Sanningen kommer från öst

Redaktionen 12 Januari, 2019 17:03 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

av Ove Björklund

Den finska vindkraftsopponenten Päivi Peltoniemi beskriver i en artikel hur infraljud från vindkraftverk påverkar närboende och sakta försämrar deras hälsotillstånd.

Den finske reportern Matias Turkkila från den finska TV-kanalen Suomen Uutiset, samtalar med den portugisiska forskaren Dr Mariana Alves Pereira, vid Lusofona University, Lissabon. Mariana och hennes forskargrupp har under 30 år studerat infraljudets effekter på människor i arbetsmiljö och bostäder. Under senare år har uppmärksamheten också riktats mot den kraftiga exponeringen av lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk.

Mariana Alves-Pereira medverkade i september 2018 vid två seminarier om vindkraft och hälsa i Finland. Hon har kandidatexamen i fysik, magisterexamen i biomedicin och doktorsexamen i miljövetenskap. Enligt hennes forskargrupp kan en långvarig exponering orsaka så kallad vibroacustic decease, VAD.

”Problem kan orsakas av många källor till infraljud eller lågfrekventa ljud, till exempel luftkonditioneringssystem, stora kompressorer, flygplan eller tunnelbanor. Vindkraftverk är de sista på en mycket lång lista av tekniska system, som kan orsaka störningar från infraljud och lågfrekvent ljud i bostäder. Symptomen på VAD varierar vid yrkesmässig exponering eller bostadsexponering. Yrkesmässig exponering sker under kortare tid och kroppen har en återhämtningsperiod. I hemmet sover människorna under bullerexponeringen.

- Människor som har infraljud och lågfrekvent ljud i sina bostäder börjar vanligtvis säga att de vaknar trötta, säger Mariana Alves-Pereira.

- Efter några månader inser de att de inte sover bra. Och sedan uppstår minnes- och koncentrationsproblem. Med tiden kan de utveckla mag-tarmproblem eller hudproblem.

- Alla symptom är relaterade till brist på sömn. Man kan höra ljud, känna tryck på bröstet eller tryck på öronen. Symptomen är inte specifika och kopplas ofta till kost, livsstil eller åldrande, medan de förbättras när man lämnar hemmet under längre period. Exponering för lågfrekventa ljud kan upptäckas genom medicinska test. I syfte att skydda människors hörsel har vetenskapen utvecklat ett mätvärde för ljud som kallas dBA. Det fokuserar uteslutande på den mindre hörbara delen av den akustiska energin. Den tyngre ohörbara ljudenergin utesluts vid mätningarna. Vid 10 Hz undanhålls 70 dB linjärt mått (zero). dBA-måttet är vetenskapligt ogiltigt för mätning av infraljud. Precis som det mänskliga ögat inte känner av röntgen eller ultraviolett ljus, så uppfattar det mänskliga örat vanligtvis inte infraljud. Det finns motvilja att angripa problemet med lågfrekventa ljud och infraljud, då många utsätts för dem. Precis som med asbest. Då visste alla att det var farligt och att folk blev sjuka, men man fortsatte att använda materialet. Nu tar vi bort all asbest! Det finns många studier om människors hälsa runt flygplatser. De har mer högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och är mer benägna att begå självmord”.

Finsk pilotstudie visar att symptom orsakade av infraljud från vindkraftverk minskar först över15 km från verken. Enligt artikeln visar studie i Satakunta och Norra Österbotten att skador kan orsakas av vindkraftverkens infraljud över 15 kilometer från verken. Studien genomfördes av Finlands miljöhälsa OY, våren 2016.

”Det har noterats att närboende börjat uppleva en mängd olika symptom efter byggandet av vindkraftverk, oftast inom några månader, enligt ordföranden Markku Mehtätalo. Tidigare har det antagits att symptomen minskar inom 10 kilometer. Men det är känt att symptomen hos känsliga personer vanligtvis inte minskar på detta avstånd. Studien uppfyller kraven på statistisk säkerhet.

Underlaget var omkring 50 familjer med symptom hos varje familjemedlem. Totalt var cirka 200 personer involverade i studien.

Nattstörning är ett typiskt symptom. Den grundläggande frågeställningen var om familjen märkt förändringar i hälsotillståndet under de senaste sex månaderna eller inom ett år. De intervjuade fick inte i förväg veta om möjlig koppling till uppförandet av vindkraftverk.

  • Majoriteten av respondenterna kunde inte ange någon förändring av sitt allmänna hälsotillstånd. Det fanns dock många svar på skilda symptom, säger Mehtätalo.
  • De vanligaste var sömnstörningar eller behovet av sömn, trötthet och olika smärtor. Endast några få respondenter ansåg att vindkraft var en möjlig orsak. Svaren kategoriserades enligt symptomens svårighetsgrad och utsattes för statistisk analys. Skadliga eller svåra symptom var tre gånger vanligare nära vindkraftverk (≥ ca 15 km från vindkraftverken).
  • Analysen pekar starkt på att de flesta människor påverkas av samtidiga symtom efter byggandet av kraftverken. De flesta symptomen är typiska stressymptom, säger Mehtätalo. 
Även om några individer har misstänkt att symtomen orsakas av vindkraftverk, särskilt om de är synliga eller potentiella biverkningar är kända i förväg, har symptomen uppstått oberoende av attityd.
  • Forskning visar att symptom inte orsakas av attityder, säger Mehtätalo. 
Förekomsten av symptom minskade signifikant från 15 till 20 km från verken. Om det fanns flera verk ökade risken för människor som bodde eller uppehöll sig mycket i området.
  • I pilotstudien togs även hänsyn till verkens placering och man uteslöt inte möjligheten att effekten mellan flera vindparker skulle kunna vara större och på längre avstånd än från en enda klart avgränsad park, berättar Mehtätalo.
  • infraljudsmätningar i olika delar av Finland under 2017, har visat att 15-20 km är ett typiskt avstånd där det pulserande infraljudet från vindkraftverk kan detekteras genom mätningar under nästan alla omständigheter. Enligt en amerikansk studie kan infraljud mätas, under gynnsamma förhållanden, till ett avstånd av 90 km från vindkraftverken.
 Om pilotstudien är representativ, lider cirka 400 000 finländare av symtom på grund av vindkraftverk och endast ca 10 000 av dem relaterar symtomen till vindkraftverk. På grund av den ringa mängden forskningsdata måste de starka slutsatserna tas med försiktighet.
  • Studien visar dock tydligt att besvären i alla tidigare studier redan kan antas vara för låga, säger Markku Mehtätalo.
  • Bland annat, omfattande och djupgående material som samlats inom en radie av 11,7 km från vindkraftverk i en amerikansk studie, som använts i flera publikationer, avslutar han”.

Alltmer fakta om vindkraftverkens allvarliga hälsoeffekter undergräver nu förtroendet för den svenska myndighetsutövningen. Tidpunkten för en officiell ursäkt till allmänheten närmar sig.

Ove Björklund
Ängersjökampen


Silent killer

Redaktionen 03 Januari, 2019 20:31 Vindkraftverk, Drabbade, Utrikes, Buller Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan över stora områden.

Doktor Mariana Alves Pereira, vid Universitetet i Lissabon, har under 30 år studerat det lågfrekventa infraljudets effekter på hälsan. Hon har en masterexamen i biomedicinsk teknik och en doktorsexamen i miljövetenskap.

Tidigare i år redovisade hon, vid en föreläsning i Ljubljana, Slovenien, vetenskapliga bevis som entydigt stöder de sedan länge till myndigheter och domstolar framförda vetenskapliga bevisen på de pulserande infraenergivågornas allvarliga effekter på hjärta, hjärna och inre organ, som orsakas av olika tekniska ljudkällor.

Föreläsningen redovisas på denna länk med videoinspelning.

Infraljudet har mycket låg frekvens (<20 Hz) och ligger under tröskeln för mänsklig hörsel. De tunga tryckvågorna har fysisk påverkan på de mänskliga organen, vars effekter eskalerar med exponeringstiden. Detta är ett problem för människors hälsa. Kraftig infraljudsbelastning från vindkraftverk förekommer ned till 1 Hz. Vid dessa frekvenser är våglängderna mycket långa och svåra att skydda sig mot. De utbreder sig långt och kan lätt tränga genom materia och byggnader. De kan också förstärkas genom resonans inomhus. Specifikt för vindkraftsljud är de kraftiga pulserna och ekoeffekter, som uppstår när vingarna passerar tornet. /Not. Andra rapporter redovisar interaktion med de pulserande markvibrationerna i samma frekvensområde över långa avstånd/.

Den akustiska och miljömedicinska experten bekräftar också kritiken mot tillämpning av dBA-filtrering, som sedan lång tid framförts till Miljöprövningsdelegationer, Naturvårdsverket, Miljödepartementet och domstolar, men in absurdum avvisats med hänvisning till ogrundad ”praxis”. Myndigheternas bristande intresse för vetenskaplig utvärdering, fixering vid det hörbara ljudområdet och underlåtenhet att efterleva Miljöbalkens försiktighetsprincip är högst anmärkningsvärd.

Viktiga avsnitt i föreläsningen:

  • 10.00. Redovisning av skillnad mellan dBA-värde och verklig exponering av ljudenergi.
  • 12.00. Olika vävnader påverkas vid olika frekvenser.
  • 12.30. Exempel från en minkfarm i Danmark, som exponerats för "akustisk förorening" från vindkraftverk. Diagram visar att en liten andel av ljudenergin utgörs av hörbart ljud (röda staplar). Diagrammen visar också, kraftigt ökad belastning av ohörbara mekaniska tryckvågor, som uppstår när verken är i drift (grå staplar). Verksamheten vid minkfarmen övergavs då minkhonorna fick missfall eller dog av självskadebeteende. En arbetare utvecklade posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
  • 16.00. Ny mätteknik visar kraftiga pulser av akustisk energi.
  • 18.00. Specifika ”harmonic series”, som är störande och inte kan redovisas med dBA-värden.Den portugisiska forskningen började för 30 år sedan, med studier av infraljudets neurologiska och kardiovaskulära effekter på flygplanstekniker.
  • 22.00. Risk för epilepsi (neurologiskt problem) som är cirka 50 gånger högre än genomsnittet.
  • 25.00. Abnorm förtjockning av hjärtsäcken (pericardium). Echocardiografi kan avgöra ”diastolisk dysfunktion” (blodtryck) eller kardiovaskulär infektion.
  • 29.00. Förtjockning av blodkärlens väggar, medför successivt ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar och hjärtinfarkt.
  • 30.45. Morfogenesis är ett begrepp för beskrivning vävnaders tillväxt, som uppstår när kroppens vävnader söker förstärka sig mot extern mekanisk påverkan.
  • 31.40. 1995 påbörjades studier av klinisk sjukdomsutveckling vid hög ljudbelastning, som visade att 50 procent av flygplansteknikerna utvecklade bronkitis efter fyra år och att 50 procent hade blod i urinen efter tio år. Psykiatriska störningar, led- och muskelsmärta eller nedsatt syn var andra symptom.
  • 34.45. Andningsbesvär. Råttor som exponerades för ljud motsvarande arbetsmiljömässig belastning utvecklade förtjockning av lungvävnaden.
  • 36.15. Tracea (luftstrupen). ”Brush cells” är små epitelceller som har en viktig rengörande funktion. Dessa klumpas ihop och dör. /Uppbyggda av ämnet aktin/
  • 37.45. Coclea (Öronsnäckan). Det basala membranet är täckt av vibrerande hårceller /aktin/. Dessa förlorar rörlighet med ålder och ökad belastning. Det basala membranet fungerar medan signaler från hårcellerna försvinner. Detta orsakar besvär vid ljudexponering och leder till isolering från besvärande ljudmiljöer. Laboratorieförsök visar epilepsiliknande reaktioner hos möss.
  • 43.10. Effekter på cellnivå. Forskning vid Harvard University, visar hur celler samverkar vid yttre mekanisk påverkan för att förstärka vävnader i hela kroppen. År 2000 började hennes forskargrupp undersöka klagomål på ljudstörningar i bostäder. De fann att även icke yrkesmässiga individer som utsattes för långvarigt infraljud verkligen blev sjuka.
  • 45.00. Effekter av infraljud kan eskaleras inom bostäder, eftersom man befinner sig i denna miljö under mycket längre tid.
  • 48.08. Exempel från Portugal. I november 2006 startades fyra vindkraftverk inom 800 meter från en bostad. Fem månader senare i mars 2007, upplevde familjemedlemmarna allvarliga hälsoproblem. Deras son, som tidigare presterat mycket goda studieresultat, kunde plötsligt inte tillgodogöra sig undervisningen. Han förlorade energi och betygen sjönk drastiskt. Hästarna i den familjeägda farmen för uppfödning av ridhästar utvecklade "boxy foot" (Deformitet, bakåtböjda hovar). Patologisk undersökning visade förändrade blodkärl. /Not. Effekter av verkens markvibrationer är underskattade enligt tysk-grekisk rapport/.
  • 53.30. Minkfarmen i Danmark. Hundratals aborterade foster, orsakade av infraljud från närliggande vindkraftverk, enligt experter.
  • 56.00. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Tyskland. Bostad, som på två sidor omges av vindkraftverk, belägna mindre än 2000 meter bort. När familjen flyttade in i hemmet fanns två turbiner. Senare tillkom dussintals nya turbiner, varvid familjen upplevde sådana besvär att de uppförde en bunker under huset i ett desperat försök att skydda sig.
  • 57.05. Posttraumatiskt stress syndrom. Exempel från Irland. Övergivet hus. En 9-årig son utvecklade epilepsi och hans 19-årige bror posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).

Dr Mariana Alves Pereira sammanfattar: "Jag vet att det är typiskt deprimerande, men det här är de vetenskapliga fakta som vi har efter 30 års forskning."

Hennes tydliga presentation av infraljudets mekaniska effekter på människokroppen, förstärker kraven på omgående avslut av den rigida tillämpningen av irrelevant dBA-filtrering och förlegad ”praxis”, som påtvingats svenska medborgare.

Bevisen är nu så tydliga att det politiska systemet omedelbart måste ingripa för att införa moratorium för pågående vindkraftsprojekt och återkallelse av vilande miljötillstånd.

Politikerna har också ansvar för de skador som redan orsakas svenska medborgare och därmed skyldighet att ompröva samtliga befintliga anläggningar för alternativt nedreglering, nedmontering och avveckling. Nedreglering kan kompenseras med förlängt certifikatstöd.

Sveriges politiker måste våga bryta sig ur den förlamande energipolitiska överenskommelsen. Danska folketingets insiktsfulla beslut om att avveckla 2.450 landbaserade verk av totalt 4.500 verk, bör vara ledande.

Den framtida markanvändningen ska fastställas på regional nivå i enlighet med den Parlamentariska Landsbygdskommitténs slutbetänkande.

De svenska myndigheternas bristande intresse att klarlägga vindkraftens negativa effekter på ekosystem, biologisk mångfald, klimat och skogsnäringen är lika skrämmande och kan få irreparabla effekter för nästa generation.

Det politiska systemet har skyldighet att stoppa vindkraftverkens långsamt nedbrytande effekter på folkhälsan och ekosystemen över stora områden och omgående verka för moratorium med tydliga politiska direktiv till ny strategi för begränsning av vindkraften och kraftfulla åtgärder för minskade utsläpp av klimatgaser.

Ove Björklund
Föreningen God Livsmiljö Hylte


Förskönande omskrivning av muta?

Urban Zingmark 29 December, 2018 14:50 Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Ett tillskott i ordförrådet för påverkan av kommunalt beslut att bygga vindkraftverk är ”vindbygdsmedel”. Det används omväxlande med ”bygdepeng” och ”bygdemedel” i den svenska diskursen. 2004 dök benämningen ”vindbyar” upp i en projektbeskrivning i Sorsele. 2014 började Vindelns kommun använda ”vindbygdsmedel” istället för ”bygdepeng” eller ”bygdemedel” som blivit befläckade med mutstämpel i media och sociala media. Variationen av ord för en nyckelfråga i beslutsprocessen tyder på ett behov att finna något som är specifikt för vindkraft.

I samband med beslutet i Umeå kommun för vindkraft i Botsmark, sägs villkor och syfte vara följande:

Högaliden Vindkraft AB har åtagit sig att bidra med vindbygdsmedel för att gynna trivsel och utveckling i bygden. Vindbygdsmedel uppgår till 10.000 kronor per vindkraftverk och år och kommer att delas ut tillsammans med den lokala föreningen Botsmark-Åkullsjöbygdens Framtid & Utveckling (BÅFU), säger Per Anders Östling.

Läs mer.

BÅFU ekonomisk förening bildades 2011, dock inte uttalat i stadgar för att ha en mottagare av pengarna som av exploatören av vindkraft lockade med. Styrelsen har tio ledamöter, varav åtta män och två kvinnor. Medelåldern är 66,3 år. Ingen årsredovisning finns tillgänglig. Varken Högaliden Vindkraft AB eller BÅFU har offentligt uttalat vad pengarna ska användas till. Vilka möjligheter för insyn har byborna?

Mitt förslag som skriver på denna blogg är att använda pengarna till professionell undersökning av hälsoeffekter avseende buller beroende på vindkraftverken.


Vindkraftens hälsoeffekter måste tas på allvar

Redaktionen 05 December, 2018 10:00 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund
Se inledande artikel här

Den statliga sfären har alltför länge hindrat en saklig prövning av vindkraftsanläggningarnas hälsorisker. Miljöprövningsdelegationerna har konsekvent avvisat framlagda bevis ur vetenskapliga rapporter och offentliga utredningar. Oftast utan att bevisen överhuvudtaget omnämns i prövningsprocessen. Myndigheterna har egenmäktigt hävdat en förlegad "praxis" om 40 dBA, som i decennier förkastats av akustiker och saknar fysisk relevans då mätutrustningen programmerats att filtrera bort 60% av ljudenergin <200 Hz och 100% av de ohörbara energivågorna <20 Hz.

Naturvårdsverket har tydligt ansvar för att bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och att delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Detta ansvar väger lätt när det gäller statliga intressen. Ett remarkabelt exempel är Naturvårdsverkets vägran att ingripa i ett mycket konkret fall i Ängersjö, Härjedalen, avseende begärd återkallelse av två mindre anläggningar, Sandtjärnberget (5 verk) och Ängersjökölen (5 verk). Naturvårdsverkets vägran att efterleva sin skyldighet att väcka talan i domstol för skydd av 4 fredade örn- och ett berguvshabitat och genom två domstolsprocesser söka slippa detta ansvar har redovisats i artikel på SkyddaMiljön, 17 Juni 2018 här.

Definitivt skydd fanns genom dom fastställd av Svea Hovrätt, länsstyrelsens Strategi för örnar och vindkraft (10 km), Naturvårdsverkets egen uppdaterade syntesrapport 6740, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (6 km). Därtill hot från den statliga markupplåtaren Sveaskog AB, som ansökt om bergtäkt för 500.000 ton fyllnadsmaterial mitt i området, vilket kan betraktas som avsiktligt brott mot EU:s Fågel och Habitats-direktiv. (Läs mer)


Statlig faktaresistens utgör hinder för hållbarhet

Redaktionen 03 December, 2018 13:25 Insändare vindkraftverk, Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Av Ove Björklund

Statlig faktaresistens utgör hinder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet

Den svenska statsapparatens och rättsmaskineriets försök att knäcka Ängersjöbornas kamp mot Sveaskog AB och Renewable Ltd:s planer på exploatering av deras framtida levnadsmiljö i uråldrig kulturbygd med unik biologisk mångfald, har tidigare redovisats här.

Agerandet innebär att tillämpning av unionsrätten blockeras genom godtycklig bedömning av enskild tjänsteman på Naturvårdsverket, vilket ger känsla av glesbygdsutanförskap och baggböleri. Tidigare förlorades äganderätten till byns skogar och nu riskerar medborgarna att förlora återstående värden, hälsa och rätt till hållbar framtid ända in i sovrum och vitala kroppsorgan.

Vi har alltför länge bevittnat att centralmaktens förlängda armar inte beaktar vetenskapliga bevis om vindkraftverkens hot mot folkhälsa, ekosystem och biologisk mångfald, samt förluster av sociala, kulturella och ekonomiska värden. Detta är ett systemfel och hinder av unionsrätten.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd har till samtliga riksdagspartier (Bilaga 1) redovisat vetenskapliga bevis om infraljudets (energivågor) och markvibrationernas allvarliga hot mot folkhälsan, ekosystemen, skogsnäringen och demokratin. Vi har hos Svea Hovrätt, hemställt om prövningstillstånd och begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen (bilaga 2), med hänvisning till att dessa risker måste utvärderas, innan den politiska tanken att uppföra 12.000 vindkraftverk realiseras, för att uppnå ett fossil- och kärnkraftsfritt samhälle.

Vi kommer att i tre delar redovisa fakta och synpunkter här på SkyddaMiljön;

  1. Vindkraftsanläggningarnas hälsoeffekter måste tas på allvar. Starkt stöd finns i  WHO-rapporten ”Environmental Noise Guidelines for the European Region 2018” och vetenskapliga rapporter om infraljudets och markvibrationernas interagerande och allvarliga hälsoeffekter vid långtidsexponering.
  2. Vindkraftsanläggningarnas effekter på klimat, ekosystem och skogsnäringen måste utvärderas. Stärkta krav på statliga bolag genom European biodiversity strategy to 2020, delmål 1-3/6, EU-program för landsbygdsutveckling, korrekt implementering av EUOROBAT Guidelines 2015, EU-Birds Directive – Annex I, II & III, Tetrao urogallus (tjäder), Agenda 2030 Mål 15 och UN-konventioner (Global Pact etc.). 
  3. Begränsande faktorer för hållbar vindkraftsutbyggnad. Kommentarer till Naturvårdsverkets uppdragsplan (oktober 2018).

Det finns bara en jord och det finns gränser för vad den tål, om förutsättningarna för hållbar framtid ska kvarstå. Redan idag överskrids ett antal gränser vad gäller medborgarnas rättigheter och hälsa, klimatförändring, markanvändning och förlust av ekosystem och biologisk mångfald.

Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd


Vattenfall ger dödsstöt

Urban Zingmark 02 December, 2018 13:43 Drabbade, I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Ordföranden i Gällivare sameby anser att planen på 150 vindkraftverk i Storlandet kan bli en dödsstöt.

Ordförrådet håller på att ta slut i rapporteringen av fortsatt exploatering av vindkraft. Investerare och rättsväsende tycks inte bry sig om samernas rätt eller naturens rätt. Här talar vi inte om naturrätt utan om Naturens rättsskydd i förhållande till människan. Det är hög tid att göra allvar av idéer att tilldela naturen rättigheter som subjekt, rättssubjekt. Ingen för i verklig mening naturens rätt. Skadeverkningarna från vindkraftverken är på väg att öka ytterligare. Därför måste nya sätt prövas att förhindra den utveckling som pågår, nu särskilt i Norrbotten och Västerbotten som drabbas hårt. Ordföranden i Gällivare talar för samernas rätt. Majoritetssamhället spelar ett dödens falskspel mot Naturen.


Boktips - Aednan av Linnea Axelsson

Urban Zingmark 26 November, 2018 21:45 Annat Permalink Trackbacks (0)

Augustpriset 2018 har gått till denna bok som är på 759 sidor. Bäst att börja läsa utan väntan.


”Vetorätten” för kommunerna i SR, Ekot 12.30

Urban Zingmark 23 November, 2018 17:35 Annat Permalink Trackbacks (0)

SR1 rapporterar om ett känt förhållande att en majoritet av kommunerna är för en sk. vetorätt i samband med etablering av vindkraftverk.I samma inslag intervjuas en miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen Östergötland som ges tillfälle att argumentera för ett avskaffande av vetorätten, bl.a med hänvisning till att det ligger sent i processen och att ett beslut om veto inte kan överklagas.

Varför ges inte någon talesperson för någon kommun tillfälle att argumentera för gällande ordning med vetorätt? Det är ett ödets ironi att detta sker dagen efter programmet SVT Opinion där public service diskuterades. Företrädare för SVT och SR var närvarande och försvarade den nya finansieringen via skattsedeln. Ett bärande argument var värnet för balans mellan olika grupper och politiska uppfattningar. Dagens efter debatten i SVT Opinion gör man tvärt emot i SR och släpper bara fram den ena sidan!


Vindkraftverk planeras i Överkalix, skadligt för ren?

Urban Zingmark 15 November, 2018 08:17 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

I tio år har Vasa vind arbetat för en vindkraftspark i Överkalix. ”Nu har vi gjort allt som står i vår makt. Vi räknar med att Länsstyrelsen fattar beslut efter nyår”, säger projektledaren Ingemar Stenbeck.

– Jag tror inte ett smack på resonemanget att renarna blir skrämda av vindkraftsverk. Renar är ett hjortdjur som genom historien visat att det kan anpassa sig till nya förhållanden, hävdar Ingemar Stenbeck.

Projektledaren som planerar en investering på fem miljarder för 123 vindkraftverk tycks sakna kunskap om de problem som vindkraften medför för rennäringen. Eftersom det fortfarande finns tid så gäller det för alla parter att läsa och sätta sig in i de undersökningar som finns om vindkraftens skadliga verkan på rennäringen.

Från Naturvårdsverket kan beställas rapport 6799, mars 2018: Vindkraft och renar. En kunskapssammanställning.


Farlig försiktighet

Urban Zingmark 17 September, 2018 20:05 Annat Permalink Trackbacks (0)

Det finns goda skäl att uttrycka sig försiktigt ifråga om Sverigedemokraterna och Miljöpartiet i frågor om deras hållning till vindkraften. FSL - föreningen svenskt landskapsskydd - uttrycker sig försiktigt. Sommarvärmen och skogsbräderna blev inte den game-changer som Miljöpartiet hade hoppats på, sägs det. Sverigedemokraterna framhålls som det vindkraftkritiska partiet. 

Detta är prov på försiktig hållning av FSL, men även försiktighet har sina risker för negativa reaktioner mot FSL och andra ideella krafter som driver frågor mot vindkraftsexploateringen. SkyddaMiljön är särskilt angeläget att försvara de som drabbats eller kommer att drabbas av vindkraft. I den kategorin finns förmodligen en stor men okänd andel som tar klimatfrågan på allvar. Det kan innebära stöd för MP trots att det kan vara kontraproduktivt. Finns det stöd för SD bland alla de som är drabbade av vindkraftens skadeverkningar på människor, djur och natur? Ja, det är högst troligt. Vi har träffat på många. Men frågan infinner sig då om det är klokt och etiskt försvarbart att inte våga tala om negativa sidor i det ”vindkraftkritiska” SD? Är det överhuvudtaget möjligt att isolera en ödesfråga som klimatet eller vindkraften? Nej! Klimatet och vindkraften hänger ihop även om inte vindkraftens skadeverkningar manifesterats i valrörelsen 2018.

Överdriven försiktighet kan få oanade konsekvenser. Det medför att man inte vågar utveckla resonemanget med risk att trampa fel. Bättre då att våga ta risken att trampa fel om logiken och etiken står högst.


1 2 3 ... 43 44 45  Nästa»

Creeper MediaCreeper