Från Svenska Dagbladet Näringsliv 2016-09-12

Urban Zingmark 13 September, 2016 17:26 I vanlig media, Elmarknaden, Snabba nyheter Permalink Trackbacks (0)

Hall: ”Ingen utdelning till staten nästa år heller

Svensk vindkraft går på knäna – och vindkraftsparker kan rent av komma att monteras ner, på grund av bristande lönsamhet. Läget sätter ytterligare press på redan krisdrabbade Vattenfall, vars vd Magnus Hall nu lämnar dystra besked till regeringen: Det blir ingen utdelning nästa år heller.

Vattenfalls vd Magnus Hall vill inte spekulera i om fler nedskrivningar är att vänta för Vattenfall –  men instämmer i den dystra verklighetsbeskrivningen för nya investeringar i vindkraft i Sverige.

–  I dagsläget är intäkterna för vindkraft precis på gränsen för att man ska kunna räkna hem nya investeringar. Samtidigt finns en osäkerhet kring vad som händer med priserna om fem år, säger Magnus Hall, och fortsätter:

–  Det måste komma en diskussion om hur elcertifikatsystemet ska utvecklas. Fram till dess finns det en risk att det sker en allmän paus i vindkraftsinvesteringar.

För Vattenfall, som har avkastningskrav på 9 procent, bör det alltså vara otroligt svårt att få investeringar i svensk vindkraft att gå runt.

–  Ja, det är faktiskt så. Men vi försöker jobba ner kostnader så mycket som möjligt för att kunna få avkastningen till 9 procent, säger Magnus Hall.


Vindkraftverk ökar CO2, inte minskar

Urban Zingmark 09 September, 2016 19:42 Vindkraftverk, Lästips Permalink Trackbacks (0)

Det finns sådant som är lätt att förklara i samband med vindkraft. Buller kan jag förklara genom att jämföra med reaplan. Fågelslakt kan jag förhoppningsvis också förklara, förutsatt att du vill lyssna. Förstöring av naturen kan jag kanske förklara med att ta ett exempel med 30 vindkraftverk som är 230 meter höga, omgiven av kalhyggen och nybrutna vägar. Men hur ska jag förklara för vindkraftförespråkare att vindkraftverk genom sin produktion och transporter av betong, stål, järn, koppar, plaster, jordmetaller etc etc ger upphov till mer CO2-koldioxid än vad besparingen blir genom minskad användning av fossil energi?

Det är mer eller mindre omöjligt att i vardagliga samtal kort förklara något som tar minst en halvtimme att läsa och begrunda. En övertygande förklaring ges här. Det är ett minimum för en trovärdig genomgång som visar på grundfelen i vindkraftörespråkarnas budskap om ”grön energi”.


Skrivelse ang återkallelse av tillstånd

Redaktionen 30 Augusti, 2016 11:14 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till:
Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationen i Västernorrland
Mark och miljödomstolen vid tingsrätten i Östersund
Länsstyrelsen i Jämtlands län

Kopia:
EU-kommissionär Karmenu Vella
UNESCO
Miljöprövningsdelegationen Dalarna
Länsstyrelserna i Gävleborgs och Dalarnas län
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal och Orsa
Skogsstyrelsen
Folkhälsomyndigheten

Översänder härmed bifogad
Begäran enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken, om återkallelse av tillstånd för vindkraftsparkerna Sandtjärnberget och Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt berörda medborgare och natur- och kulturskyddsorganisationer hemställer härmed till relevant myndighet om återkallelse av tillstånd, enligt 24 kap. 3 § Miljöbalken för

  • vindkraftspark Sandtjärnberget, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5758-12, MPD Västernorrland
  • vindkraftspark Ängersjökölen, Ängersjö, Härjedalen. Ärende 551-5751-12. MPD Västernorrland.

Denna skrivelse ansluter till skrivelse2016-08-24, med begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse  till regeringen 2016-05-23, om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. I syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden. I likhet med de från vattenreglering fyra skyddade norrländska älvarna.

Dessa två mindre vindkraftsparker (11+5 verk), utgör nu resterande hot mot de 3-4 örnrevir, som räddades genom föredömligt beslut att avstyrka närliggande projekt Svartåsen (26 verk) i Ängersjö. Mål nr M 1394-14, dom meddelad i Östersunds tingsrätt 2015-09-10.Dessa skrivelser är i sin tur förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte, som behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen.

Vår utgångspunkt var nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visade grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek, form och långa förflyttningar under vinterperioden genom omfattande vindparksbarriärer.Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi har tidigare redovisat bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton mitt i de hotade örnreviren och ett sedan länge etablerat berguvsrevir i Ängersjö. Cynismen framstår nu än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliseras drastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och nu väldokumenterade rapporter om kraftigt ökad utbredning av skadligt infraljud över långa distanser mot ursprungsbefolkningen.

Nytt stöd för regeringsingripande finns i länsstyrelsen Jämtlands strategi (Juni 2016), för förvaltning av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är också förenligt med EU-kommissionens oro över ”kontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk”. (Sammanfattning ur the Fitness Check of the Birds and Habitats Directives).

Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv, som anvisar en rad kraftfulla åtgärder och anför att ”det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket”. Här finns således en utmärkt möjlighet att leva upp till EUs och vår egen oro för skyddet av kungsörnarna genom att dels återkalla miljötillstånden för Ängersjökölen och Sandtjärnberget,  dels inrätta den föreslagna frizonen samt dels införa ett temporärt moratorium för utvärdering av vindkraftens negativa effekter på ekosystem, skogsnäringen och allvarliga hälsoeffekter för omprövning och relokalisering av den framtida vindkraften.

Beträffande begäran om ”Återkallelse av miljötillstånden för projekten Ängersjökölen och Sandtjärnberget" åberopas Miljöbalkens 24 kap. 3 § MB (1998:808), som säger att tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken, och förbjuda fortsatt verksamhet enligt;

  • punkt 3. Om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren.
  • punkt 4. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten eller åtgärden tilläts.
  • punkt 5. Om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap, 9 § innebär att verksamheten inte får bedrivas.
  • punkt 7. Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-medlemskapet.

I punkt 3 åberopas en rad karaktäristiska missledande brister i MKB. Därtill en rad underlåtelser att bemöta framförda fakta. Särskilt iögonfallande är bristerna den engelska bullerberäkningen, som inte tillämpar cylindrisk ljudutbredning (dB/dubblerat avstånd) för höghöjdsverk eller över vattenyta som utgör halva distansen mellan verk och bostäder. Ej heller bolagets eget PM om kraftig bullerökning om 10-20 dBA, i kallt klimat genom refraktion, inversion, isbildning och amplitudmodulation. Likaså nya rön om hög andel högmodulerat lågfrekvent ljud i sidoriktning, smala Heightened Noise Zones med upp till 13 dBA högre amplitud, OAM som uppträder på längre avstånd osv. Sammanlagt redovisas stöd för skadligt ljud på upp till 8 km i detta område med lågt bakgrundsljud. Än mer märkligt är det engelska finansbolagets ogenerade och juridiskt ohållbara friskrivning av ansvaret för bullerberäkningarna.

Punkterna 3 och 4 visar en rad nya vetenskapliga bevis på infraljudets allvarliga hälsoeffekter och de nya signalerna avseende effektiv förvaltningsstrategi för kungsörn, Naturvårdsverkets revision av rapport ”Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss”, samt EU-kommissionens uttalande och Sveriges svar avseende the Fitness Check av Fågel och Habitatsdirektivet. Det allra kraftigaste argumentet är det närliggande projektet Svartåsen (26 turbines), som kunde avslås av domstolarna p.g.a. av övertygande inventeringsresultat. Vi anser därför att det är än mer logiskt att återkalla dessa två miljötillstånd, då samtliga örnrevir ligger ännu närmare Svarttjärnberget.

Att hotet är akut visades vid miljöprövningen av det två mil avlägsna projektet Åndberget, Lillhärdal. Här krävde miljöenheten vid länsstyrelsen Jämtland, 10 km buffertzon för två livskraftiga örnrevir, men kördes över av den statliga Miljöprövningsdelegationen, som ånyo hävdade den rigida förlegade regeln 2 km. Beträffande buller hävdas fortfarande urgammal ”praxis” om 40 dBA, trots att regelverk och statliga och vetenskapliga rapporter ger stöd för 35 dBA eller lägre. Detta är respektlöst mot människor i områden med lågt bakgrundsljud.

Vi kan också konstatera att de svenska myndigheterna nu passerat gränsen för EU konventionen för mänskliga rättigheter, artikel 8, genom att inte besvara eller behandla framlagda vetenskapliga och medicinska fakta avseende vindkraftens negativa hälsoeffekter.

Beträffande Ängersjökölen och Sandtjärnberget finns en möjlighet att påbörja vägen mot en frizon och förhindra den pågående barriärbildningen i området.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens och regeringens oro, som framkommit i pågående översyn av EUs Fågel o Habitatsdirektiv.

Det kan också tilläggas att vi nu har en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Sverige har en stor nationell överproduktion och har snart nått det nationella målet 20 TWh för vindkraft.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet, enbart för att söka en "grön" image för några procent av fondmaterialet. Obalansen är tydligast i den norra delen av landet där det finns ett glapp mellan antalet projekterade verk (7 200), tillståndsgivna verk (3 800) och uppförda verk (800).

Vi har således, dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.

Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-29
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller

Redaktionen 29 Augusti, 2016 22:16 Vindkraftverk, Samarbete, Simonsbacka Permalink Trackbacks (0)

Resultat av Arbetsmiljöverkets marknadskontroller år 2016.

Läs på Friavindar.se

 


Skrivelse: Skydda kärnområde för bl.a kungsörn

Redaktionen 24 Augusti, 2016 15:23 Djurrätt, Drabbade, Anmälningar och överklaganden, Samarbete, Medborgarinitiativ Permalink Trackbacks (0)

Författare: Ove Björklund

Till: Miljöminister Karolina Skog
Naturvårdsverket
Miljöprövningsdelegationerna Västernorrland och Dalarna
Kommunstyrelserna i Härjedalen, Ljusdal, Orsa och Rättvik
Länsstyrelserna i Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län
Kopia: EU-kommissionär Karmenu Vella
Kulturdepartementet, Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, UNESCO, Samtliga riksdagspartier

Översänder härmed bifogad Begäran om regeringsprövning och tillämpning av 17 kap. 3 § - 5 § och 19 kap 2 § Miljöbalken, avseende skrivelse 2016-05-23, till regeringen om kompensatoriska åtgärder och frizon för vindkraft, i gränsområdet Härjedalen, Hälsingland och Dalarna, i syfte att skydda kärnområde för kungsörn och områdets genuint kulturella värden.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt lokalt och internationellt engagerade natur- och kulturskydds-organisationer har i skrivelse 2016-05-23 till Regeringen framfört förslag till:

  • akuta kompensatoriska åtgärder i enlighet med EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 3 och 4 och Bilaga 1, för att motverka vindkraftens negativa effekter på de rödlistade arterna kungsörn och berguv, samt andra rovfåglar. Därtill starkt hot mot arter som övervintrar på den afrikanska kontingenten, såsom fiskgjuse, tornseglare, svalor eller fladdermössarter som migrerar till Sydeuropa.
  • bevarande av livsmiljöer, vilda djur, växter och biologisk mångfald enligt EU-direktiv 92/43/EEG, Artikel 2 och 5, samt Bern- och Bonnkonventionerna.
  • etablering av en vindkraftsfri och kulturminnesskyddad zon i området mellan Ljusnan-Voxnan i gränsområdet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland, i likhet med de från vattenreglering skyddade fyra norrländska älvarna. Området är ett kärnområde för den nordiska kungsörnsstammen med närhet till fjällvälden och de norska fjällmassiven
  • moratorium för omprövning av relevanta vindkraftsprojekt för återlösning och omplacering till mindre antal, effektivare och väl miljöprövade lokaliseringar.

Skrivelsen är en förnyad framställning i regeringsärende N2014/1531/E, avseende samma syfte. Ärendet behandlades ofullständigt av den tidigare alliansregeringen. Motsvarande information har översänts till Energikommissionen, som i sin slutrapport dock avstod från värdering av de allt högre verkens barriäreffekter och hotet mot ekosystem, biologisk mångfald, folkhälsa och den svenska skogsnäringen.

Förslaget har också översänts till EU-kommissionären Karmenu Vella. Där det också relateras till relevanta beslut av EU-domstolen enligt EU-direktiv 92/43/EEG.

Vår utgångspunkt är nya fakta från GPS-baserade forskningsrapporter, som visar grov underskattning av kungsörnarnas revirstorlek och form. Reviren är ca 15 ggr större än myndighetspraxis samt är anpassade till lokala förhållanden och födotillgång. Populationens trend är negativ. Årets häckningsresultat är katastrofalt, då endast tre flygfärdiga örnungar har rapporterats i det aktuella områdets 41 revir.

Vi kan också konstatera bristande kumulativ bedömning och stegvis fragmentisering av landskapet genom s.k. ”salamitaktik” vid miljöprövningen av de tre vindkraftsprojekten och statliga Sveaskogs bergtäkt för 500 000 ton i Ängersjö i Härjedalen. Cynismen framstår än tydligare när det Londonbaserade Renewable Ltd, i ny ansökan begär höjning av verken från 175 till 230 meter och betraktar tillstånden som ”nollalternativ”. Därmed bagatelliserasdrastisk landskapspåverkan i förhärskande synfält, nedpressning av turbulent kalluft i redan kyligt klimat och kraftigökning av skadligt infraljud. Höghöjdsverkens extrema bullerutbredning och negativa hälsoeffekter kommer att presenteras i annan skrivelse. Frågan är aktualiserad för WHO i globalt Open Letter.

Stöd för regeringsingripande finns nu i länsstyrelsen Jämtlands nya strategi för förvaltning av av den hotade kungsörnspopulationen, där miniavstånd 10 km anges för utpekade produktiva revir. Detta gäller samtliga revir i Ängersjö och Lillhärdal.

Stöd för kompensatoriska åtgärder finns också i uttalanden av Naturvårdsverket inför revideringen av rapporten "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", samt ställningstagandet för begreppet avsiktligt dödande i Artskyddsförordningen.

Vändpunkt kom när projektet Svartåsen (26 verk) i Ängersjö föredömligt avslogs p.g.a. de närliggande örnreviren. Viktiga skäl utgör områdets genuina kulturvärden, förutsättningar för bevarandet av de sista orörda granskogarna, potentialen för den europeiska turistvisionen Borderland Wilderness, Naturvårdsverkets förslag till UNESCO att utse Voxnadalen till Biosfärkandidatområde samt att bevara orörd landskapsbild vid UNESCOs världsarv hälsingegården Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, samt rikskulturintresset Härjeåbygget och riksintresset Fäbodriket i Lillhärdal.

Behovet av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn är således förenligt med EU-kommissionens oro överkontakten mellan flyttande fåglar och fladdermöss med kraftledningar och vindkraftverk.Detta gäller också det svenska enkätsvaret (Fitness Check) avseende uppföljning av EUs fågel- och habitatdirektiv.Det anvisar en rad kraftfulla årgärder och anför att det krävs ett landskapsperspektiv och att de största bristerna för skydd av arterna i bilaga I och bilaga II, finns när de befinner sig i det bredare landskapet utanför Natura 2000-nätverket.

Vi har nu i en ”win-win”-situation där ett lokalt eller generellt temporärt moratorium har många fördelar. Landet har en stor nationell överproduktion och har nått det nationella målet 20 TWh.

Många ineffektiva miljötillstånd har lagts i malpåse eller görs föremål för orealistiska, miljö- och hälsofarliga omprövningar av verkshöjden. Många idag olönsamma projekt överlåts till internationella finansbolag, som genom subventioner och bristande regelverk ges dominans över det svenska kulturlandskapet.

Vi har dels tid att utvärdera vindkraftens negativa effekter på miljö och hälsa för att tillrättalägga gjorda misstag och förlegade bullerregelverk, samt dels tid att utvärdera ny teknik i syfte att koncentrera vindkraften till ett mindre antal effektivare och miljövänligare anläggningar för att stoppa den redan allvarliga fragmenteringen av biodiversitet och landskap.Vi emotser bekräftelse av att denna skrivelse når fram till Sveriges miljöminister, då det råder oklarhet om tidigare skrivelser nått fram till regeringsnivån.

Frågan har EU-gemensam dignitet och är aktualiserad för EU-kommissionen.

Halmstad 2016-08-24
Ove Björklund
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Dagsländevägen 27
302 56 Halmstad


Står fågelkännaren över kritik?

Urban Zingmark 13 Augusti, 2016 19:11 Djurrätt, Drabbade, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

I förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ges bestämmelser för verksamheter och åtgärder. Föreskrifter för tillämpning ges i förordning (2013:895). Inte något kan upptäckas som rör anlitandet av konsulter, t ex miljökonsulter, fågelexperter, bullerexperter, arkeologer etc etc, i vart fall inte med vårt lekmannafokus.

Med nya fall av ansökningar för miljötillstånd möts vi av yttranden och utredningar av konsulter som beställts och bekostats av sökanden, dvs exploatören som i regel är ett vindkraftbolag. Det kan röra sig om stora etablerade bolag eller nya okända bolag. För att genomdriva ett godkännande av tillstånd måste MKB:n vara övertygande för MPD, miljöprövningsdelegationen vid berörd länsstyrelse. Tröskeln kan vara mer eller mindre hög, ofta låg eftersom den politiska majoriteten och statsmakten beslutat att vindkraftverk ska byggas i enlighet med gjorda kvantifieringar. Andra aspekter tycks vara på undantag.

Frågor om fågelskydd behandlas i varje MKB, mer eller mindre utförligt av anlitad konsult. De konsultföretag som producerar MKB har fågelexperter intern eller internt. I ett uppmärksammat fall i Uppsala län, Vindpark Målarberget har beslut fattats om godkännande, Dnr: 551-7231-13. I det 67-sidiga beslutet beskrivs fågellivet bl a med följande referat av MKB:n.

”Vid inventering av fågellivet observerades totalt 64 arter. Fyra av dessa är rödlistade och ytterligare sex arter finns upptagna i fågeldirektivet. Vissa observationer av rovfåglar gjordes, även om förekomsten var liten. Två något större spelplatser för skogshöns observerades, på vilka påverkan av vindkraftsetableringen bedöms bli liten. Också överlag bedöms påverkan på både lokal nivå och på populationsnivå bli liten.”

I samma 67-sidiga beslut refereras yttrande från två ideella föreningar:

"Föreningarna Fagersta Fågelskådare och Västmanlands Ornitologiska Förening har i ett gemensamt yttrande framfört i huvudsak följande. Området ligger mitt i en stor och viktig flyttled för framförallt sångsvanar och olika gåsarter som rastar i flera tusental i Närke runt den kända våtmarken Kvismaren och sjön Tysslingen, som är norra Europas viktigaste rastplats för sångsvanar då ca 8000 individer passerar under 4- 6 veckor. Vid Kvismaren rastar uppemot 5000-20000 gäss på våren och närmare 30000 kan uppehålla sig där på hösten. Även tranor i stora mängder rastar vid Kvismaren och har ökat i antal på senare år och man har räknat mellan 5000-15000 framförallt på hösten. De flesta av fåglarna flyttar i nordostlig riktning på våren från dessa rastplatser mot södra Norrlandskusten och passerar då området med stor risk för kollision med kraftverken. Även om de ser verken så är periferihastigheten vid bladspetsarna mycket hög och hela den svepta arean är svår för fåglar att bedöma som farlig. Svanar och gäss flyttar även nattetid med troligen ännu större risk för kollision trots de röda lampor som kommer att finnas på verken. I Fagersta och Norbergstrakten ses varje vår tusentals av dessa fåglar under deras färd förbi dessa områden och vidare mot häckningsplatserna i Sverige, Finland och Ryssland. Föreningarna är mycket oroliga för hur det ska gå för dem när de passerar den barriär som verken skulle utgöra.”

Vid en jämförelse av beställningsarbetet från konsulten Calluna AB (som inte namnges i själva beslutet) och de två ideella föreningarna framgår en vid klyfta i rapportering och värdering. Ändå väljer MPD att bortse från vad fågelexperterna i föreningarna framför. Motivering saknas. Detta är enligt vår uppfattning ett felaktigt sätt att handlägga ansökan och att besluta. Detta blir förhoppningsvis en del i kommande överklagning men som ligger utanför vår rätt som fattiga bloggare eftersom vi inte är sakägare enligt nuvarande bestämmelser.

Vad vi här vill rikta uppmärksamheten på är roll och legitimitet för ornitologer (och andra benämningar för fågelkännare). Vi föreställer oss att det finns en utbredd uppfattning hos såväl allmänhet som förvaltning liksom andra samhällssektorer att det rör sig om en homogen kategori som står över alla misstankar om partiskhet och egenintresse. Man inbillar sig att fågelskyddet står över allt annat. Fågelexperten, ornitologen, fågelskådaren föreställs vara en lika idealistisk gestalt som skogsmullen. Miljöprövningsärenden, som detta i Uppsala län, har visat att det är en förlegad föreställning. Vi kommer att fortsätta diskussionen i denna blogg om ornitologernas roll och legitimitet liksom för andra kategorier, t ex arkeologer. Etik kan och bör få ett större utrymme i debatten. 


Trojanska hästen på Holmön

Urban Zingmark 07 Augusti, 2016 15:39 Samarbete, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Nu är det dags för holmöborna att fräscha upp kunskaperna om trojanska kriget.

På sajten Fria Vindar pågår en infekterad debatt om en konstgjord damm/fågelsjö kallad ”Holmöns sjöängar" som några öbor vill anlägga. Förslaget har kommit till öbornas kännedom under juni denna sommar. Vaksamma personer misstänker att detta är ett försök att skapa en kompensationsdamm för vindkraftverk på Holmön. Eftersom initiativtagarna inte tycks ha presenterat en öppen plan med motiv, intressenter, tidplan etc. lämnas fältet fritt för spekulationer. Så brukar det bli när saker sker i lönndom.

Nu är det angeläget att alla parter träder fram och redovisar sin inställning till en eventuell damm. En viktig part – i kraft av sina specialistkunskaper om fågellivet – är ornitologerna, både VOF, Västerbottens Ornitologiska Förening, och enskilda ornitologer. Eftersom konsultbolaget Enetjärn Natur har en så dominant ställning på området för vindkraftens miljökonsekvenser finns ett allmänintresse att avkräva dem en kommentar. Enetjärn har även ett stort inflytande i VOF som i vissa fall lämnar yttranden i pågående ärenden om miljötillstånd. Om den trojanska hästen – kompensationsdammen – får plats på Holmön finns risk att Enetjärns soldater kan medverka till etablering av vindkraftverk på Holmön, mot öbornas vilja.


Nedmontering med skygglappar

Urban Zingmark 23 Juli, 2016 00:19 Elmarknaden Permalink Trackbacks (0)

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har publicerat en remissversion angående ”Vägledning vid nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen, på land och till havs” Läs här.

I förordet finns en lista på ett tjugotal myndigheter och aktörer i vindkraftbranschen:

  • Sveriges geologiska undersökning
  • Transportstyrelsen
  • Sjöfartsverket
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Energimarknadsinspektionen
  • Kustbevakningen
  • Försvarsmakten
  • Luftfartsverket
  • Trafikverket
  • Länsstyrelsen på Gotland
  • Gotlands kommun
  • Karlskrona kommun
  • Svensk vindenergi
  • Svensk vindkraftförening
  • Vattenfall Vind AB
  • Skellefteåkraft AB
  • Arise Vind AB
  • WPD Scandinavia AB
  • Nordisk vindkraft AB
  • E.ON Vind AB
  • Svevind AB
  • Flodman Energi AB
  • ENERCON GmbH – Sweden

I mer än tio års tid har kvalificerade undersökningar gjorts av andra sakkunninga och idéella föreningar om vindkraftens utbyggnad. Dessa har skapat och spridit kunskap om olika aspekter av vindkraft och verkningar på människor, djur och natur. Ändå finns inga av dessa med bland de som samverkat i arbetet med vägledningen för nedmontering. I förordet sägs inget om inbjudningar till andra att delta. Därför kan vi här inte med säkerhet säga om så har skett och hur reaktionen isåfall har varit.

Dokumentet om vägledning av vindkraftverk blir därför en ofullgången produkt när inte kompetens och inflytande beaktats. Partsintressen har inte fått komma fram. Detta är ett allvarligt åsidosättande av remissinstitutet som regleras i regeringsformen.

Kritik har under åren framförts bl a på denna hemsida. Här är en artikel från 2014 om vindkraftsfundament skriven av Claes Erik Simonsbacka, Bureå. Kunskaperna hos myndigheter som länsstyrelser och kommuner har visat sig vara katastrofalt dåliga, inte minst beträffande kostnader och miljökonsekvenseri samband med nedmontering.

Myndigheterna och medverkande vindkraftexploatörer jobbar med skygglappar. Men även för vindkraftmaffian närmar sig sanningens minut när miljökonsekvenser och mångmiljardkostnader blir verkliga.


Höger/vänster i klimatfrågan

Urban Zingmark 31 Maj, 2016 14:10 Annat Permalink Trackbacks (0)

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken - som Vowles förmodligen inte har satt själv - talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som "vår tids ödesfråga, klimatfrågan". Empiri i vetenskap är så mycket mer.


Regeringen får förslag av FSL

Urban Zingmark 23 Maj, 2016 22:10 Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Ove Björklund, Föreningen Landskapsskydd har sänt följande förslag till Miljödepartementet i Sverige.

Skrivelse FSL: Förslag om kompensatoriska åtgärder för skydd av kungsörn, enligt EU-Directive 2009/147/EG  enligt EU-Directive 2009/147.pdf


1 2 3 ... 34 35 36  Nästa»

Creeper MediaCreeper