Röjmyrberget på tur

Urban Zingmark 01 Juli, 2019 23:17 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

40 nya vindkraftverk i hjärtat av Västerbotten planeras av Fred. Olsen Renewables, ett företag under Bonheur ASA, ett företag registrerat på Oslobörsen. Men för tillståndsansökan står Fred. Olsen Renewables Aktiebolag, så kan den ekonomiska risken begränsas t.ex vid en eventuell konkurs. Det är slående hur lite uppmärksamhet som nästa stora vindkraftpark (ve detta falskklingande ord) får hos näringsliv och befolkning. För Mellanbygden i Västerbotten som det här är frågan om, finns många media som skulle kunna intressera sig. Men endast Västerbottens Mellanbygd som utkommer en dag i veckan har rapporterat om att samråd pågår och om projektets huvuddrag.

För att inte uppröra de mjäkiga lokalpolitikerna är reportaget snällt. I vanlig ordning nämns inga problem. Tidningens självcensur kan skönjas även denna gång. Faktum är att ett tiotal småbyar som ligger inom en mils radie riskerar bullerproblem. Troligen finns risken även på betydligt större avstånd. Forskningen har visat att det lågfrekventa bullret, som också kallas atonalt buller medför allvarliga hälsoproblem. Det kan du läsa närmare om i artiklar av Ove Björklund på denna blogg.

Hos länsstyrelsen Västerbotten kan du begära samrådshandlingar. Var god observera att bullerproblemet inte är beaktat.


Vattenfalls gröna investeringar vs den lille mannen

Urban Zingmark 13 Juni, 2019 21:36 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Nu om inte förr är ”gröna investeringar” ett skällsord för alla som motsätter sig regeringens och Vattenfalls energipolitik.

Detta beslut har kommunicerats till kapitalmarknaden som reagerat snabbt. ”När vi öppnade orderböckerna hade vi 3,9 miljarder euro inne inom loppet av några timmar. Det var mycket bättre än vi vågat hoppas på.”

Detta är förödande för de som hade hoppats på något annat med hänsyn till de tio senaste årens debatt om vindkraftens skadeverkningar. Om man inte har någon att prata med kan ett program från Swebbtv passa in ”Erik och Matti”. Det handlar inte om vindkraft, men det handlar om den lille mannens tillkortakommanden inom nästan allt – kyrkan, EU, polisen, kriminalitet, skjutningar, mord och alla svek och lögner som den lille mannen med rätta kan känna sig upprörd över. Du kommer inte att bli klokare på Vattenfalls gröna obligationer men du kommer förhoppningsvis att kunna känna gemenskap med alla dom som tvingas åse sveket och lögnerna. Regeringens och Vattenfalls energipolitik är ett av skälen till ökning av grogrunden för högerradikala krafter i Sverige.


Insändare om TV-program kring vindkraftsboomen

Redaktionen 03 April, 2019 13:25 Insändare vindkraftverk, Drabbade Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Till SVT-nyheter

Dagens TV-program om vindkraftsboomen var en ensidig partsinlaga full av missledande eller utebliven information om konkreta fakta om de allvarliga ackumulerade effekterna av infraljud och markvibrationer vid långtidspåverkan på

  • folkhälsan. Vid långtidspåverkan och synnerhet effekter på barn och ungdom, samt 50+.
  • klimatet. Klimatgaser från torv och skogsmark, minskad koldioxidfångst i skog och timmer.
  • ekosystem. Blockering av ekosystemtjänster, mikrofauna och humusskiktets koldioxidupptag.
  • biodiversitet. Habitatförlust, barriäreffekter, ny toppredator, utslagning av naturliga predatorer.
  • jordbruk. Lägre slaktvikt och störd mjölkproduktion. Högre kolesterolhalt.
  • skogsnäringen? Arealförluster, insektsskador, minskad biomassa, uttorkning, lågt grundvatten.

Detta har utvecklats i bifogat informationsmaterial o frågor som tillsänts samtliga riksdagspartier inför EU-valet,samt i engelsk version som sänts till samtliga EU-politiska grupperingar.Vi bifogar också finsk rapport som visar att norra o västra delarna av Finland nu täcks av ett sammanhängande infraljudsområde (ohörbara kraftigt pulserande luftstötar). WHO har underkänt tillämpningen av dBA för beräkning av vindkraftsbuller. Tyska specialistläkare säger 60 dBZ som gräns för hälsosam nivå vid långtidspåverkan, vilket motsvarar 10 km från ett enda verk. Effekterna av Markbygdens 1101 verk kan då betraktas som ett medvetet okontrollerat medicinskt kliniskt experiment. Dessa överlevnadsfrågor berördes överhuvudtaget inte alls i TV-inslaget.

Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi, fick mycket stort utrymme. Hon representerar egentligen de stora europeiska finansbolag som svarar för ca 95% av investeringarna i Sverige. Svenska kulturbygder o fjäll har blivit en internationell handelsvara.

Forskning visar ökat antal självmord mot 20 km (USA), patologiska effekter på hjärtsäck, lungvävnad o blodkärl, sänkt hjärtkapacitet med 20% osv. Bifoga amerikansk rapport (Marchillo) visar ljudutbredning över 90 km vid specifika atmosfäriska förhållande som leder luftvågorna (Wave-guides). Finsk rapport visar förhöjda sjukdomssymptom över 15 km. Fransk region har infört moratorium. Franska statstjänstemän och ledande aktörer har bildat en grupp för korrekt information till den franska regeringen. I Tyskland är motståndet mycket stort o såväl politiska partier som drabbade regioner agerar kraftigt mot die Energiewende. Se webbplats EPAW som organiserar 1470 lokala europeiska föreningar som drabbats av vindkraft.

Exemplet Ängersjö i Härjedalen är ett pinsamt exempel på ”the state versus the citizens”. En rad beklämmande fel o åsidosättande av EU-regelverk mm. Nu föremål för prövning av EU-domstol mm.Två projekt som drivits av Renewable Ltd London, o som ligger på Sveaskogs marker, har fått tillstånd på en rad felaktiga premisser. Naturvårdsverket o länsstyrelsen undvek att ingripa trots stöd i Artskyddsförordning, annat domslut, strategisk plan för skydd av vitala örnrevir o berguvsrevir, vindkraftsplan samt alla nya fakta om folkhälsorisker o miljöförstöring. När bolaget inte fick höja verken från 175 m till extrema 230 m, i förhärskande synfält mitt framför byn, sålde de tillståndet till ett spanskt brevlådeföretag, med röda siffror i bokslutet. Men spanjorerna kan sannolikt få subventionerade billiga lån från EU:s strukturfonder. Det finns många exempel på sådana försäljningar.

Risken är stor för implosion av såväl sjukvårdssystem, ekosystem, biologisk mångfald o skogsnäringen.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte
Medlem I Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Medlem i EPAW - European Platform Against Windpower


Expansionsfasen är här för vindkraft

Urban Zingmark 03 April, 2019 13:21 I vanlig media, Buller Permalink Trackbacks (0)

Professor Tomas Kåberger fick chansen 2019-04-02 i SVT Aktuellt att triumfera tillsammans med Svevind och Svensk Vindenergi. Vindkraftsproduktionen fördubblas på bara fyra år. Det framgår av Svensk Vindenergis nya prognos. Vindkraften kan fördubblas från dagens cirka 17 TWh år 2018 till omkring 35 TWh år 2022. Aktuellt visade korta klipp om Svevinds storsatsning med 1101 vindkraftverk i Markbygden, Piteå kommun, Norrbotten.

Tyvärr visades inte något om forskning som formligen exploderat om hälsoproblem och buller som kommer av vindkraft.


Mobbing i Lantmännen

Urban Zingmark 26 Mars, 2019 11:45 Annat Permalink Trackbacks (0)

ATL rapporterar om Douglas Selling som blev utförd av vakt från stämman. Läs här.

Detta reportage med intervjuer torde uppröra många lantbrukare. Ett stridsäpple är chefslöner som rakat i höjden, ofta högre än en bondes årsomsättning, påpekade Selling. Hans kritik har ett demokratiskt perspektiv för hela organisationen.Han ställer frågan om stämman bara ska handla om att äta stämmomiddag och att rösta fram representanter till riksorganisationen. I det läget tappade ordföranden koncepten och hemföll till rena rama mobbingen.

I FSL:s, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, barndom hände det att mötesledningen beredd att använda våld mobbade ut en av grundarna från ett möte i Öxnered. Det är tänkbart att det skedde med stöd av många mötesdeltagare, vilket inte gjorde saken bättre. De sår som detta medförde i föreningsdemokratin har aldrig läkts. Men det är aldrig för sent att försöka.


Folkligt motstånd ā la Greta

Urban Zingmark 17 Mars, 2019 02:37 Annat Permalink Trackbacks (0)

I dessa dagar har folkligt motstånd tagit jättekliv som kan inspirera till nya initiativ. Det har blivit OK att skolka både här och i andra länder för skolbarn att visa sin klimatångest och kräva handling från politiker. Bland alla vuxna som velat synas offentligt finns en företagsledare i ett stort företag som producerar betong. Han har gjort utfästelser till underbara Greta Thunberg om att i tillverkningen av betong minska utsläppen av koldioxid.

Det har inte hänt på alla år som man byggt vindkrafttorn i betong, men nu har erkännandet kommit från själva förövaren, betongtillverkaren! Men motståndet är mycket vidare än så. Myndigheter av alla slag inklusive de som ger tillstånd för vindkraftverk har negligerat hälsoriskerna. Det börjar bil dags att ta fram andra åtgärder. Varför inte intervenera med protestaktioner på platser där vindkraftverk byggs trots klara bevis på att nackdelarna överväger. Men det är inte säkert att Greta håller med, ty vindkraft är kontroversiellt. 


Samernas nationaldag den 6 februari

Urban Zingmark 06 Februari, 2019 21:08 Annat Permalink Trackbacks (0)

I dag firas samernas nationaldag över hela Sápmi, som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Pliktskyldigast har SVT Norrbotten ett inslag om samernas nationaldag, iscensatt utan att röra upp känslor.

Inslaget har en intervju med en sameföreträdare, Henrik Blind som är kritisk till att Jokkmokk kommun inte har ordnat något för denna dag.

På SVT play firas nationaldagen.

Det verkar som att intresset ökar på behörigt avstånd från samernas centralort Jokkmokk. Vad är syftet?  Är det att visa omtanke utan att egentligen anstränga sig för större rättvisa? Nationaldagen vore ju ett utmärkt tillfälle för de som påstår sig vilja värna samernas rättigheter. Samerna har blivit trängda sedan urminnes tid och fortsätter att bli trängda av majoritetsbefolkningen och storfinansen, numera även för exploatering av gruvor och vindkraft.


Sanningen kommer från öst

Redaktionen 12 Januari, 2019 17:03 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Den finska vindkraftsopponenten Päivi Peltoniemi beskriver i en artikel hur infraljud från vindkraftverk påverkar närboende och sakta försämrar deras hälsotillstånd.

Den finske reportern Matias Turkkila från den finska TV-kanalen Suomen Uutiset, samtalar med den portugisiska forskaren Dr Mariana Alves Pereira, vid Lusofona University, Lissabon. Mariana och hennes forskargrupp har under 30 år studerat infraljudets effekter på människor i arbetsmiljö och bostäder. Under senare år har uppmärksamheten också riktats mot den kraftiga exponeringen av lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk.

Mariana Alves-Pereira medverkade i september 2018 vid två seminarier om vindkraft och hälsa i Finland. Hon har kandidatexamen i fysik, magisterexamen i biomedicin och doktorsexamen i miljövetenskap. Enligt hennes forskargrupp kan en långvarig exponering orsaka så kallad vibroacustic decease, VAD.

”Problem kan orsakas av många källor till infraljud eller lågfrekventa ljud, till exempel luftkonditioneringssystem, stora kompressorer, flygplan eller tunnelbanor. Vindkraftverk är de sista på en mycket lång lista av tekniska system, som kan orsaka störningar från infraljud och lågfrekvent ljud i bostäder. Symptomen på VAD varierar vid yrkesmässig exponering eller bostadsexponering. Yrkesmässig exponering sker under kortare tid och kroppen har en återhämtningsperiod. I hemmet sover människorna under bullerexponeringen.

- Människor som har infraljud och lågfrekvent ljud i sina bostäder börjar vanligtvis säga att de vaknar trötta, säger Mariana Alves-Pereira.

- Efter några månader inser de att de inte sover bra. Och sedan uppstår minnes- och koncentrationsproblem. Med tiden kan de utveckla mag-tarmproblem eller hudproblem.

- Alla symptom är relaterade till brist på sömn. Man kan höra ljud, känna tryck på bröstet eller tryck på öronen. Symptomen är inte specifika och kopplas ofta till kost, livsstil eller åldrande, medan de förbättras när man lämnar hemmet under längre period. Exponering för lågfrekventa ljud kan upptäckas genom medicinska test. I syfte att skydda människors hörsel har vetenskapen utvecklat ett mätvärde för ljud som kallas dBA. Det fokuserar uteslutande på den mindre hörbara delen av den akustiska energin. Den tyngre ohörbara ljudenergin utesluts vid mätningarna. Vid 10 Hz undanhålls 70 dB linjärt mått (zero). dBA-måttet är vetenskapligt ogiltigt för mätning av infraljud. Precis som det mänskliga ögat inte känner av röntgen eller ultraviolett ljus, så uppfattar det mänskliga örat vanligtvis inte infraljud. Det finns motvilja att angripa problemet med lågfrekventa ljud och infraljud, då många utsätts för dem. Precis som med asbest. Då visste alla att det var farligt och att folk blev sjuka, men man fortsatte att använda materialet. Nu tar vi bort all asbest! Det finns många studier om människors hälsa runt flygplatser. De har mer högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och är mer benägna att begå självmord”.

Finsk pilotstudie visar att symptom orsakade av infraljud från vindkraftverk minskar först över15 km från verken. Enligt artikeln visar studie i Satakunta och Norra Österbotten att skador kan orsakas av vindkraftverkens infraljud över 15 kilometer från verken. Studien genomfördes av Finlands miljöhälsa OY, våren 2016.

”Det har noterats att närboende börjat uppleva en mängd olika symptom efter byggandet av vindkraftverk, oftast inom några månader, enligt ordföranden Markku Mehtätalo. Tidigare har det antagits att symptomen minskar inom 10 kilometer. Men det är känt att symptomen hos känsliga personer vanligtvis inte minskar på detta avstånd. Studien uppfyller kraven på statistisk säkerhet.

Underlaget var omkring 50 familjer med symptom hos varje familjemedlem. Totalt var cirka 200 personer involverade i studien.

Nattstörning är ett typiskt symptom. Den grundläggande frågeställningen var om familjen märkt förändringar i hälsotillståndet under de senaste sex månaderna eller inom ett år. De intervjuade fick inte i förväg veta om möjlig koppling till uppförandet av vindkraftverk.

  • Majoriteten av respondenterna kunde inte ange någon förändring av sitt allmänna hälsotillstånd. Det fanns dock många svar på skilda symptom, säger Mehtätalo.
  • De vanligaste var sömnstörningar eller behovet av sömn, trötthet och olika smärtor. Endast några få respondenter ansåg att vindkraft var en möjlig orsak. Svaren kategoriserades enligt symptomens svårighetsgrad och utsattes för statistisk analys. Skadliga eller svåra symptom var tre gånger vanligare nära vindkraftverk (≥ ca 15 km från vindkraftverken).
  • Analysen pekar starkt på att de flesta människor påverkas av samtidiga symtom efter byggandet av kraftverken. De flesta symptomen är typiska stressymptom, säger Mehtätalo. 
Även om några individer har misstänkt att symtomen orsakas av vindkraftverk, särskilt om de är synliga eller potentiella biverkningar är kända i förväg, har symptomen uppstått oberoende av attityd.
  • Forskning visar att symptom inte orsakas av attityder, säger Mehtätalo. 
Förekomsten av symptom minskade signifikant från 15 till 20 km från verken. Om det fanns flera verk ökade risken för människor som bodde eller uppehöll sig mycket i området.
  • I pilotstudien togs även hänsyn till verkens placering och man uteslöt inte möjligheten att effekten mellan flera vindparker skulle kunna vara större och på längre avstånd än från en enda klart avgränsad park, berättar Mehtätalo.
  • infraljudsmätningar i olika delar av Finland under 2017, har visat att 15-20 km är ett typiskt avstånd där det pulserande infraljudet från vindkraftverk kan detekteras genom mätningar under nästan alla omständigheter. Enligt en amerikansk studie kan infraljud mätas, under gynnsamma förhållanden, till ett avstånd av 90 km från vindkraftverken.
 Om pilotstudien är representativ, lider cirka 400 000 finländare av symtom på grund av vindkraftverk och endast ca 10 000 av dem relaterar symtomen till vindkraftverk. På grund av den ringa mängden forskningsdata måste de starka slutsatserna tas med försiktighet.
  • Studien visar dock tydligt att besvären i alla tidigare studier redan kan antas vara för låga, säger Markku Mehtätalo.
  • Bland annat, omfattande och djupgående material som samlats inom en radie av 11,7 km från vindkraftverk i en amerikansk studie, som använts i flera publikationer, avslutar han”.

Alltmer fakta om vindkraftverkens allvarliga hälsoeffekter undergräver nu förtroendet för den svenska myndighetsutövningen. Tidpunkten för en officiell ursäkt till allmänheten närmar sig.

Ove Björklund
Ängersjökampen


Silent killer

Redaktionen 03 Januari, 2019 20:31 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan över stora områden.

Doktor Mariana Alves Pereira, vid Universitetet i Lissabon, har under 30 år studerat det lågfrekventa infraljudets effekter på hälsan. Hon har en masterexamen i biomedicinsk teknik och en doktorsexamen i miljövetenskap.

Tidigare i år redovisade hon, vid en föreläsning i Ljubljana, Slovenien, vetenskapliga bevis som entydigt stöder de sedan länge till myndigheter och domstolar framförda vetenskapliga bevisen på de pulserande infraenergivågornas allvarliga effekter på hjärta, hjärna och inre organ, som orsakas av olika tekniska ljudkällor.

Föreläsningen redovisas på denna länk med videoinspelning.

Infraljudet har mycket låg frekvens (<20 Hz) och ligger under tröskeln för mänsklig hörsel. De tunga tryckvågorna har fysisk påverkan på de mänskliga organen, vars effekter eskalerar med exponeringstiden. Detta är ett problem för människors hälsa. Kraftig infraljudsbelastning från vindkraftverk förekommer ned till 1 Hz. Vid dessa frekvenser är våglängderna mycket långa och svåra att skydda sig mot. De utbreder sig långt och kan lätt tränga genom materia och byggnader. De kan också förstärkas genom resonans inomhus. Specifikt för vindkraftsljud är de kraftiga pulserna och ekoeffekter, som uppstår när vingarna passerar tornet. /Not. Andra rapporter redovisar interaktion med de pulserande markvibrationerna i samma frekvensområde över långa avstånd/.

Den akustiska och miljömedicinska experten bekräftar också kritiken mot tillämpning av dBA-filtrering, som sedan lång tid framförts till Miljöprövningsdelegationer, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och domstolar, men in absurdum avvisats med hänvisning till ogrundad ”praxis”. Myndigheternas bristande intresse för vetenskaplig utvärdering, fixering vid det hörbara ljudområdet och underlåtenhet att efterleva Miljöbalkens försiktighetsprincip är högst anmärkningsvärd.

Viktiga avsnitt i föreläsningen:

  • 10.00. Redovisning av skillnad mellan dBA-värde och verklig exponering av ljudenergi.
  • 12.00. Olika vävnader påverkas vid olika frekvenser.
  • 12.30. Exempel från en minkfarm i Danmark, som exponerats för "akustisk förorening" från vindkraftverk. Diagram visar att en liten andel av ljudenergin utgörs av hörbart ljud (röda staplar). Diagrammen visar också, kraftigt ökad belastning av ohörbara mekaniska tryckvågor, som uppstår när verken är i drift (grå staplar). Verksamheten vid minkfarmen övergavs då minkhonorna fick missfall eller dog av självskadebeteende. En arbetare utvecklade posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
  • 16.00. Ny mätteknik visar kraftiga pulser av akustisk energi.
  • 18.00. Specifika ”harmonic series”, som är störande och inte kan redovisas med dBA-värden.Den portugisiska forskningen började för 30 år sedan, med studier av infraljudets neurologiska och kardiovaskulära effekter på flygplanstekniker.
  • 22.00. Risk för epilepsi (neurologiskt problem) som är cirka 50 gånger högre än genomsnittet.
  • 25.00. Abnorm förtjockning av hjärtsäcken (pericardium). Echocardiografi kan avgöra ”diastolisk dysfunktion” (blodtryck) eller kardiovaskulär infektion.
  • 29.00. Förtjockning av blodkärlens väggar, medför successivt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och hjärtinfarkt.
  • 30.45. Morfogenesis är ett begrepp för beskrivning vävnaders tillväxt, som uppstår när kroppens vävnader söker förstärka sig mot extern mekanisk påverkan.
  • 31.40. 1995 påbörjades studier av klinisk sjukdomsutveckling vid hög ljudbelastning, som visade att 50 procent av flygplansteknikerna utvecklade bronkitis efter fyra år och att 50 procent hade blod i urinen efter tio år. Psykiatriska störningar, led- och muskelsmärta eller nedsatt syn var andra symptom.
  • 34.45. Andningsbesvär. Råttor som exponerades för ljud motsvarande arbetsmiljömässig belastning utvecklade förtjockning av lungvävnaden.
  • 36.15. Tracea (luftstrupen). ”Brush cells” är små epitelceller som har en viktig rengörande funktion. Dessa klumpas ihop och dör. /Uppbyggda av ämnet aktin/
  • 37.45. Coclea (Öronsnäckan). Det basala membranet är täckt av vibrerande hårceller /aktin/. Dessa förlorar rörlighet med ålder och ökad belastning. Det basala membranet fungerar medan signaler från hårcellerna försvinner. Detta orsakar besvär vid ljudexponering och leder till isolering från besvärande ljudmiljöer. Laboratorieförsök visar epilepsiliknande reaktioner hos möss.
  • 43.10. Effekter på cellnivå. Forskning vid Harvard University, visar hur celler samverkar vid yttre mekanisk påverkan för att förstärka vävnader i hela kroppen. År 2000 började hennes forskargrupp undersöka klagomål på ljudstörningar i bostäder. De fann att även icke yrkesmässiga individer som utsattes för långvarigt infraljud verkligen blev sjuka.
  • 45.00. Effekter av infraljud kan eskaleras inom bostäder, eftersom man befinner sig i denna miljö under mycket längre tid.
  • 48.08. Exempel från Portugal. I november 2006 startades fyra vindkraftverk inom 800 meter från en bostad. Fem månader senare i mars 2007, upplevde familjemedlemmarna allvarliga hälsoproblem. Deras son, som tidigare presterat mycket goda studieresultat, kunde plötsligt inte tillgodogöra sig undervisningen. Han förlorade energi och betygen sjönk drastiskt. Hästarna i den familjeägda farmen för uppfödning av ridhästar utvecklade "boxy foot" (Deformitet, bakåtböjda hovar). Patologisk undersökning visade förändrade blodkärl. /Not. Effekter av verkens markvibrationer är underskattade enligt tysk-grekisk rapport/.
  • 53.30. Minkfarmen i Danmark. Hundratals aborterade foster, orsakade av infraljud från närliggande vindkraftverk, enligt experter.
  • 56.00. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Tyskland. Bostad, som på två sidor omges av vindkraftverk, belägna mindre än 2000 meter bort. När familjen flyttade in i hemmet fanns två turbiner. Senare tillkom dussintals nya turbiner, varvid familjen upplevde sådana besvär att de uppförde en bunker under huset i ett desperat försök att skydda sig.
  • 57.05. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Irland. Övergivet hus. En 9-årig son utvecklade epilepsi och hans 19-årige bror posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).

Dr Mariana Alves Pereira sammanfattar: "Jag vet att det är typiskt deprimerande, men det här är de vetenskapliga fakta som vi har efter 30 års forskning."

Hennes tydliga presentation av infraljudets mekaniska effekter på människokroppen, förstärker kraven på omgående avslut av den rigida tillämpningen av irrelevant dBA-filtrering och förlegad ”praxis”, som påtvingats svenska medborgare.

Bevisen är nu så tydliga att det politiska systemet omedelbart måste ingripa för att införa moratorium för pågående vindkraftsprojekt och återkallelse av vilande miljötillstånd.

Politikerna har också ansvar för de skador som redan orsakas svenska medborgare och därmed skyldighet att ompröva samtliga befintliga anläggningar för alternativt nedreglering, nedmontering och avveckling. Nedreglering kan kompenseras med förlängt certifikatstöd.

Sveriges politiker måste våga bryta sig ur den förlamande energipolitiska överenskommelsen. Danska folketingets insiktsfulla beslut om att avveckla 2.450 landbaserade verk av totalt 4.500 verk, bör vara ledande.

Den framtida markanvändningen ska fastställas på regional nivå i enlighet med den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

De svenska myndigheternas bristande intresse att klarlägga vindkraftens negativa effekter på ekosystem, biologisk mångfald, klimat och skogsnäringen är lika skrämmande och kan få irreparabla effekter för nästa generation.

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan och ekosystemen över stora områden och omgående verka för moratorium med tydliga politiska direktiv till ny strategi för begränsning av vindkraften och kraftfulla åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte


Förskönande omskrivning av muta?

Urban Zingmark 29 December, 2018 14:50 Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Ett tillskott i ordförrådet för påverkan av kommunalt beslut att bygga vindkraftverk är ”vindbygdsmedel”. Det används omväxlande med ”bygdepeng” och ”bygdemedel” i den svenska diskursen. 2004 dök benämningen ”vindbyar” upp i en projektbeskrivning i Sorsele. 2014 började Vindelns kommun använda ”vindbygdsmedel” istället för ”bygdepeng” eller ”bygdemedel” som blivit befläckade med mutstämpel i media och sociala media. Variationen av ord för en nyckelfråga i beslutsprocessen tyder på ett behov att finna något som är specifikt för vindkraft.

I samband med beslutet i Umeå kommun för vindkraft i Botsmark, sägs villkor och syfte vara följande:

Högaliden Vindkraft AB har åtagit sig att bidra med vindbygdsmedel för att gynna trivsel och utveckling i bygden. Vindbygdsmedel uppgår till 10.000 kronor per vindkraftverk och år och kommer att delas ut tillsammans med den lokala föreningen Botsmark-Åkullsjöbygdens Framtid & Utveckling (BÅFU), säger Per Anders Östling.

Läs mer.

BÅFU ekonomisk förening bildades 2011, dock inte uttalat i stadgar för att ha en mottagare av pengarna som av exploatören av vindkraft lockade med. Styrelsen har tio ledamöter, varav åtta män och två kvinnor. Medelåldern är 66,3 år. Ingen årsredovisning finns tillgänglig. Varken Högaliden Vindkraft AB eller BÅFU har offentligt uttalat vad pengarna ska användas till. Vilka möjligheter för insyn har byborna?

Mitt förslag som skriver på denna blogg är att använda pengarna till professionell undersökning av hälsoeffekter avseende buller beroende på vindkraftverken.


«Föregående   1 2 3 4 5 6 7 ... 45 46 47  Nästa»

Creeper MediaCreeper