer till Naturvårdsverkets uppdragsplan (oktober 2018).

Det finns bara en jord och det finns gränser för vad den tål, om förutsättningarna för hållbar framtid ska kvarstå. Redan idag överskrids ett antal gränser vad gäller medborgarnas rättigheter och hälsa, klimatförändring, markanvändning och förlust av ekosystem och biologisk mångfald.

Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd


Vattenfall ger dödsstöt

Urban Zingmark 02 December, 2018 13:43 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Ordföranden i Gällivare sameby anser att planen på 150 vindkraftverk i Storlandet kan bli en dödsstöt.

Ordförrådet håller på att ta slut i rapporteringen av fortsatt exploatering av vindkraft. Investerare och rättsväsende tycks inte bry sig om samernas rätt eller naturens rätt. Här talar vi inte om naturrätt utan om Naturens rättsskydd i förhållande till människan. Det är hög tid att göra allvar av idéer att tilldela naturen rättigheter som subjekt, rättssubjekt. Ingen för i verklig mening naturens rätt. Skadeverkningarna från vindkraftverken är på väg att öka ytterligare. Därför måste nya sätt prövas att förhindra den utveckling som pågår, nu särskilt i Norrbotten och Västerbotten som drabbas hårt. Ordföranden i Gällivare talar för samernas rätt. Majoritetssamhället spelar ett dödens falskspel mot Naturen.


Creeper MediaCreeper