Skyddamiljön

I Holland har fiskarna gått till motaktion på grund av havsbaserade vindkraftverk i södra Nordsjön. Läs The Guardian.

Fisket i svenska Östersjön har länge varit hotat av en rad orsaker. För närvarande trålar fiskarna torsk som är mycket mindre i storlek än tidigare. En stor del av fångsten kastas tillbaka i havet. Föroreningarna har ökat och kunskapen av föroreningarna likaså. Den kraftigt ökade sälstammen – som äter fisk – har inte fått politikerna att ta bort fridlysningen. Summan av alla problem drabbar fiskerinäringen.

Om nu också havsbaserad vindkraft ska hota en redan kraftigt decimerad fiskeflotta, då slår Energimyndigheten mot redan hårt drabbade fiskare och deras familjer. Frågan är antagligen för liten jämfört med klimat, migration, säkerhet, hälsa, skola, sjukvård, transporter med mera.

Knappast någon kommer att ställa upp till försvar av fiskerinäringen. Hur kommer Föreningen Svenskt Landskapsskydd agera? Läs GP här.

Det är mycket olyckligt om grupper ställs mot varandra, landbaserat mot havsbaserat. Vindkraftverk har betydande skadeverkningar i båda fallen.

En vinge har lossnat från ett vindkraftverk i Kullsta, i Norrtälje kommun. Läs Aftonbladet.

Vindkraftexploatören Fred. Olsen Renewables fick kraftigt motstånd av 230 deltagare vid samrådsmöte början april 2018.

Glädjande att pionjärer som kämpat från starten med FSL, Föreningen svensk landskapsskydd, kunde delta med sin kunskap och starka inlägg mot projektet. Både exploatören och konsulten Enetjärn Natur blev ifrågasatta i grunden. Kommunstyrelsens ordförande (S) fick en verbal omgång mot vindkraftverk som lär stoppa alla tankar på ett positivt bemötande av kommande ansökan från Fred. Olsen Renewables. 

Miljöpartiets idé om omfördelning av fastighetsskatt för vindkraft och vattenkraft tycks vara ett desperat försök att vinna poäng inför kommande valrörelser.

Söndring är en uppenbar risk. Att ställa ut löften på det sätt som det presenterats leder till avundsjuka och lokala motsättningar. Gränsdragning blir svår, ja omöjlig. Hur kommer de närmast boende till en anläggning att reagera men inte får särskild ersättning som drabbade? Hur kommer de som bor i grannkommunen att reagera när de inte får del av pengarna?

Det kan inte uteslutas att Miljöpartiet kan vinna politiska poäng både under pågående Landsbygdsriksdag i Örnsköldsvik och i kommande valrörelse. 

"Det är en stor investering och förändring för att se till att lite av de stora värden som skapas när vi ställer om till ett hundra procent förnybart energisystem också stannar i de bygder där de skapas", säger språkröret Gustav Fridolin (MP).

Det blir sannolikt kortsiktiga poäng. När väljare i berörda kommuner hinner tänka över konsekvenserna av Miljöpartiets förslag kommer avundsjuka och motsättningar att växa fram. Att genomföra ett sådant förslag leder i realiteten till att ”söndra och härska” som redan Ludvig XI av Frankrike och Machiavelli utvecklade. Det torde vara utsiktslöst i ett land som Sverige i vår tid. I sanning ett desperat och korkat förslag. Men osvuret är bäst. Vansinniga förslag i politiken är inte helt ovanliga.

Av motionerna har ett antal valts ut genom omröstning och vidare överföring till politiker.

Det är upp till var och en att läsa förslagen och ta ställning till hur dessa ska förverkligas. Här är det klimatet som ställs framför alla andra mål. Det medför att nackdelar som är förenade med vindkraft inte beaktas, som är högsta prioritet för SkyddaMiljön. Naturförstöring, hälsorisker, fågeldöd beaktas inte. Vindkraft till havs och solenergi på land och till havs har skapat stora förväntningar om att produktionskostnaden per kilowattimme ska bli lika eller lägre jämfört med nuvarande genomsnittskostnad. Presumtionen är att genom mindre fossil el gynnas klimatet. Demokratifrågor beaktas bara i den mån de kan ha betydelse för klimatet. Om välfärd finns förhoppningar. Om teknisk utveckling finns också förhoppningar.

Klimatriksdag 2018 och tidigare är inte manifestationer av framsteg inom energiproduktion. Däremot kan nya ekonomiska och sociala innovationer med betydelse för klimatet uppstå genom denna omfattande aktivitet med så många hängivna deltagare i processen. Bland de motioner som inte valdes ut fanns t.ex ett förslag hur energibesparingar kan stimuleras genom att lägga om debiteringsmodellen. Om den fasta nätavgiften sänks och motsvarande höjning av den rörliga avgiften genomförs, då får besparingar större effekt i plånboken för den enskilde elkunden. Således är det så att bland de 300 motionerna finns massor av förslag som har potential men som får inte de feta rubrikerna i media.

Här en länk till de motioner på Klimatriksdag 2018 som handlar om energi. Jag var där en liten del av dagen igår. 

Klimatriksdag 2018 har fångat upp ett brett spektrum av miljöfrågor. Kärnkraft har varit tabu under många år i vindkraftmotståndet. FSL har valt att ligga lågt i kärnkraftfrågan. Klimatriksdag är att räkna med i opinionsbildningen inom energi. Syftet är att arbeta för det som gynnar klimatet. Då är vindkraft - särskilt havsbaserad vindkraft, solkraft, kärnkraft - prioriterade energislag i arbetet. Inget är helt nytt, men deras arbete förstärker redan pågående förändringar på en rad områden.

Det finns nära 300 motioner som behandlats. Många är mycket intressanta. Genom omröstning har ett litet antal valts idag söndag och ska föras fram handgripligen till de politiska partierna.

Johan Ehrenberg, grundare av ETC, skriver insiktsfullt men uppgivet om framtiden för vindkraft och solenergi.

Hans bidrag handlar om megaföretagens ökade satsning på vindkraft, även i kombination med solenergi. Maktperspektivet blir alltmer framträdande. Internationella storföretag, kallade megaföretag, satsar på ”vindkraftparker” och ”solparker” placerade till havs eller i avlägsna landområden. Inte ens Johan Ehrenberg som kan området energi mycket väl och okritiskt hyllat vindkraft i alla former lyckas leverera mer än ett uppgivet slutord i sin ETC-artikel:

Det stora systemskiftet mot lokal ekonomi och lokal makt över energin blev alltså inte resultatet av vindkraftens utveckling. Megakoncerner blev megawatts-ägare.

Kritik mot vindkraft har med tiden utvecklats starkt, inte bara estetisk kritik mot visuell påverkan, utan i ökad grad mot skador på ekosystem. Här kan allt inrymmas som skadar människor, djur och natur. Buller, hälsa och fågeldöd har tagit berättigat utrymme i debatten. Allt detta kommer att väga tungt även i den fortsatta kampen genom kompetenta kritiker i den svenska och internationella kampen. Det nya kommer förmodligen bli att försöka ta upp kampen mot megaföretagen på jämbördig nivå. Kampen kan inte föras utan ökad forskning på effekterna av megaföretagens megasatningar.  Att först verka för ökad forskning om megaföretagen för att samtidigt verka för kvalificerat motstånd är mission impossible. Forskning och aktion är inte i fas med varandra. Blåögd optimism räcker inte. Kanske är kampen redan förlorad. Makt har funnits på agendan även under tidigare år, men på ett relativt inskränkt sätt i talet om skatteparadis. I fortsättningen får vi räkna med maktens betydelse i ett bredare register och nära totalitära anspråk. Enskilda stater eller unioner som EU ser ut att få relativt minskad makt att tygla megaföretagens väg till dominans. Perspektivet att stödja de drabbade kommer att explodera i omfattning och styrka.

Som svar på vår kritik av FSL:s utredande debattinlägg har föreningens ordförande Jan Hedman gjort en vidarebearbetning av remissvaren som är både noggrann och intressant. Vi kan inte publicera svaret här utan hoppas att svaret publiceras på FSL:s egen hemsida. Hedman menar att den vidare bearbetningen som gäller gruppen ”Annan mer komplex uppfattning” ytterligare styrker FSL:s uppfattning:

Påståendet (från Svensk Vindenergi) att remissvaren ger tydligt stöd för att upphäva vetot var alltså grovt felaktigt.

SkyddaMiljön anser att remissvar på detta sätt inte kan ligga till grund för kvantifiering i syfte att visa på en viss styrkefördelning avseende stöd eller avvisande eller tveksam. Misstaget att kvantifiera remissvaren begicks från början av Svensk Vindenergi som därigenom lockade ut FSL på svag is som har ett legitimt intresse att ta del i den offentliga debatten, den om vindkraftsvetot. Vår motivering är att en remissrunda inte är att jämställa med enkät där svarsalternativen är förkodade. Remissvaren angående vindkraftsvetot från inbjudna och icke inbjudna är s.k. öppna svar, inte förkodade typ ja, nej eller vet ej. Svarsgivarna är ej heller a priori likställda med samma vikt för ett slutomdöme eller beslut i demokratisk ordning. Strängt taget utmynnar metoddiskussionen i en fråga huruvida en halvsanning (från FSL eller Svensk Vindeergi) är relevant att använda. Vi tycker inte det.

Däremot är det inget som hindrar analys (utan beroende till kvantifiering) och diskussion av remissvaren och då bör svaren från både inbjudna och icke inbjudna svarsgivare respekteras. Debatten lär fortsätta.

Fotnot: Den laddade debatten i vetofrågan kan jämföras med talesättet om pitepalt – Vet ni hur man enklast blir av med en pitebo? Man slänger ut en pitepalt på svag is. 

Många har redan ställt frågan. En fraktion av dessa har också gjort ett val efter kritisk granskning. Fördelen med den debatt som nu exploderat om Facebook (och andra sociala media) är att många kommer att på nytt granska sin närvaro på Facebook.

Inte bara kommersiella intressen utan även andra krafter av olika slag kan samla information för annonsering och för informationskampanjer, även med hjälp av Fake News. Partsintressen kan samla information för att med mer eller mindre demokratiska medel bearbeta kritikerna till ”rätt” åsikt eller total tystnad.

Vi som redan från början intagit en kritisk hållning till Facebook går heller inte fria. Även de som varit medvetna och kritiska kan och bör se över sin närvaro i sociala media och den digitala världen. Att tvingas till tystnad eller självcensur är inte en lycklig utgång. I många fall kan det vara lämpligt att återuppta och utveckla användning av ”gammelmedia”, om inte med röksignaler så i alla fall pappersbrev. Telefon är inte helt säkert men säkrare än Facebook. Kommer vi att uppleva en ökad personlig kontakt IRL - In Real Life - som drastiskt sänker risknivån?

FSL - Föreningen svenskt landskapsskydd har gjort ett utredande debattinlägg angående remiss om vindkraftsvetot.

FSL visar övertygande att Svensk Vindenergi har förvrängt resultatet. Deras tolkning är att en majoritet vill avskaffa vindkraftsvetot. För att motbevisa detta gör FSL en tolkning som också är en förvrängning genom att införa en kategori ”Annan mer komplex uppfattning”. Denna kategori omfattar 12 svar. Med detta grepp får kategorin svarande positiva 24 och svarande negativa 27. Se FSL:s tabell:

• Svarande positiva till förslaget att avskaffa vetot: 24
• Svarande negativa till förslaget att avskaffa vetot: 27
• Neutrala - avstår explicit från att uttrycka uppfattning om vetot: 14
• Annan mer komplex uppfattning: 12
• Summa 77

FSL drar då slutsatsen: Påståendet att remissvaren ger tydligt stöd för att upphäva vetot var alltså grovt felaktigt.

Vi kan inte motsäga FSL:s slutsats. Det är eventuellt en manipulativ tabell som leder till en halvsanning som slutsats. Svaren i kategorin ”Annan mer komplex uppfattning” borde ha redovisats in extenso. Då kan tolkningen eventuellt bli en helt annan än den som FSL framfört.