Skyddamiljön

Tonläget var stundtals högt och man pratade segt och uthålligt i munnen på varandra, när fem partier möttes i klimatdebatt.

Ordet vindkraft nämndes överhuvud taget inte. Var det en överenskommelse mellan programledningen och deltagarna? Transporter pekades ut som den största källan för utsläpp vid sidan om ”industrin” och ”övrigt”. Mycket besynnerligt var det att man frångick det vedertagna förhållandet att animalier svarar för lika stora utsläpp av klimatgaser som transporter. Har ledningen i statstelevisionen lagt en slöja över det vedertagna förhållandet? Är det av omsorg för alla djurbönder som lidit stora ekonomiska avbräck på grund av sommarens extremväder?

Man glömmer att närboende till vindkraftverk i många fall lider svårt av vindkraftverken som varit en symbolfråga i miljö- och klimatdebatten. Buller som förstört nattsömnen rapporterades den 18 augusti i Grimsås. Detta belyser att klimatdebatten måste föras även med de drabbades perspektiv.

Peter Eriksson (MP), Bostads- och digitaliseringsminister, har i SVT uttalat ett förslag som finns i partiets landsbygdspolitiska program om att fastighetsskatten för vindkraft ska återbetalas till berörd kommun.

Intäkter från vindkraft ska stanna i kommunen
Vindkraftens utbyggnad ger idag staten intäkter i form av fastighetsskatt. Miljöpartiet vill ändra det så att kommunerna får intäkterna istället. På samma sätt ska intäkterna från fastighetsskatten på vattenkraft gå till regionerna istället för staten.
Landsbygden spelar en viktig roll i arbetet med att ställa om till ett ekologiskt och socialt hållbart Sverige.

Redan konstruktionen med bygdepeng till berörd kommun hade en omisskännlig stank av muta. Med bygdepeng och restitution av fasttighstsskattkan vindkraftexploatörerna och de pådrivande politikerna öka pressen på kommunerna att inte utnyttja sin vetorätt. 

När Eriksson framförde nyheten i SVT fanns ingen motivering eller förklaring. Som tur är så kan kritikerna avslöja avsikten att muta kommuner. Ett löfte om pengar kan påverka de tvehågsna att avstå från vetorätten mot vindkraft i den egna kommunen.

SVT och många andra har pliktskyldigast rapporterat om gemensam klimatpolitik formulerad inom alliansen. Det vore mera adekvat att tala om att alliansen har presenterat de delar av klimatpolitiken som de ingående partierna kan ena sig om och som bedöms politiskt intressant att delge väljarna. Stora viktiga frågor är utelämnade, de som man inte har uppnått enighet om och de som bedöms inte gynna alliansen i valrörelsen. Frågor som rör animalieproduktionen berörs inte trots att utsläppen av klimatgaser svarar för en större del än hela transportsektorn. Det vore politiskt farligt särskilt nu med tanke på djurböndernas situation efter sommarens svåra torka och de dystra framtidsutsikterna. Inte heller energipolitiken med frågor om kärnkraft och nya energislag berördes.

Klimatförnekare och klimatskeptiker ställs inför en omöjlig situation. De både vill och inte vill att alliansen ska uttala sig om energipolitik i deras favör,med en positiv hållning till kärnkraft, motstånd till vindkraftsutbyggnad både på land och till havs men också ett förnekande av klimatfrågans relevans överhuvudtaget.

Med detta minerade politiska landskap kan det vara lätt att förstå att alliansen begränsar sig hårt i valet av delfrågor i en klimatpolitik. Men då är det möjligen också ohederligt att göra anspråk och kalla det som presenterats för klimatpolitik. Här har politikerna mycket att lära av intelligentian och vetenskapen. Det hela kunde kallas något i stil med: ”Vi politiska företrädare har något att säga om ett URVAL av klimatproblem”. 

Sommartalet med Jimmie Åkesson i Sölvesborg hade en ritualiserad karaktär. Föreställningen öppnades med en sångare med mjuk övergång till huvudpersonen Jimmie. Delarna i talet är sammanbundna med retoriska variationer och det publikfriande tilltalet- ”Sverigevänner".

Eftersom frågan dök upp i nätverket SkyddaMiljön dagen före sommartalet om vilket eller vilka partier är klimatkritiska, så är det intressant att jämföra med vad som kom fram i sommartalet om klimatfrågan. Svaret i fredags var att det är nog bara SD som kan ses om klimatkritiska/klimatskeptiska. Också M till en del.Svaret innehöll reservationen att man får skilja på vad som kommit fram tidigare från SD och M och vad som sägs under valrörelsen. Det visade sig vara ett träfffsäkert omdöme. I sommartalet var det mycket som tonades ned av vad som sagts tidigare. Åkesson började med att försöka vända udden mot de partier som driver klimatfrågan genom att säga att det är ett utslag av populism. Således var detta ett försök av Åkesson att erövra tillämpningen av det negativt laddade begreppet populism. Frågan om kärnkraft lyste helt med sin frånvaro i sommartalet trots att det har varit centralt i kampen om att vinna röster från klimatkritiker och klimatskeptiker. I sommartalet gjordes flera försök att avdramatisera klimatfrågan, inte bara genom att förminska utan även genom att förlöjliga de som sett allvarliga konsekvenser av sommarens torka och värmebölja som evidens för klimatproblem. Rejält med valfläsk var det också med stöd till bönderna på grund av sommarens torka och återbetalning av dieselskatt. SD är inte de som ägnar tid åt klimatoro. Efter valet finns anledning att förvänta sig hårdare tag inte bara i migrationspolitik utan även energipolitik med krav på kärnkraft istället för ”vindsnurror”. Men det och annat som kan oroa väljarna vill SD troligen inte spela fram i valrörelsen. Då är det effektivare med floskler som ”Sverigevänner” i tid och otid.

Vi får nu se vad Alliansen kommer med i försöket att formulera en gemensam klimatpolitik.

Medborgerlig samling och Djurens parti är exempel på små partier som inte lyckades få plats i folkvalda församlingar i valet 2014. De arbetar på att få genomslag i årets val den 9 september 2018. Fler finns i en sammanställning. Där visas resultaten i riksdagsval 1988 till 2014. Här saknas Borgerlig Framtid – senare Medborgerlig samling – som deltog i riksdagsvalet 2014 men utan förtryckta valsedlar. Partiet fick endast ett litet antal röster.

I valet till riksdagen 2018 finns tre riksdagspartier KD, L, MP som riskerar att åka ut pga av 4-procentspärren. Detta gäller valet till riksdagen. I valet till kommunfullmäktige finns en spärr 2 procent vid en valkrets, 3 procent vid fler valkretsar. Mer finns att läsa i den nya vallagen.

De nuvarande riksdagspartierna, även Feministiskt initiativ har genomgående otydlig inställning till våra hjärtefrågor på denna blogg:

• djurrätt och vegonorm
• skydd för av vindkraftverk drabbade människor och djur, hänsyn till naturvärden
• skydd för natur, människor och djur mot farligt avfall, tillämpning av miljöbalk enligt lagstiftarens intentioner  

Kontakter finns etablerade till riksdagspartierna genom idéella organisationer. Det finns en potential genom att också hålla kontakt med gamla och nya ”små partier”, dvs de som hittills inte fått plats i folkvalda församlingar, men som kan spela en mycket viktig roll för debatten i lokala media men även riksmedia. Sök på internet ”små partier”.

Torbjörn Eriksson med www.friavindar.se har varit navet för vindkraftmotståndet på Holmön i Umeå kommun och för delar av Norrland genom ett vittförgrenat nätverk. På frågan om vad som hänt med sajten har vi fått svaret:

Hej!
Vi har tagit en paus. Vi kör igång om det börjar brännas igen. Jag är däremot mycket aktiv på fb och sprider info till media, myndigheter och till politiker. Oves skrivelse har jag publicerat på fb och spridit fö. Jag är ingalunda overksam!
VH//TE

I sitt svar till SkyddaMiljön pekar Torbjörn på skrivelse från Ove Björklund, God livsmiljö i Hylte. Torbjörn bevakar flera specifika frågor som de om buller, fågelskydd, havsbaserad vindkraft som dragit till sig många besökare på FB.
Följ Torbjörn Eriksson på FB här.

SvD återger siffror från en advokatbyrå som arbetar med miljörätt. Enligt en sammanställning har 76 procent av vindkraftverken fått avslag i sin helhet eller fått antalet verk minskade vid en överprövning av ärendet. I siffror handlar det om 1930 av 2540 vindkraftverk i totalt 110 projekt. Läs här.

Svensk Vindenergi med sin chef Charlotte Unger Larsson uttrycker vanmakt: ”Som det nu ser ut nu vet vi inte var i den norra delen av Sverige det går att få tillstånd för vindkraftverk”. Hennes analys lyder: ”Man kan inte ha tjusiga politiska mål och sedan inte se till att det går att genomföra dem”. Svensk Vindenergi och advokaterna tycks inte ha förstått något helt grundläggande, nämligen att det är rättsprövningen som avgör. De politiska målen har visat sig vara ogenomförbara. Och om man är kritisk räcker det med att lyssna på en av de främsta företrädarna för regeringens energipolitik Ibrahim Baylan, så kan man ana att något har varit på tok hela tiden som vindkraft funnits på den politiska agendan. Han har så gott som aldrig talat om rättsliga hinder, vilket borde ha varit en självklarhet om man eftersträvar saklighet. Han har heller aldrig uppehållit sig vid den forskning som finns och som visar hur vindkraft drabbar människor, djur och natur. Men sedan en tid har den forskning som lagts fram om vindkraftverkens påverkan av renarna fått genomslag.

Vindkraften kommer troligen att få räkna med allt hårdare motstånd både i opinionen och i rättsprövningen. Svensk Vindenergi kommer att tvingas lära sig att tokiga mål för utbyggnad av vindkraft inte kan uppnås medelst fixning och smarta advokater. I höst kommer opinionen och dess representanter i riksdagen att kunna skärpa motståndet. En risk, en brasklapp bör läggas med att havsbaserad vindkraft kan vinna framsteg trots att det kan vara lika destruktivt som landbaserad vindkraft. Här ligger forskningen efter men kommer förhoppningsvis snart ikapp.

av Ove Björklund

Höjning av verk förnyar vetorätten – Härjedalens kommun avslår höjning till 230 m i Ängersjö

Enligt domar i MÖD (Svea Hovrätt) för projekt inom Strömsunds, Ragunda, Sollefteå och Piteå kommuner, fastslås att vetorätten ska tillämpas vid omprövning av tillstånd för höjning av vindkraftverk.

Detta har lett till att Östersunds Tingsrätt förelagt Härjedalens kommun att yttra sig över Renewable Ltd, London/Nordisk Vindkrafts begäran om att höja verken från 175 m till 230 m vid Ängersjökölen (5 verk) och Sandtjärnsberget (5-11 verk) i Ängersjö, Härjedalens kommun. Ängersjö byalag och Föreningen Svenskt Landskapsskydd, som sedan 2012 motsatt sig tre projekt i området, har till kommunen översänt redovisning av fakta och hemställt om avslag för begärd höjning. Se bilaga.

Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun har 2018-06-12, föredömligt beslutat att avslå begärd höjning, med hänvisning till vindkraftsplanen, påverkan för de boende och en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse.

Byalaget driver också två processer om återkallelse av tillstånden för de resterande verken i området. För Ängersjökölen, som ligger i den genuina kulturbygdens förhärskande synfält, gäller förbehåll enligt kommunstyrelsens beslut 2012-08-29, att tillstyrka vindkraftsanläggning på Ängersjökölen endast under förutsättning att Sandtjärnsberget och Garpkölen (senare Svartåsen) prövas. Då sådan prövning skett och projekt Svartåsen avvisats och fastställts av Svea Hovrätt i domslut MÖD M8453-15 (2015-11-19/30), anser byalaget att förutsättning inte föreligger för fortsatt prövning av Ängersjökölen och att tillståndet ska återkallas.

Som huvudskäl för avvisningen anförde tingsrätten förekomsten av fyra väldokumenterade kungsörnsrevir och ett berguvsrevir, samt områdets betydelse för övervintrande och passerande kungsörnar. Detta innebär fullgod ”immunitet”, i synnerhet som dessa revir ligger ännu närmare Ängersjökölen och Sandtjärnsberget. Reviren har därtill högsta skyddstatus i länsstyrelsen Jämtlands Strategiska plan för kungsörn och vindkraft, med säkerhetszonen 10 km. Vindkraftsplanen och länsstyrelsens strategiska plan utgör båda, okränkbara strategiska dokument enligt EG-domstolens s.k. Valloniendom.

Kampen för dessa, av domstol och EU-regelverk, skyddade fågelhabitat drivs sedan 2015 vidare i två återkalleseprocesser. Östersunds Tingsrätt har inledningsvis korrekt agerat för granskning av felaktiga beslutsunderlag och nya vetenskapliga fakta om de pulserande infraenergivågornas effekter på folkhälsa, ekosystem och skogsnäringen. Dock har samtliga Ängersjöbor avvisats talerätt i parallella processer. I ett fall inlämnades yttrande i rätt tid till tingsrätten, men ansågs av Hovrätten inkommit för sent, då de redan tidigt följande arbetsdag tagit beslut, innan handlingarna han översändas digitalt från Östersund. Detta märkliga agerande accepterades av Högsta domstolen. Hemställan om interimistiskt förbud under tre år avvisades av länsstyrelsen och överfördes till Miljödepartementet. Miljöministern avvisade ärendet med hänvisning till formellt fel. Fullmakt hade redovisats för Föreningen Svenskt Landskapsskydd, medan fullmakt från Lillhärdal låg kvar vid tingsrätten i Östersund.

Tingsrätten vände hastigt under våren 2018 och anförde att begäran om återkallelse endast kan göras av vissa myndigheter. Sådan begäran hade i god tid översänts till Naturvårdsverket. Här inleddes en märklig processkedja, när Naturvårdsverket avvisade medverkan för skydd av de unika fågelhabitaten, med hänvisning till bristande resurser och att ärendet var för litet. Efter byalagets överklagan (Se bilaga), återförde Nacka tingsrätt ärendet till Naturvårdsverket. Rätten hade ingen förståelse för argumenten ”bristande resurser”. Den pressade myndigheten försökte sedan åter att slippa ingripa och begärde prövning av sina ”skyldigheter”. Byalaget har till Svea Hovrätt inlämnat två yttranden i ärendet, med fullgoda skäl. Se bilaga.

Hovrätten frikände, i dom 2018-06-13, myndigheten från ansvar och tillåter myndigheten att fritt agera när det passar dess tjänstemän. Domstolen avförde också vår begäran om förhandstolkning hos EG-domstolen av begreppet ”strategiskt dokument”, med motiveringen att den är irrelevant. Detta är anmärkningsvärt då EG-domstolens Valloniendom är entydig och EU-kommissionen tolkat ordet ”avsiktligt”, så att det räcker med att verksamhetsutövaren förstår att åtgärden kan ha denna effekt. Naturvårdsverkets ifrågasättande av mark- och miljödomstolens dom och överklagan för prövning av sin egen skyldighet, är därför ytterst prekärt ur EU-perspektiv, mot bakgrund av att myndigheten dels har nationellt förvaltningsansvar och dels har rapporterings- och representationsansvar i EU:s miljövårdande kommittéer och institutioner. Då vindkraftprojektet Svartåsen avskrivits p.g.a. de relevanta örnreviren, borde domstolen prövat om miljötillståndet ska betraktas som avsiktligt dödande. Likaså borde domstolen utgått från andra åberopade skäl, som Svea Hovrätts eget domslut, länsstyrelsens strategiska plan, myndighetens egen handledning för implementering av EU:s Fågel- och Habitatsdirektiv, myndighetens eget uttalande om ”avsiktligt dödande”, regeringsuppdraget (Förordning 2012:989), Naturvårdsverkets miljöpolicy, Strategi för svensk viltförvaltning, Åtgärdsprogram för kungsörn 2011–2015 (Förvaltningsansvar) och den egna reviderade Syntesrapporten 6740 (Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, 2017-06), som bl.a. konstaterar att tidigare kunskaper om vindkraftens risker varit otillräckliga och rekommenderar dubblerade skyddszoner för kungsörn upp till 6 km.

Stor del av projekten ligger på den statliga skogskoncernen Sveaskog AB:s marker. Byalaget har också agerat mot Sveaskogs medverkan och överklagat bolagets miljöcertifikat enligt ISO 14001-15 och FSC-skogsstandard. Se bilaga. Frågan har lyfts till de ansvariga närings- och landsbygds-ministrarna. Vindkraftens skadliga effekter måste inordnas under det nationella arbetet för genomförandet av de globala målen i Agenda 2030 och European biodiversity strategy to 2020, för att stoppa hotet mot den biologiska mångfalden och i synnerhet för att uppfylla de skärpta kraven på offentligt ägda skogar. Likaså måste intentionerna i den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutrapport beaktas.

Sveaskogs etablering av vindkraftverk och ansökan om bergtäkt för 500.000 ton, mitt i ett område med fyra ”immun”-förklarade kungsörnsrevir är oförenligt med dessa EU-mål. Tyska specialistläkare anger att 10 km ska betraktas som nödvändigt säkerhetsavstånd, vid långvarig exponering av dessa markvibrationer och ohörbara pulserande akustiska vågor. Andra rapporter visar hot mot ekosystem och skogsnäring. Dessa intrång på lokalbefolkningens levnadsvillkor och den genuina kulturbygden är oacceptabla och processen kommer att fullföljas till certifieringsorgan och om nödvändigt till internationell nivå.

Ängersjöborna har hittills blivit fullständigt överkörda i den statliga myndighetsutövningen. Här fås en känsla av utanförskap och baggböleri. Tidigare förlorades äganderätten till byns skogar och nu riskerar de att förlora återstående värden, hälsa och rätt till hållbar framtid.

Vi har alltför länge bevittnat att centralmaktens förlängda arm inte beaktar vetenskapliga bevis om felaktiga bullerberäkningar och medföljande folkhälsoproblem, vindkraftverkens hot mot sund uppväxtmiljö, ekosystem och biologisk mångfald, samt lokalbefolkningens förluster av sociala, kulturella och ekonomiska värden och förutsättningar för utveckling av andra näringar mot en hållbar framtid.

Dessa problem har sammanfattats i den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutrapport SOU 2017:1, som betonar behovet av samhällskontrakt och risker vid utanförskap:

Medborgarna i vårt land ingår i olika typer av sociala och ekonomiska sammanhang. Många av dessa har medborgarna anslutit sig till frivilligt, det vi kallar det civila samhället.Andra sammanhang skapas genom att medborgarskapet innebär skyldigheter och rättigheter i förhållande till samhällets institutioner. Enligt vår mening är emellertid ett medborgarskap inte bara en formalitet, det är också ett uttryck för ett samhällskontrakt mellan medborgarna och det allmänna i form av stat, landsting och kommuner. Om det blir ett allt för stort gap mellan de förväntade rättigheterna och den faktiska verkligheten, finns det en risk för att detta samhällskontrakt kommer att lösas upp. Detta kan få långtgående konsekvenser för förtroendet för samhället och demokratin.

Ängersjöbygden har en 8000-årig historia som kartlagts i ett nationellt tvärvetenskapligt forskningsprojekt och redovisats i närmare trettio vetenskapliga rapporter. Ängersjöborna utför en stor kulturgärning genom att med ideella krafter driva ett pedagogiskt välutvecklat skogsmuseum och ett inventarierikt skolmuseum i trettiotals-miljö. Det är dags att Miljöbalkens portalparagraf lyfts framtill gagn för landsbygdens framtid i denna del av södra Norrland och att stödja den hängivna lokalbefolkningen i dess strävan att bevara och utveckla bygden mot en hållbar framtid.

I Holland har fiskarna gått till motaktion på grund av havsbaserade vindkraftverk i södra Nordsjön. Läs The Guardian.

Fisket i svenska Östersjön har länge varit hotat av en rad orsaker. För närvarande trålar fiskarna torsk som är mycket mindre i storlek än tidigare. En stor del av fångsten kastas tillbaka i havet. Föroreningarna har ökat och kunskapen av föroreningarna likaså. Den kraftigt ökade sälstammen – som äter fisk – har inte fått politikerna att ta bort fridlysningen. Summan av alla problem drabbar fiskerinäringen.

Om nu också havsbaserad vindkraft ska hota en redan kraftigt decimerad fiskeflotta, då slår Energimyndigheten mot redan hårt drabbade fiskare och deras familjer. Frågan är antagligen för liten jämfört med klimat, migration, säkerhet, hälsa, skola, sjukvård, transporter med mera.

Knappast någon kommer att ställa upp till försvar av fiskerinäringen. Hur kommer Föreningen Svenskt Landskapsskydd agera? Läs GP här.

Det är mycket olyckligt om grupper ställs mot varandra, landbaserat mot havsbaserat. Vindkraftverk har betydande skadeverkningar i båda fallen.

En vinge har lossnat från ett vindkraftverk i Kullsta, i Norrtälje kommun. Läs Aftonbladet.