Höger/vänster i klimatfrågan

Urban Zingmark 31 Maj, 2016 14:10 Annat Permalink Trackbacks (0)

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken - som Vowles förmodligen inte har satt själv - talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som "vår tids ödesfråga, klimatfrågan". Empiri i vetenskap är så mycket mer.


Regeringen får förslag av FSL

Urban Zingmark 23 Maj, 2016 22:10 Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Ove Björklund, Föreningen Landskapsskydd har sänt följande förslag till Miljödepartementet i Sverige.

Skrivelse FSL: Förslag om kompensatoriska åtgärder för skydd av kungsörn, enligt EU-Directive 2009/147/EG  enligt EU-Directive 2009/147.pdf


Den sviktande staten och de tysta medborgarna

Urban Zingmark 01 Maj, 2016 12:54 I vanlig media, Annat Permalink Trackbacks (0)

När man sammanför den syn som förmedlas i två mediala kvalitetsprogram mörknar framtidsutsikterna ytterligare. Axess hade ett lunchprogram den 15 april i år med temat "När staten sviktar”. Anna Dahlberg, Expressen och Patrik Oksanen, Hudiksvalls tidning inledde diskussonen och tecknade en bild som visar hur staten på område efter område sviktar. Dahlberg gick igenom flera områden. Polisen har tappat funktionsförmåga och slits av inre strider. Skolan har överlåtits till marknaden med företagare vilka som helst med mycket varierande förutsättningar. Sjukvården har återkommande kriser. Försvaret kan inte motsvara det hot som omvärlden innebär. Oksanen beskrev Sverige ur ett geografiskt perspektiv där de mindre orterna får avstå statlig verksamhet till större orter, som i ett senare steg tvingas avstå till förmån för de ännu större orterna. Hotet om nedläggning av Skatteverket i Lycksele var ett exempel. Minskning av antalet tingsrätter och lantmäterier är andra exempel. När offentlig representation försvagas på mindre orter är det mycket annat som dras med i fallet, t.ex. föreningsliv.

Godmorgon, världen!, SR 1 hade idag den 1 maj en intervju med Sven-Eric Liedman, han som kommit med den 14:e upplagan av sin bok, nu betitlad ”Från Platon till kriget mot terrorismen”. I radion gav Liedman uttryck för att folk i allmänhet har haft en växande tendens att överlåta tänkande och maktutövning till Ledarna. Det kan jämföras med hur Hitler och Mussolini fick och tog sin maktposition. Liedman såg nu den största historiska förändringen sedan 2:a världskriget.

I arbetet med SäkraMiljön och SkyddaMiljön finns liknande erfarenheter. Ett avgränsat men graverande exempel är länsstyrelserna i sin roll i prövning och tillsyn av regler i Miljöbalken. I fall efter fall har vi konstaterat och redovisat hur myndigheten misslyckats. Det vore lätt att ropa efter större resurser men det räcker inte. Förfallet tycks vara oåterkalleligt. Proppen har gått ur för länge sedan och det går inte att få gehör ens för korrigering av uppenbara fel. I vårt arbete har vi också år efter år sett hur intresset och förmågan att föra diskussioner eroderat bland medborgare. Förstår kommunmedborgarna i Robertsfors Maktens mygel i frågan om anläggningen för farligt avfall? Har vännerna från protestmötet i Knutstorp 2010 mot vindkraftverk tappat bort att skadeverkningarna ökat kraftigt i Sverige? Det räcker inte att Makten diskuterar inbördes. Eller att några få idealister anstränger sig. Utan ett brett deltagande från medborgarna ökar risken att Liedmans skräckvision blir verklig.


Creeper MediaCreeper