Vad var det vi sa?

Redaktionen 22 November, 2010 13:40 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Äntligen får vi i "vanlig media" höra de argument som vi basunerat ut med våra små resurser under så lång tid - denna gång från Sveriges Radio Ekot.

Lite blygsamt skriver Ekot:

Det kan bli en mörk framtid för vindkraften, åtminstone för vindkraftsägare i södra Sverige. När vindkraftsverken blir fler, så blir det överskott på el när det blåser, och blir det elöverskott, så faller priserna och producenterna får ut mindre. 

I reportaget och intervjun med Kjell Jansson, VD på Svensk Energi, belyses dock många fler argument mot vindkraftverk överhuvud taget. Lyssna själv här nedan!

Reportage

Samtal med Kjell Jansson, VD på Svensk Energi


LRF uppmuntrar till pengar utan arbete

Urban Zingmark 18 November, 2010 13:38 Floskeltoppen Permalink Trackbacks (0)

"Vill du tjäna 150.000/år utan arbetsinsats?"

Så låter till LRF:s reklambudskap.

Detta kan vara det årliga arrendet för ett vindkraftverk i dag. Det tar 2000 kvadratmeter i anspråk och varar i ca 20 år.

Inom LRF Konsult AB kan vi hjälpa våra kunder med hela projektet från arrendekontrakt till bolagsbildandet vid investeringen. 

Detta budskap riktar sig till markägare som kan tänka sig att etablera vindkraftverk på sin mark. 

Många frågor kan ställas till LRF om detta! Som läsare och motståndare till storskaliga och felplacerade vindkraftverk skulle jag kunna välja att hålla tyst och invänta katastrofen för Sveriges Bönder (LRF har tidigare under decennier marknadsfört sig som Sveriges Bönder). Det är dock svårt att hålla tyst inför detta moras: 

  • Hur tänker LRF:s tjänstemän och förtroendevalda? Har vindkraftindustrin och Energimyndigheten fusionerat med LRF i affärer och ideologi? 
  • Hur kommer LRF och Sveriges Bönder att uppfattas av kunder och konsumenter som äter deras mat varje dag?
  • Är matpriserna för höga om markägare bland Sveriges Bönder tjänar pengar utan arbetsinsats?
  • Kapitalinkomster har tidigare haft ett tveksamt anseende. Kommer anseendet att höjas som "arbetsfria"?
  • Varifrån kommer 150.000 ifrån? Är det kronor eller euro? Hur ser kalkylen ut? Finns det verkligen inga kostnader? Vad kostar det att anlita LRF:s konsulter och jurister?
  • Har naturen inget värde som är värt att bevara, i sammanhanget?
  • Vilka kunskaper har LRF:s nyrekryterade konsulter och jurister? Har de några alls?
  • Här talar LRF:s konsulter om att endast 2.000 kvm krävs för ett vindkraftverk! I ett annat av LRF:s informationsmaterial talas om "vindupptagningsområde" med en radie på 500 meter, där inkomsterna ska delas av berörda markägare. EU:s maskindirektiv kräver också säkerhetszon med en radie med 500 m. En cirkelyta med radien 500 meter ger 785.398 kvm, 78,5 hektar! Inte 2000 kvm. (Omkretsen blir 3140 m. Ytan blir π x 500²=785398 m²)

Som markägare skulle jag inte sätta någon tilltro till någon information eller råd från LRF och deras nya tjänstemän, som kallas arrendeombudsmän. Istället får man räkna med att inkomster förutsätter arbetsinsatser även i framtiden!

Se deras websida (länk) som pdf, ifall den ändras: LRF Konsult - Tjäna 150.000 per år utan arbetsinsats.pdf

 


Kungliga Vetenskapsakademien håller med oss

Mischa 17 November, 2010 17:02 Vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Nu tycker även Kungliga Vetenskapsakademien att det gått för långt med vindkraftverk-vansinnet.

I en debattartikel i DN uttalar sig tre herrar från KVA om det hela. Några citat:

Vindkraften är beroende av stora statliga subventioner, [det är] vindstilla eller blåser för mycket... Vindkraften behöver installera mer än tre gånger så stor effekt som en kompakt kärnkraftsanläggning för att uppnå samma energiuttag, eftersom vinden på årsbasis bara orkar driva rotorn under högst en tredjedel av tiden.

Vi förespråkar inte kärnkraft, men tar definitivt avstånd från vindkraftverk med anledning av dessa och många andra skäl.

Redan hösten 2009 uttalade KVA sig om det orimliga i vindkraftverk. Läs "Vindkraftens kapacitet överskattad" på deras sajt. Några citat därifrån: 

Vindkraften kan spela en viktig roll i som komplement i svensk elförsörjning i framtiden, men väger man samman kända vetenskapliga fakta är det lätt att se att den inte kommer att kunna leverera på de nivåer som ofta förekommer i den allmänna debatten.

Energimyndigheten gör i sin prognos i mars 2009 å andra sidan bedömningen 30 TWh vindkraft år 2020. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 6 000-8 000 beroende på effekt - en närmast orimlig målsättning.

Läs även vår artikel om Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademins uttalande här


Bra livsmiljö?

Urban Zingmark 02 November, 2010 10:34 Floskeltoppen Permalink Trackbacks (0)

"En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer"

Hur passar detta ihop med storskalig och felplacerad vindkraft?

Detta skickade jag till dem idag:

Vi har läst om er nya organisation från den 4 april 2011 och er nya devis "En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer".

Det känns som ett slag i ansiktet på oss som arbetar mot storskalig och felplacerad vindkraft när vi tänker på Naturvårdsverkets centrala roll för exploatering.

Devisen är en floskel med tanke på vissa saneringsprojekt som pågår under ett annat slagord "Renare mark". Vi vet efter fyra och ett halvt års inträngande studier att vissa saneringsprojekt har skapat en sämre livsmiljö får både människor och djur.

Med slagord och deviser skapas inte en bra livsmiljö. Vi emotser snarast en förklaring till era slagord och deviser, som vi uppfattar som ett nytt hot mot reella åtgärder för miljön.

Läs om deras "nya organisation" på deras egen sajt.

Svaret kom den 2 november. Svaret är ännu mer floskligt:

Formuleringen "En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer" är Naturvårdsverkets vision. Det är den ledstjärna som vi strävar mot. Visionen är alltså inget slagord och heller inget konkret mål eftersom det i enskilda frågor är många olika aspekter som behöver vägas samman.

Läckta siffror

Redaktionen 31 Oktober, 2010 18:20 WindyLeaks Permalink Trackbacks (0)

Planerad vindkraftutbyggnad i ett av Sveriges landskap anges till total effekt om 5.000 MW. Detta innebär att – om varje anläggning har vindkraftmaskiner á 2 MW – hela 2.500 vindkraftmaskiner med navhöjd om minst 100 meter kommer att förstöra landskapsbilden, människors och djurs väl och ve samt, inte minst, fortsätta att driva upp elenergikostnaderna.

Investeringen för en 2 MW vindkraftmaskin är cirka 40 miljoner kronor, dvs. för lanskapet i fråga innebär dessa planer investeringar om 2.500 x 40 = 100 MILJARDER kronor!

Därtill kommer även den nödvändiga s.k. reglerkraften, vars effekt rekommenderas motsvara den för vindkraftmaskinerna, dvs 5.000 MW. Denna reglerkraft finns för närvarande ej tillgänglig, utan måste byggas ut, antingen via nyttjande av vattendrag och/eller reservering (inköp) av annan energikälla, t.ex. gas eller kolkondenskraft.

Överföringsledningar finns ej heller installerade, så dessa måste också byggas till kostnader som ej är kända men billigt är det inte.

Varje vindkraftmaskin av dessa format kräver ett betongfundament som masten förankras i. Minimum åtgång betong per vindkraftmaskin är 500 m3 á cirka 2,4 ton/m3, dvs. 1.200 ton/fundament = totalt tre miljoner ton betong! Vad som sedan händer med dessa betongkolosser efter ett antal år, eller vid demontering finns ingen information om.

Bra affärer för markägare som erhåller 100–200 tusen kronor/år och vindkraftmaskin i femton år. Enbart denna kostnadspost uppgår till 2.500 x 100.000 kr = 250 miljoner kronor per år i arrenden. Efter 15 år blir detta 15x250 miljoner kronor = 3,75 miljarder kronor ackumulerat över perioden.

(Källa: Intervjuer & samtal med personer i de inre vindkraftcirklarna.)


Välkomna till WindyLeaks!

Redaktionen 31 Oktober, 2010 17:44 WindyLeaks Permalink Trackbacks (0)

På samma sätt som WikiLeaks, presenterar vi här artiklar som kommit från källor som måste behålla sin anonymitet - vilken vi också garanterar.

Vill du också bidra med artiklar till denna avdelning? Klicka på Kontakt, och ange "Jag vill tipsa er om något!".


Svensk Vindindustris rättssäkerhetsprinciper

Redaktionen 31 Oktober, 2010 13:48 Insändare vindkraftverk, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Många frågor om Svensk Vindindustris rättssäkerhetsprinciper!

Svensk Vindindustri genom Eric Birksten argumenterar i Västerbottens-Kuriren, 22-10-2010, med en dåres envishet för något som allt fler medborgare betecknar som "vindvansinnet" genom att beskylla alla som försöker hejda det för att skapa "missförstånd och felaktiga slutsatser". Vad som är missförstått eller felaktigt anges aldrig.

Se Erik Birkestens replik här. Debattartikeln finns här

Vad är det som är missförstått eller felaktigt i påståendet att det kommunala vetot är faktiskt den enda möjligheten som återstår för medborgarna att hejda utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige när inga svenska lagar får hindra dessa? Och vad har detta att göra med frågan om varför vindkraften byggs ut?

Numera säger till och med vindkraftverksbolagen öppet och ärligt att det enda skälet att bygga är pengar, de oerhört stora skattebidragen som hushållen tvingas betala och få sin livsmiljö förstörd av jättelika bullrande, blinkande och farliga maskiner - vindkraftverk. Dessa bidrag styr hela vindkraftverksfrågan. Inte ett enda verk skulle kunna sättas upp utan bidragen. Så ineffektiva och därför olönsamma utan bidrag är de. Vem som vill kan konstatera verkens löjligt låga effektivitet på Vindstat.nu eller på Svenska Kraftnäts hemsida.

Att kalla detta för att "producera förnybar el till en låg kostnad… ett effektivt sätt att nå klimatmålen" är inte bara osanning utan dessutom vilseledande då det ger intryck av att ett bindande EU-direktiv berättigar vindkraftverken.

 (Läs mer)


Skadeståndskrav vid vindkraftsexploatering

Redaktionen 21 Oktober, 2010 11:39 Insändare vindkraftverk Permalink Trackbacks (0)

Av gästskribent Michael Olofsson:

Nyligen har miljödomstolen avslagit Mittådalens samebys överklagan på en vindkraftsexploatering av Götesvålen i Härjedalens kommun. På många håll i landet har jag sett liknande fall. Jag själv har haft stora svårigheter på Varaslätten. Trots att vindkraftsexploatörerna själva säger att 3-4 stycken räcker för en mindre ort brukar det byggas 30-40. Detta är ingenting annat än exploatering av den svenska landsbygden.

Oftast är det LRF anslutna markägare som säljer ut hela sin hembygd för några få procent i arrende. De anser sig vara nöjda med ca 150000 kr när andra aktörer i samhället tjänar mångdubbelt mer.

Detta berövar svensk landsbygd och de som bor där sin fria utsikt, förstör nattsömn och sänker fastighetspriser. Samt diverse turistnäringar och renskötsel blir ekonomiskt lidande.

Vad kan man göra civilrättsligt? Att driva en skadeståndstalan är vanskligt eftersom man får betala motståndarens rättegångskostnad om man förlorar. Ett bra sätt att lösa detta problem är att organisera sig i stor grupp och lägga en peng vardera i en pott och utse en sakägare att ge stöd till i en skadeståndsprocess riktad mot den svagaste länken i vindkraftskedjan. Det kan vara en fristående exploatör eller enstaka delägare.

Återigen gäller detta inte vindkraftverk motsvarande områdets förbrukning utan stora parker i syfte att exportera vindkraftsel till länder som kan bygga sin vindkraft själva både bättre och billigare.

Välj noga ut ett fall och konsultera jurister så att det är störst chans att vinna. Domstol kommer då att avgöra fallet och vinner ni är det bara att påbörja nästa fall.

Michael Olofsson

Två artiklar som belyser Mittådalens samebys kamp:


"Statsstøtte blåser bort i vinden" - DN Norge

Mischa 19 Oktober, 2010 20:02 Insändare vindkraftverk, Utrikes Permalink Trackbacks (0)

DN i Norge publicerade en mycket vindkraftverk-kritisk artikel den 18 oktober, efter en rapport som PricewaterhouseCoopers har presterat. I den sammanfattas ovanligt många av de kraftfulla sakargument som alltfler börjar förstå och omfatta.

Vindkraftverk:

  • de ger inga nya jobb att tala om
  • subventionerna gör att eventuellt nya jobb blir de dyraste (?) som finns
  • eventuella vinster går till 75% till utländska vindkraftverk-byggare och exploatörer
  • det som stimuleras är exploatering med statsbidrag, dvs. skattepengar

Självklart finns många fler sakargument, men bra att norska DN vågar presentera dessa.

Läs hela artikeln här.


Billigare än vaddå?

Urban Zingmark 18 Oktober, 2010 00:22 Floskeltoppen Permalink Trackbacks (0)

Ur pressmeddelande från O2 den 14 oktober:

O2 får tillstånd att bygga vindkraft på Glötesvålen

​Vindkraftbolaget O2:s projekt på Glötesvålen i Härjedalen har idag vunnit laga kraft genom Miljööverdomstolens dom.

– Det är positivt att det nu kan byggas vindkraft på Glötesvålen eftersom det är ett mycket bra vindläge. Att bygga där det blåser bra minskar vindkraftens kostnader och leder till att elkonsumenterna får en billigare elräkning, säger Johan Ihrfelt, vd på O2.

Min kommentar:

Billigare elräkning än vad? Kan elkonsumenterna köpa el från vindkraftverk som står placerade där det blåser mer? Kan elkonsumenterna slippa köpa el från vindkraftverk som är dyrare än el från vattenkraft och kärnkraft?

O2 förstör för samerna genom att sätta vindkraft före renskötsel. O2 förstör för elkonsumenterna genom att höja produktionskostnaderna för el. All vindkraftsel är DYRARE än annan el.


Creeper MediaCreeper