Mineralprospektering och -utvinning i Sverige

Claes-Erik Simonsbacka 21 Februari, 2013 20:49 Simonsbacka, Gruvdrift Permalink Trackbacks (0)

Anledningen till de utländska juniorbolagens intresse för Sverige, är de mycket gynnsamma villkoren för gruvverksamhet. Sverige utmärker sig, framför allt beträffande avsaknad av ”gruvroyalty” i kombination med den lägsta beskattningen ur ett globalt perspektiv. De svenska markägarna har från och med den 1 maj 2005, rätt till en mineralersättning som är 1½ promille av ett beräknat värde på bruten malm. Förutsättningen är att bearbetningskoncessionen är beviljad efter den 1 maj 2005.

I Sverige innebär rätten till undersökning i princip ett tvångsvis upplåtande av nyttjanderätten för undersökning (prospektering), dvs. fastighetsägarens (markägarens) rådighet mer eller mindre inskränks, när ett tillstånd beviljats. Fastighetsägaren har alltså ett alltför svagt inflytande t.ex. över den arbetsplan, som skall redovisas av tillståndsinnehavaren / prospektören och som han skall kunna lämna skriftliga invändningar mot. Detta till trots, får fastighetsägaren ett stort framtida förstahandsansvar för de skador som kan uppkomma på bl.a. människor, djur och/eller miljön på grund av utförda prospekterings- / undersökningsarbeten, efter det att undersökningen eller gruvrättigheten upphört och marken återgått till markägaren. Med beaktande av ovanstående borde det vara orimligt för tillståndsinnehavaren / prospektören, att försöka uppnå samförstånd med markägaren, innan undersökningsarbetet påbörjas.

Dokumentationsgranskning av förankringsprocesser i samband med tillståndsprocesser för miljöfarliga industriella verksamheter.

Inflytandemönstret – miljötillstånd visar att vissa aktörer har högre inflytande över länsstyrelsens beslut än andra. Verksamhetsutövaren noteras för ett mycket högt inflytande i länsstyrelsernas tillståndsprocesser, eftersom länsstyrelsens beslut överensstämmer med bolagets intentioner. Kommunala aktörer noteras för ett högt och distinkt inflytande. De aktörer som avstyrkte verksamheter hade inget inflytande över länsstyrelsens beslut. Myndigheten underkänner exempelvis sakägarnas, andra berördas och närboendens ståndpunkter om, att planerna som miljöfarliga verksamheter t.ex. i vattenrika miljöer och/eller områden oftast även kolliderade med andra näringar som t.ex. jordbruks-, ren- och turistnäringen.

Sammanfattande diskussion

Verksamhetsutövarens redogörelse av det medborgerliga deltagandet är missvisande. Verkligheten visar att det medborgerliga deltagandet omgärdas av många komplikationer som i själva verket försvårar en genuin folklig förankring av verksamhetsutövarens planer. Av granskningen framgår klart att det formella beslutsfattandet föregicks av förankringsprocesser som i väsentliga delar kännetecknas av strategiskt handlande i stället för kommunikativt handlande. Verksamhetsutövaren valde medel som bedömdes lämpliga för att uppnå önskade målsättningar. Motstående intressen erbjöds antingen in till någon form av deltagande eller hölls på avstånd. Trots detta bekräftade både verksamhetsutövaren och berörda myndigheter, att kontakterna mellan parterna präglades av samförstånd. Av det skälet utvecklades bland regelansvariga myndigheter en serie förhärskande värderingar, åtgärder och procedurer som verkade till förmån för verksamhetsutövaren på andra aktörers bekostnad. Under planeringsskedet presenteras exempelvis satsningarna för allmänheten som ett fullbordat faktum fram till den tidpunkt då politiska beslut helt enkelt gjorde satsningen oåterkallelig. Löften om inflytande till allmänheten var blott av skenbar karaktär.

Granskningens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar, som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera.

Den svenska tillståndsprocessen

Svenska tillståndsprocesser för undersökning, bearbetning och utvinning av mineraler och kolväten kännetecknas av jävsliknande förhållanden där:

  • Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett utökat ansvar för utvecklingen av den svenska gruvindustrin. SGU beslutar dessutom om mineralfyndigheter som är av riksintresse enligt 2 kap. 7 § andra stycket lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Bestämmelsen ingår numera i 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. Slutligen handlägger SGU tillståndsärenden för prospektering, undersökning och utvinning av mineraler och kolväten.
  • Länsstyrelserna skall t.ex. verka för ett effektivt regionalt genomförande av nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Samtidigt skall länsstyrelserna t.ex. handlägga och besluta om tillstånd för miljöfarliga verksamheter som vid ett avslag inte gynnar regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.

Erfarenheten har visat att svenska tillståndsprocesser för undersökningstillstånd, bearbetningskoncession och tillstånd för gruvverksamhet enligt miljöbalken är snabb och enkel bland annat pga. att gruvtekniskt okunniga miljömyndigheter i det närmaste är en passiv part. Denna slutsats drar undertecknad efter att ha studerat många svenska tillståndsprocesser, utfärdade gruvtillstånd och relevanta domar, skulle utifrån detta även vilja påstå att det finns ett lojalitetsförhållande mellan exploatören/verksamhetsutövaren och våra myndigheter. Detta har inneburit att ingen ”gruvmiljöbov” dömts på grund av att villkoren i tillstånden är för otydligt utformade där svenska tillståndsgivande myndigheter t.ex. fasställer villkor i allmänna ordalag och icke preciserade instrumenttekniskt mätbara ”riktvärden” i stället för att fastställa legalt förpliktigade instrumenttekniskt mätbara ”gränsvärden”.

Vid tillståndsprocesser beaktas inte heller verksamhetsutövarens soliditet och eget kapital vilket visat sig innebära, att han inte kunnat fullfölja sina skyldigheter i anslutning till nedläggning av verksamheten och efterbehandlingen. Detta får då på grund av det svensk registrerade bolagets konkurs, bekostas av allmänna medel eftersom inte heller markägaren har nödvändiga ekonomiska resurser.

Erfarenheten har tydligt visat att gruvbolag som erhållit bearbetningskoncession alltid i slutändan fått tillstånd, i enlighet med  9 kap. miljöbalken, att få bedriva gruvverksamhet.

Sverige har inte alls värdens hårdaste/tuffaste miljöregler för gruvverksamhet!

Svenska myndigheter (inkl. SGU och Bergsstaten), regeringen, politiker och gruvindustrin vilseleder gång efter annan den svenska allmänheten genom att påstå, att Sverige har världens hårdaste/tuffaste miljöregler för gruvverksamhet. Detta är inte alls med sanningen överensstämmande! Jämför svensk mineral- och miljölagstiftning t.ex. med den Argentinska lagstiftningar för miljö- och gruvverksamhet som framgår nedan. Förutom Argentina har också stora gruvländer som t.ex. Australien, Kanada och USA provinsiella/delstatliga miljö- och gruvlagstiftningar, som är mer omfattande och hårdare än de svenska.

Northern Dynasty's stora Pebble projekt i Alaska USA  är ett ex. på vilka höga kostnader som dokumentationen inför miljöprövningar av gruvverksamheter i Alaska, pga. av dess närhet (105 km) till Cook Inlet, kan kosta då befolkningen i detta fall är oroade över att laxfisket skall påverkas/skadas. Utdrag ur HDI:s dokument Highlights from 2012 and a Look Ahead February 2013: "Northern Dynasty and the Pebble Partnership acheived a significant milstone with the release of on Environmental Baseline Document for the Pebble Project in 2012. The document contains more the 27000 pages of scientific data collected over seven years at a cost of approximately US$150 million." För mer information, se: http://www.hdimining.com/i/pdf/HDI_Insider_Feb2013.pdf och http://www.northerndynastyminerals.com/i/pdf/ndm/NDM_FactSheet.pdf

Samråd

Samråd är en mycket viktig del av tillståndsprocesser då det t.ex. gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Samråd skall ligga till grund för en kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som tillfogas ansökan t.ex. för bearbetningskoncession. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter av den planerade verksamheten eller åtgärden, som den kan medföra på bland annat människor, växter, djur, mark, vatten, luft, hushållning med mark, vatten och råvaror (se 6 kapitlet 3 § MB). Erfarenheten har visat att Bergmästaren och berörda myndigheter inte alls brytt sig om att de sakägare, allmänhet, organisationer som berörs samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda i enlighet med Åhuskonventionen, Högsta Domstolens dom i målen om Tåme älv och Brännö brygga (NJA 2004 s.590) och MB:s sakägarbegrepp (16 kap.), har fått delta/medverka inför beslutsprocessen i samråd, inte ens då det gäller myndigheternas beslut om ett gruvområdes lämplighet.

Notera, att EU-kommissionen nu tagit Sverige i örat, ett slags reprimand,  för att svensk miljörätt inte håller EU-standard. Enligt EU-kommissionär Janez Potoznik brister det fortfarande i insyn och öppenhet, mer än tio år efter det att MKB-lagstiftningen infördes.

Hur är förhållandena i Finland?

De finska markägarnas egendomsskydd stärktes genom Finlands nya gruvlag, som antogs 2011-03-15.

Tillståndsprocessen - Några exempel:

Skyldigheterna i anknytning till nedläggning av verksamheten och efterbehandling blir mer omfattande. Ägarna till fastigheterna på ett malmletningsområde, gruvområde eller guldvaskningsområde har rätt till en årlig ersättning. Inmutningsavgiften till staten slopas.

Gruvdrift

Den som bedriver gruvdrift skall till fastighetsägaren betala brytningsersättning och ersättning för biprodukter. Brytningsavgiften ska bestå av en hektarbaserad del på 50 EUR (tidigare 20 EUR/ha) och en del som grundar sig på värdet av det malm som utvunnits.

Om biprodukten från gruvdrift inte används inom gruvdriften, ska innehavaren av gruvtillstånd betala fastighetsägaren en årlig ersättning per fastighet för nyttan av biprodukterna. Ersättningen kan uppgå till högst tio (10 %) procent av inkomsten från försäljningen av biprodukterna.

Skyldigheterna i anslutning till nedläggning av verksamheten och efterbehandlingen skall vara mer omfattande. En väsentlig ändring här är ett nytt förfarande med säkerheten.

Full ersättning skall tillämpas vid inlösning av fastigheter utifrån fastighetsägarens inlösningsyrkande. Inlösningspriset skall förutom ersättning enligt inlösningslagen även innefatta ersättning för gruvmineralerna på området.

Hur är förhållandena i Kanada?

Den stora gruvprovinsen Ontario´s nya moderniserade gruvlag antogs 2009 för att främja prospektering och utveckling på ett sätt som också erkänner Aboriginernas fördragsrättigheter, större respekt för privata markägare samtidigt som mineralprospektering och mineralexploatering skall minimera effekterna på miljön. November 1, 2012 skall de nya reglerna i Ontario´s gruvlag träda i kraft. För mer information se: http://www.mndm.gov.on.ca/en/mines-and-minerals/mining-act/mining-act-modernization

Kanadensisk gruvdrift är föremål för ett tre-nivåigt skattesystem:

  • Federal inkomstskatt tas ut på en gruvdrifts beskattningsbara inkomst (i allmänhet nettot av rörelsekostnaderna, avskrivningar av anläggningstillgångar och avdrag för prospekterings och för-produktionens utvecklingskostnader). Ontario (2012) 15%.
  • provinsiella och territoriella inkomstskatter baserat på samma (eller liknande) skattepliktiga intäkter. Ontario (2012) 11,5%.
  • provinsiella och territoriella gruvskatter, tullar eller royaltyn tas ut som separata åtgärder av produktionsvinster eller inkomster.

För mer information om det kanadensiska skattestsystemet se: http://www.kpmg.com/Ca/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/Documents/5539_KPMG_A%20Guide%20to%20Canadian%20Mining%20Taxation_web.pdf

Argentina - varying province by province

http://www.marifilmines.com/i/pdf/Mineweb-article-Minefields-in-LatAm.pdf

Chubut governor wants more control over mining
21 Jun 2012

The governor of Argentina's Chubut Province has introduced a bill he says will define a general framework for regulating and permitting mining and oil projects, including open-pit operations.

“The legislation would maintain the 5001 law prohibiting open-pit gold mining that uses cyanide in mining processes.”

“The governor of the Chubut Province in Argentina has submitted to the provincial legislature a bill which provides for state ownership of mining operations and an increase of 3% to 8% in mining royalties.”

“However, the bill also mandates that 80% of a mining project's workforce must be residents of the province.”

http://www.mineweb.com/mineweb/content/en/mineweb-political-economy?oid=153687&sn=Detail

La Pampa

“The province won't allow any open-cut mining of any sort.”

La Rioja

PROVINCIAL LAW 8.773 – GLACIER PROTECTION IN LA RIOJA
Glaciers and Mining in the Province of La Rioja – Argentina

“Argentine province suspends open-pit gold mining project following protests”

“There’ll be no further activity ... as long as people oppose” the project in the Andes mountains near the border with Chile, La Rioja Gov. Luis Beder Herrera said in a statement.”

http://en.mercopress.com/2012/01/31/argentine-province-suspends-open-pit-gold-mining-project-following-protests

Mendoza

“Current legislation (Law 7722) in the Province of Mendoza prohibits the use of sulphuric acid required in heap leaching of ore.” 

Tierra del Fuego

“On August 25 2011, the Legislative Body of the Province Tierra del Fuego Passed the Law that Bans the Use of Cyanide, among other substances, and Open Pit mining.”

Neuquén

“Environment Protection Area. Sections 14 and 15 of Law No. 2,682 stipulate that if mining industrial processes use mercury, cyanide solutions or sulphur acid solutions, an Environmental Protection Area must be established: (a) in a ten kilometre range from the center of any provincial city constituted as a municipality; and (b) in a land strip one thousand meters wide, from the area with flood risk from every river, stream or water area of the provincial territory.”

Royaltyn & beskattning, några andra exempel:

Mining Royalties - A Global Study of Their Impact on Investors, Government, and Civil Society 2006
“Comparative Economic Measures for a Model Copper Mine in Selected Jurisdictions, Table 2.4.”  (s. 36)

“Some nations have moved away entirely from assessing royalty and rely instead only on the general income tax (for example, Greenland, Mexico, Sweden, and Zimbabwe do not impose a royalty).”

http://siteresources.worldbank.org/INTOGMC/Resources/336099-1156955107170/miningroyaltiespublication.pdf

http://www.pwc.se/sv_SE/se/metal-mining/assets/corporate-income-taxes-mining-royalties-and-other-mining-taxes,.pdf


Creeper MediaCreeper