Höger/vänster i klimatfrågan

Urban Zingmark 31 Maj, 2016 14:10 Annat Permalink Trackbacks (0)

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken - som Vowles förmodligen inte har satt själv - talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som "vår tids ödesfråga, klimatfrågan". Empiri i vetenskap är så mycket mer.


Regeringen får förslag av FSL

Urban Zingmark 23 Maj, 2016 22:10 Anmälningar och överklaganden, Samarbete Permalink Trackbacks (0)

Ove Björklund, Föreningen Landskapsskydd har sänt följande förslag till Miljödepartementet i Sverige.

Skrivelse FSL: Förslag om kompensatoriska åtgärder för skydd av kungsörn, enligt EU-Directive 2009/147/EG  enligt EU-Directive 2009/147.pdf


Den sviktande staten och de tysta medborgarna

Urban Zingmark 01 Maj, 2016 12:54 I vanlig media, Annat Permalink Trackbacks (0)

När man sammanför den syn som förmedlas i två mediala kvalitetsprogram mörknar framtidsutsikterna ytterligare. Axess hade ett lunchprogram den 15 april i år med temat "När staten sviktar”. Anna Dahlberg, Expressen och Patrik Oksanen, Hudiksvalls tidning inledde diskussonen och tecknade en bild som visar hur staten på område efter område sviktar. Dahlberg gick igenom flera områden. Polisen har tappat funktionsförmåga och slits av inre strider. Skolan har överlåtits till marknaden med företagare vilka som helst med mycket varierande förutsättningar. Sjukvården har återkommande kriser. Försvaret kan inte motsvara det hot som omvärlden innebär. Oksanen beskrev Sverige ur ett geografiskt perspektiv där de mindre orterna får avstå statlig verksamhet till större orter, som i ett senare steg tvingas avstå till förmån för de ännu större orterna. Hotet om nedläggning av Skatteverket i Lycksele var ett exempel. Minskning av antalet tingsrätter och lantmäterier är andra exempel. När offentlig representation försvagas på mindre orter är det mycket annat som dras med i fallet, t.ex. föreningsliv.

Godmorgon, världen!, SR 1 hade idag den 1 maj en intervju med Sven-Eric Liedman, han som kommit med den 14:e upplagan av sin bok, nu betitlad ”Från Platon till kriget mot terrorismen”. I radion gav Liedman uttryck för att folk i allmänhet har haft en växande tendens att överlåta tänkande och maktutövning till Ledarna. Det kan jämföras med hur Hitler och Mussolini fick och tog sin maktposition. Liedman såg nu den största historiska förändringen sedan 2:a världskriget.

I arbetet med SäkraMiljön och SkyddaMiljön finns liknande erfarenheter. Ett avgränsat men graverande exempel är länsstyrelserna i sin roll i prövning och tillsyn av regler i Miljöbalken. I fall efter fall har vi konstaterat och redovisat hur myndigheten misslyckats. Det vore lätt att ropa efter större resurser men det räcker inte. Förfallet tycks vara oåterkalleligt. Proppen har gått ur för länge sedan och det går inte att få gehör ens för korrigering av uppenbara fel. I vårt arbete har vi också år efter år sett hur intresset och förmågan att föra diskussioner eroderat bland medborgare. Förstår kommunmedborgarna i Robertsfors Maktens mygel i frågan om anläggningen för farligt avfall? Har vännerna från protestmötet i Knutstorp 2010 mot vindkraftverk tappat bort att skadeverkningarna ökat kraftigt i Sverige? Det räcker inte att Makten diskuterar inbördes. Eller att några få idealister anstränger sig. Utan ett brett deltagande från medborgarna ökar risken att Liedmans skräckvision blir verklig.


Uppmaning till SOM

Urban Zingmark 14 April, 2016 21:20 Drabbade, Annat Permalink Trackbacks (0)

Mät soffliggarna i Sorsele! Den rådgivande folkomröstningen gällande vindkraft hade ett högt valdeltagande 62,5 procent. Det betyder att vi inte vet vad 37,5 procent tycker. En opinionsundersökning som är representativ för hela befolkningen i Sorsele kommun är vad som nu behövs. Kuppmakarna i Sorsele som nu tänker driva igenom ett beslut om byggande av vindkraftverk kan bemötas på ett bättre sätt om vi får veta hur hela opinionen föredelar sig på -ja -nej -vet ej och -ej svar ser ut efter hela processen.

Det kan tänkas att motståndet ökat hos medborgarna när de ser hur kuppmakarna handlar.

P.S.
SOM-institutet i Göteborg genomför årliga opinionsundersökningar, bl.a inom området energi med finansiering av Energimyndigheten. På denna blogg har kritik framförts om att SOM inte särskilt undersöker åsikterna hos de individer och familjer som bor nära vindkraftverk.


Statsmedia och Arne Müller om Norrland

Urban Zingmark 11 April, 2016 22:38 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Arne Müller har flera roller. Han är journalist på SvT Västerbotten, författare och samhällsdebattör. Nyligen blev han belönad med Guldspaden för sin bok Norrlandsparadoxen. I dagens intervju i P1 fick han frågor om nutiden och framtiden för Norrland.

I slutet av intervjun kom förslag om hur exploatörer ska göra sig mer attraktiva för sina vindkraftparker. Arne Müller tycker att de ska konkurrera med lokal forskning och utbildning. Det är intressant med nya förslag, men är det en uppgift för en journalist anställd vid SVT? Dessutom finns inte minsta lilla motivering om fördelar. Tänker han droga Sorseles medborgare – som röstade nej till vindkraft – med fagert tal om forskning och utbildning?


Solidaritet är sällsport i kampanjläger

Urban Zingmark 07 April, 2016 22:07 I vanlig media, Annat Permalink Trackbacks (0)

Kampanjen Kärnkraftfritt Bottenviken har fått många anhängare mot etablering av kärnkraftverk i Pyhäjoki. Kärnkraftförespråkare kan ha starka argument, särskilt för den s.k. 4:e generationen kärnkraft. Men kärnkraftförespråkare som inte vill lyssna på orosyttringar har inte förstått vad oro innebär för de som är eller känner sig drabbade av kärnkraftverk. Där denna kritik är giltig är det hög tid att undersöka vad denna brist på förståelse kan bero på. 

Kan inte de som hyllar solidaritet som moraliskt rättesnöre också lyssna på orosyttringar med respekt? Eller är ovilliga kärnkraftförespråkare överspända, halvbildade, dumma i huvudet eller känslokalla besserwissers? Onekligen är det så att oviljan att lyssna på oron tyder på mentala och intellektuella begränsningar.

Är det inte lika synd om en familj som känner sig drabbad av vindkraftverk som en familj som känner sig drabbad av ett kärnkraftverk?  
Se mer på SVT Play.


Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Urban Zingmark 05 April, 2016 21:08 Annat Permalink Trackbacks (0)

En mer tondöv presentation av Landskapsskydd på sin hemsida kan man knappast tänka sig. FSL har valt ny styrelse och efter flera veckor har man lagt ut  bilder på fyra män i styrelsen. Skapelsens krona? Därutöver har man i miniformat en ruta "Övriga i styrelsen" med namn på fyra kvinnor, utan bilder.

Kolla här.


Fria Vindar undersöker solenergi

Urban Zingmark 04 April, 2016 21:08 Samarbete, Annat, Holmöarna Permalink Trackbacks (0)

Medlemmar i Fria Vindar, Holmön tar initiativ.

Läs här: Solenergi - ett alternativ för oss som inte önskar vindkraft på Holmön


Lars Gustafsson 1936- 2016, att minnas

Urban Zingmark 04 April, 2016 21:02 I vanlig media, Annat Permalink Trackbacks (0)

Igår söndag kom beskedet att författaren och filosofen var död. Det enda jag dittills läst var en artikel i Expressen från 2014-11-11 ”Varför händer inget alls i klimatfrågan?”. Därutöver hade jag som skriver detta bara hört honom i TV och radio och bedövats av hans knarriga röst som effektivt spärrade innehållet.

Idag måndag blev jag medveten om hur oerhört mycket jag gått miste om. SR hade ett minnesprogram som lyckades ta fram hans kvalitéer. På väg till en bygghandel i Täby för att handla skottkärra och murarhinkar drabbades jag av Lars Gustafsson tack vare detta radioprogram. Jag parkerade bilen och satt kvar för att höra hela programmet.

Några timmar senare, efter att ha hört reprisen, skrev jag detta.


Vindkraftpark planeras i Vilhelmina

Urban Zingmark 02 April, 2016 17:36 I vanlig media Permalink Trackbacks (0)

Tillståndsprocessen har inletts för 200 verk med maximal totalhöjd 260 meter.  

Miljardsatsning på ny vindkraftspark

Storskaligt vindprojekt. Länets största vindkraftspark kan komma att byggas i Gråtanliden. Om planerna går i lås kan bygget stå klart om två till tre år.

Vilhelmina. En av länets största vindkraftsparker planeras vid Gråtanliden, på gränsen mellan Vilhelmina och Storumans kommuner.

Projektet ägs av GHG Wind, som är ett dotterbolag till GHG Bostäder, med huvudkontor i Falun. Dess vd, Gunnar Gustafsson, menar att läget är bra och vindkraft en framtidsbransch.

– Jag känner till platsen eftersom jag brukar jaga i Vilhelmina och jag har köpt en del skog där. Det är väldigt bra vind­kapacitet på platsen. Det är nog bland de bästa i hela Sverige, säger Gunnar Gustafsson.
Den 21 april har det nybildade vindkraftsbolaget bjudit in till ett samråd på Järjagården i Storsele. Där ska det också ge mer information om sina planer. Gunnar Gustafsson är ännu så länge förtegen om vilka som kan tänkas finansiera det stora bygget.

– Eftersom det handlar om en affär på tio–tolv miljarder så kommer det att behövas fler finansiärer. De finns, men de har jag inte gått i clinch med ännu, säger Gustafsson.

Planerna på en vindkraftpark runt berget Gråtanliden har funnits tidigare, men då för ett tiotal vindkraftverk.
I det här läget handlar det om uppemot 200 verk med en maximal totalhöjd på 260 meter. De flesta vindkraftverk i länet är inte högre än 150 meter. Skulle den nya parken bli verklighet blir det i så fall det största vindkraftsprojektet hittills i Västerbotten

Hur mycket kommer de här vindkraftverken att kunna producera?

– Det kommer att producera väldigt mycket. Nu kommer vi att sätta upp en ny vindmätningsmast på 187 meters höjd och efter det så kommer vi att ta fram nya produktionsberäkningar, säger Gunnar Gustafsson.
Området är av riksintresse för rennäringen och det finns även miljöaspekter på att bygga vindkraft på Gråtanliden. Det gränsar bland annat till flera naturreservat.

Gunnar Gustafsson har däremot förberett sig på ett visst motstånd.

– Vi jobbar med tillståndsprocessen. I mina planer ingår att det kommer att överklagas, säger Gunnar Gustafsson.

Jan Johansson
090-17 60 95 jan.johansson@vk.se


1 2 3 ... 33 34 35  Nästa»

Creeper MediaCreeper