Bixia förlorar i MMÖD pga. buller

Urban Zingmark 27 Oktober, 2014 21:28 Anmälningar och överklaganden, Samarbete, Bra!, Buller Permalink Trackbacks (0)

Patrik Erixon i Ödeshög har informerat om Bixia som tillsammans med länsstyrelsen har förlorat ett mål i Mark- och miljööverdomstolen, ett mål som gäller buller från vindkraftverk. Bixia är ett elhandelsföretag med säte i Linköping.

Patrik skriver så här:

Hej!

Ta del av domen i banbrytande dom i Nässjö!

37,4 dB krav som ställts av rättsinstans för Lantbrukarefamilj som har nattsömnen störd.

ÅF är tillsynes även här inblandade i ovederhäftiga mät- och beräkningsförfaranden.

Tidigare dom i MD medföljer.

Med vänliga hälsningar Patrik Erixon

20141027 Bixia bullerdilemma Göstorp, Nässjö.pdf
20141027 Dom.pdf

Bertil Persson, Vara, välkänd expert bl.a på bullerfrågor, har dragit följande slutsats om osäkerhetsmarginal:

Dom i Mark- och Miljööverdomstolen, Svea Hovrätt, fastställer krav på osäkerhetsmarginal vid bullermätningar – i aktuellt fall 2,6 dB(A), vilket betyder ca 300 m i ökat skyddsavstånd visavi bostad.


Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Redaktionen 24 Oktober, 2014 18:09 Vindkraftverk, Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Till minne av Mats Rondin - "In the silence of nature"

Vid Mats Rondins död
Musik och konst mot vindkraft
Av Peter Skeel Hjorth, journalist och författare

Risken att få sitt livsverk förstört av vindmöllor kastade tunga slagskuggor över de sista åren av cellisten och dirigenten Mats Rondins liv och gärning som musiker i världsklass. Hans plötsliga, alltför tidiga död av en hjärtinfarkt vid 54 års ålder väckte stor uppmärksamhet i medierna. Av naturliga skäl låg fokus på hans insats som musiker. Det var han som stod på podiet under festkonserten för kronprinsessan Victoria kvällen före hennes bröllop. Och det var han som svingade taktpinnen då kungens 40-årsjubileum firades med musik.

Men inte många fick veta att Mats Rondin sedan drygt fem år stod mitt i en uppslitande kamp för att rädda sitt familjeliv och sitt livsverk från ett vindkraftsbygge, som lagt en våldsam psykisk och känslomässig press på honom.

Tillsamman med sin hustru hade han skapat musikcentret Isidors Kulle i det skånska Huaröd, där det bl.a. arrangerades välbesökta friluftskonserter med berömda svenska artister. Isidors Kulle blev mittpunkten för många av Sveriges finaste musiker och för ensemblen Huaröds Kammarorkester.

Platsen hade Mats Rondin och hans hustru valt på grund av landskapets skönhet och, inte minst, för den tystnad som är nödvändig för att hålla konserter under öppen himmel, och för att göra högkvalitativa inspelningar.

Men 2009 blev planer på ca. 50 vindkraftverk av industristorlek på godsen Maltesholm, Vittskövle och Borrestad ett konkret hot mot Isidors Kulle. De närmaste vindkraftverken kunde komma att stå en kilometer från musikcentret. En oberoende akustikfirma beräknade att oljudet från vindmöllorna skulle omöjliggöra centrets aktiviteter.

Jag lärde känna Mats Rondin påsken 2009 då föreningen Bevara Linderödsåsens ordförande, Per von Wachenfeldt, tog oss med till Hishult nära Laholm för att studera och filma de jättevindmöllor, som har förpestat invånarnas tillvaro där.

Mats Rondin var en fin personlighet, vars milda sätt speglades i hans musik och dirigentverksamhet. Nu mötte han ett helt annat slags människor än dem han arbetade med i kulturlivet. Det var hårda, kalla affärsmän och deras rådgivare som strävade efter efter att tjäna stora pengar. De behandlade Mats Rondin nedlåtande, utan respekt.

Han stod också inför okunniga lokalpolitiker och ämbetsmän från kommun, länsstyrelse och miljödomstol. Exempelvis den domare som i ett telefonsamtal med Mats Rondin sa, att hans musikcentrum väl också stördes av flyg. Så lite kunskap hade denne domare om ljud och vindkraftsbuller.

Mats Rondin använde snart sagt varje ledig stund på saken och stora summor gick till advokathjälp. Tillsammans utvecklade han och jag en idé om att arrangera en protestkonsert mot felplacerad vindkraft i människors närhet. Vi ville få igång en debatt med hjälp av musik.

Protestkonserten hölls på Knutstorps Borg i Skåne, söndagen den 29 augusti 2010, med medverkan av representanter från svenskt kulturlivs toppskikt, bl.a. filmregissören Jan Troell. En rad skånska protestföreningar var med att genomföra arrangemanget, som samlade över 1000 deltagare.

Vi enades också om att göra en kortfilm, som med konstens hjälp skulle skapa förståelse för nödvändigheten av att ta större hänsyn till vindkraftens negativa konsekvenser. Tillsammans körde vi runt till natursköna platser i Skåne och Mats Rondin filmade. Han var konstnär ut i fingerspetsarna och hade också känsla för att använda en halvprofessionell filmkamera och klippa film.

Filmen kom att ta flera år att färdigställa, då Mats Rondin krävde att den skulle vara lika perfekt som en konsert.

”In the silence of nature” kom filmen att heta, efter titeln på en komposition av Staffan Storm från protestkonserten på Knutstorps Borg. Det musikaliska temat är annars en saraband för cello av J.S. Bach, spelad av Mats Rondin på hans älskade Isidors Kulle.

Filmen producerades utan något filmtekniskt eller ekonomiskt stöd. Den fick sin premiär på biografen Gloria i Köpenhamn den 17 juni i år, genom samarbete mellan två skånska protestföreningar och Föreningen Svenskt Landskapsskydd och den danska Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Mats Rondin var med i biografsalongen, som var fylld till sista plats.

Nu skulle filmen börja leva sitt eget liv. Men Mats Rondin var så upptagen av musikalen Doktor Zhivago i Malmö och andra musikaliska aktiviteter, att han i ett mejl till mig skrev att han ”hade en hysterisk arbetsperiod framför sig”. Jag såg honom aldrig igen. ”Tristis est anima mea” är det latinska namnet på en kantat av J.S. Bach. Det betyder: Min själ är full av sorg. Se kortfilmen ovan till ära för musikern, konstnären och hedersmannen Mats Rondin.

Källa: FSL


Tack till Degernäsborna och advokat Björn Rosengren!

Urban Zingmark 21 Oktober, 2014 19:53 Anmälningar och överklaganden, Annat, Bra! Permalink Trackbacks (0)

Äntligen har rättvisa skipats! Länk (kräver inloggning). Både Degernäsborna och advokat Björn Rosengren har fått ta en massa skit av kritiker i Umeå med förrre kommunalrådet Lennart Holmlund i spetsen. Kritikerna har velat frånta markägare och naturskyddsvänner rätten att ifrågasätta Botniabanan och dess dragning. Degernäs ligger strax söder om Umeå.

Nu har Europadomstolen dömt så här:

Regeringsrätten gjorde fel när de vägrade att pröva fastighetsägarnas klagan mot regeringens beslut om Botniabanans dragning i Degernäs.

Europadomstolen har efter drygt fem år slagit fast att regeringsrätten därmed bröt mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som även är inskriven i grundlagen i Sverige.

Nu tycker vi att Holmlund ska ta ett långt och hett reningsbad i nya badhuset där han ska bli chef. Gör han där mindre skada för rättsmedvetandet och demokratin? Man kan fråga sig om det är klokt att utse en person som visat brist på rättsmedvetande till en hög post med jättelön i företag som medborgarna i Umeå äger.

Men långt viktigare är nu att sakägare i miljömål ska driva sina frågor med mycket större tillit och kraft. Domen är en miljöhistorisk händelse av allra största betydelse från och med denna dag!


Fråga om iskast till föreskrivande myndigheter

Redaktionen 05 Oktober, 2014 17:25 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Claes- Erik Simonsbacka, Bureå, har sänt fråga till föreskrivande myndigheter om iskast från vindkraftverk. Frågan har sänts till Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Försvaret, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten. Läs här.


Brev till samtliga Sveriges Kommuner

Claes-Erik Simonsbacka 02 Oktober, 2014 17:12 Vindkraftverk, Insändare vindkraftverk, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Er kommun kan ha begått brott och kan tänkas begå nya brott!

Några exempel på vanliga antagna riskavstånd/skyddsavstånd i kommunernas vindbruksplaner / tematiska tillägg till översiktsplaner - Antagandehandlingar

”Vindkraftverk innebär som regel liten risk för nedfallande delar.”

”Risk för isbildning föreligger men kan elimineras genom att förse verken med ishindrande system.”

” Om enstaka verk ska byggas i kustområdet bör de placeras i redan påverkade landskap, t.ex. längs större vägar och vid industriområden.”

”Avståndet till allmän väg bör vara minst verkets totalhöjd (dvs. tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern), dock minst 50 meter oavsett vägtyp.”

”Vi har använt det skyddsavstånd till vägar och järnvägar som rekommenderas av Vägverket för allmän väg. Det innebär minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. (Boverket 2009).”

”Avstånd mellan järnvägsbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter.”

”Säkerhetsavstånd som normalt brukar användas till större vägar, järnvägar, master och större kraftledningar är verkets höjd (Boverket 2009). Trafikverket anger även att avståndet mellan allmän väg och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, dock minst 50 meter oavsett verktyp.”

”För järnväg anger Trafikverket att avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk bör vara minst totalhöjden på verket, vilket i praktiken innebär totalhöjden plus 20 meter från närmsta spårmitt.”

Det kan även tilläggas, att inte heller topografin/höjdskillnaden mellan vindkraftverk och omgivande markområde på uppställningsplatserna har beaktats i rubricerade handlingar av kommunerna.

Knappast någon kommuner har följt Vindkraftshandbokens av 2009 (Boverkets) råd på sidorna 32 och 33 beträffande kommunernas ansvar ”för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden som råder i kallt klimat måste också vägas in.”

Ansvariga sektorsmyndigheter och Elforsk rapport 12:13 uppger bl.a. följande beträffande riskavstånd för iskast och/eller hårt packad snö:

Transportsystemet i samhällsplaneringen
Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen
Utgivare: Trafikverket.
Publikationsnummer: 2013:121.
ISBN: 978-91-7467-512-2.
Utgivningsdatum: Oktober 2013

Vindkraftverkens säkerhet och riskavstånd - Utdrag
7.11 Master och vindkraftverk, sidan 128
7.11.1 Järnväg, sidan 128

”• Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

7.11.2 Väg, sidan 129, 130
”• Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter.”

”• Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) x 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].”

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/7195/2013_121_Transportsystemet_i_samhallsplaneringen_2.pdf

Skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” framtagen av Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket och Försvarsmakten - Utdrag
2014-03-17

Bedöma risk för iskast
”Som stöd för bedömningar av risk för iskast har Elforsk tagit fram en rekommendation om bedömning av riskavstånd vid risk för iskast i rapporten ”Svenska Erfarenheter av vindkraft i kallt klimat, Elforsk rapport 04:13”. Med riskavstånd menas här inom vilket avstånd från vindkraftverket det finns risk för iskast. Riskavståndet vid risk för iskast bör enligt denna studie beräknas enligt följande formel: Riskavstånd = 1,5 x (rotordiameter + navhöjd). För exempelvis ett vindkraftverk som har en rotordiameter på 130 m och navhöjd på 150 blir skyddsavståndet 420 m.” ”Riskavståndet bör dock bedömas från fall till fall, utifrån den valda lokaliseringens förhållanden, bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador.”

Väg
”Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas, vilket beskrivs i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.”

Järnväg
”Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör även tas till risken för iskast, se vidare i avsnittet ”Bedöma risk för iskast” ovan.” 2

https://www.vindlov.se/Global/Arbetsmilj%C3%B6%20och%20s%C3%A4kerhet%20vid%20vindkraftverk_20140317.pdf

Elforsk report 12:13 Icing of Wind Turbines - Utdrag:
Summary
”There is a large need for more and better icing measurements, especially at wind turbine blades. Today's instruments are not reliable and accurate enough. As long as such instruments don't exist, large uncertainties remain in the understanding of icing on wind turbines in general and in the development of new wind turbine ice accretion models.”

”There is a need for more detailed investigations on ice throw of wind turbines and the development of validated ballistic models which are able to determine the risk of ice throw at any planned wind farm.”

4.4 De-Icing and Anti-Icing - State of the Art
”One thing which is common for this research field is that most of this work is done internally by manufacturers and therefore, only very little information about the technical specifications and the performance of these systems is available to the public.”

De-icing
”Currently, it is not possible to predict icing turbine-specifically in order to start up de-icing systems before there is ice on the blades. Only after the detection of ice on the blades, the process of removing the ice can be started. A preventive de-icing, which would then be anti-icing is not available today.”

”There are not yet any information of long term effects of heating systems on the blade structure of large wind turbines.”

”As de-icing systems mostly focus on the leading edge of a rotor blade, there is a probability for secondary icing, i.e. the ice is melted but re-freezes on the unheated parts of the rotor blades.”

Anti-icing
”Most of these approaches are tested in labs, there are only few field tests. Field tests are mainly available for hydrophobic coatings. Biochemical technologies are still in the labs.”

4.5 Safety issues
4.5.1 Ice throw - State of the Art
Beträffande ekvationen d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m “The major drawback of the formulas is the fact, that the dependency of the ice throw risk on the wind statistics under typical icing conditions is neglected”.

”Today there exist only rare systematic empirical studies on the distribution of ice throw of wind turbines.”

http://www.elforsk.se/Global/Vindforsk/Survey%20reports/12_13_report_icing.pdf

International Energy Agency (IEA) uppger bl.a. i Task 19:s slutrapport, av 2.4.2009 – Utdrag
4.3 Key findings –4.5 Safety issues
5.2.5 Safety issues - Ice throw Safety: “No fallen ice chunks have been found further than 5 rotor diameter from the tower base of a wind turbine. The size of fallen ice chunks can be everything between few grams to several kilograms. Thus, there is a clear need to protect the risk area”.

NOTERA även, att i Statens Officiella Utredningar, SOU, 1999:75 uppges, ”att det finns rapporter om att blad/bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd”. Notera att vid denna tidpunkt var totalhöjden d = 90 m (navhöjden H 60 meter och rotordiametern D/2 = 30 meter).

Kommentarer:

Det finns risk för isbildning och utkastade föremål oavsett årstid inklusive iskast från vindkraftverk uppställda inom Er Kommun som bl.a. kan utsätta 3:je person och egendom för livsfarliga säkerhetsrisker, ja till och med dödliga olyckshändelser oavsett om vindkraftverk är utrustade med ”ishindrande system” eller inte!

Som framgår av nästan alla av Kommunernas Vindbruksplaner/Vindkraftsplan beaktas inte alls relevanta krav på säkerhetsfordringar för 3:je person, egendom och trafiksäkerhet etc. då vindkraftverk är i drift och i bruk, roterar, då antagna Vindbruksplaner/Vindkraftsplanen inte antagit ett tillräckligt minsta riskavstånd för utkastade föremål som blad / bladdelar lossnat, bultar, isbitar och isklumpar från vindkraftverk t.ex. till väg, järnväg, industrianläggningar, etc. Notera att ”Trafikverkets underlag för tillämpning av 3–5 kap. miljöbalken och av plan– och bygglagen” och skrivelsen ”Vindkraft - Arbetsmiljö och säkerhet” som anger med stöd av ”Henry Seifert ́s ekvation d = 1,5 x (D + H) där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]”, att ” i områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas”.

Er Kommun är en egen myndighet som när vindkraftsverk skall uppföres inom kommunen aktivt måste pröva och besluta i alla vindkraftsärenden och om vindkraftsverk godkänns för etablering inom Er kommun så, att ev. Länsstyrelsens Miljöprövningsenhet kan gå vidare med tillståndsärendet.

De kommuner som endast har beaktat säkerhetsrisk t.ex. för iskast då vindkraftverk inte är i drift och i bruk, inte roterar, kan ha begått och kan tänkas begå nya brott på grund av oaktsamhet och försummlighet. Detta bör kontrolleras, följas upp och nödvändiga åtgärder måste vidtas!

PS. I hela landet finns risk för isbildning och enligt Elforsk rapport 08:46 är storleksordningen 70 procent av Sveriges yta, som riskerar omfattande isbildning på eventuella vindkraftverk.

Bureå 2014-10-01

Claes-Erik Simonsbacka Köpmangatan 8

932 52 BUREÅ

Säkerhetssakkunnig ingenjör


Creeper MediaCreeper