Skyddamiljön

Direkt från YouTube.

Besök hos Doris i Krokek som drabbats av skuggor och buller från ett vindkraftverk. Detta skådespel varar i ca 1 timma varje kväll under sommarhalvåret men är här nedkortat till ca 5 minuter.

Kommentar:

Jag bor 1,5 km ifrån de närmaste verken på Listerlandet i Blekinge. Så fort vinden ligger på så låter det! Det är minsann inget lövprassel som kan dölja detta ljud! Igår natt (8maj) bullrade det så högt att jag hörde det in i sovrummet! Enligt Eolus lögnhalsar skall ju detta vara oooooomöjligt. Vindkraft är ett otroligt miljösvineri när det placeras nära folk. Nära= inom 3 km ifrån bebyggelse)

 

SvD Brännpunkt har den 22 april en debattartikel "Meningslös satsning på vindkraft". Tretton ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, med ordföranden Harry Frank, ger sin syn:

Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn. 

Cirka 800 kommentarer på SvD:s hemsida har gjorts under första dygnet! 

Det är anmärkningsvärt att KVA inte ger någon referens till de insatser som gjorts av enskilda debattörer och ideella föreningar. Kampen är ju inte över med dagens debattartikel. Sammanhållning behövs mellan de krafter som vill stoppa utbyggnaden av vindkraft. Sammanhållning behövs för att ta tillvara intressen för de drabbade av vindkraftverken. Nu börjar förståelsen växa för att alla är drabbade, alla skattebetalare är drabbade av en gigantisk felsatsning - på vindkraft!

Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott. 

Artikeln i Brännpunkt har satt ingång en storm av reaktioner, särskilt av kärnkraftsförespråkare. Dessa gör sin egen tolkning som inte har stöd i artikeln.

Det finns stor anledning att glädjas. Kanske kommer Energiutskottets artikel räknas som en av de tyngsta bidragen till kritik av vindkraften, när vi i framtiden ska summera den parentes i utvecklingen som vindkraften alltmer framstår som.

Artikeln är också banbrytande i det att författarna ger ett alternativ, som denna gång inte består i satsning på kärnkraft, utan satsning på att minska utsläppen i transportsektorn. Denna koppling kan skapa en ny inriktning på debatten fortsättningsvis.

Om det är någon som ska tillskrivas äran till denna nyorientering så är det KVA:s Energiutskott.

Nu har debattörer och ideella föreningar stor möjlighet att också nyorientera sitt arbete med information och opionionsbilding.

Kommer alla engagerade och kunniga debattörer att ta tillvara på möjligheterna, eller kommer splittring och självhävdelse att fortsätta?

Det borde vara möjligt att skapa större folklig sammanhållning genom att auktoriteter som KVA visar vägen! Framkomsten av kritik och protester har i hög grad utvecklats nerifrån-och-upp. Personer som drabbats av vindkraftverkens buller och naturförstöring har startat motståndet i samverkan och med stöd av andra. Tack vare denna nerifrån-och-upp-process finns skäl att tro att KVA:s budskap får större tyngd och mottaglighet hos beslutsfattare och - fan tro'et - hos politiker.

Kungörelse

Mark- och miljödomstolen håller sammanträde med syn i mål M 4212-11 avseende tillstånd till gruppstation för vindkraftverk inom Svartnäsområdet, fastigheterna Bengtsheden 18:20 m.fl. i Falu kommun. Sammanträdet kommer att hållas kl. 09.00 den 14 maj 2012 i Falurummet, Falu folkets hus, Teatergatan, Falun, med eventuell fortsättning följande dag. Sammanträde och syn kan komma att hållas även om berörd part uteblir.

Handlingarna i målet finns tillgängliga på domstolens kansli samt aktförvararen, Svärdsjö bibliotek, Centrumvägen 1, 790 23 Svärdsjö, tel. 0246-818 63. 

Claes-Erik Simonsbacka, elingenjör och välkänd i Sverige för sin kunskap om vindkraftverk, skickade idag ett brev till näringsminister Annie Lööf och riksdagspartierna, i vilket han begär svar på många direkta frågor kring vindkraftverksutbyggnaden.

Frågor till näringsminister Annie Lööf

Som svensk elkonsument begär undertecknad att få nedanstående frågor besvarade.

Vem får direkt, indirekt/slutligen betala för den kraftiga (storskaliga) vindkraftsutbyggnaden i Sverige, bl.a. med avseende på: 

• Subventioner i form skattelindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten? Nödvändiga förstärkningar/utbyggnader av våra stamnät samt övriga elnät (inkl. de lokala näten) i Sverige? Hur stor blir den totala kostnaden för nämnda åtgärder vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad för utrustning och installationer, som nätfilter, o.dyl. för att elkvalitetskrav och leveranssäkerheten skall uppfyllas och säkerställas inom hela landet? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad pga. ökade energiförlusterna i el-kraftnäten? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad för utrustning och installationer för att säkerställa leveranser av nödvändiga kortslutningseffekter i anslutningspunkterna? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad för tillkommande överordnade styr-, regler- och övervakningsutrustningar inkl. installationer samt systemfunktioner för att bl.a. kunna styra, kontrollera och övervaka de svenska nätens kraftflöden, minst med uppfyllande av nuvarande leveranskvalitets- och leveranssäkerhets krav? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad för att de svenska vattenkraftverken inte, pga. vindkraften, kan köras med optimal verkningsgrad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av, a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?
• Merkostnaden för ökade slitage och underhållskostnader pga. ökade antal start- och stoppsekvenser i vattenkraftverken för, att alltid säkerställa/garantera behovet av reglerkraft? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

• Merkostnad för drift och underhåll av el-kraftnät med ingående installationer, system etc., pga. vindkraftens utbyggnad? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?
• Merkostnader för att andra EU/EES-länder skall kunna lösa/uppfylla sina egna miljömål? Hur stor blir den totala merkostnaden vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh?

Får hushållen (slutkunden) lägsta möjliga el- och elöverföringspris, pga. vindkraftens utbyggnad?

Vilka av Sverige landskap har elenergibrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad? 

Vilka av Sverige landskap har eleffektbrist? Om ja, var och när är bristen? Hur stor är bristen? Elimineras bristen helt genom vindkraftens utbyggnad?

Hur stort blir Sveriges elöverskott på årsbasis, i respektive landskap och totalt, om man bygger ut vindkraften för en årlig produktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, samtidigt som kärnkraftsverkens elproduktion är normal?

Hur stor blir Sveriges el-import på årsbasis av reglerkraft från kol- och gaskraft, för respektive landskap och totalt, om vindkraften byggs ut för en årsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh/, c) 30 TWh?


Vad blir den totala nuvärdeskostnaden (notan) i Sverige, vid en årlig vindkraftsproduktion av: a) 10 TWh, b) 20 TWh, c) 30 TWh, inkl. kostnader för kraftnät med nödvändiga relevanta tekniska utrustningar, installationer och system (mjuk- och hårdvara)?

Vad är nuvärdet av subventioner i form skattlindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. el-certifikaten, som beviljat vindkraftsägarna?

2012-03-23

Claes-Erik Simonsbacka, Elingenjör

Kritik av SVT:s Vetenskapens Värld den 12 mars, framförs här av Bernd Stymer, Väla Gård, Helgarö, Strängnäs:

18.3.2012

Till SVT

Det gäller TV inslaget om vindkraftverk måndagen 12.23.2012 i Vetenskapens Värld.

I programmet, som i vanlig ordning produceras av reportrar som inte bemödat sig om saklighet och som presenterar sitt strunt i raljerande ton, sammanfattas allt motstånd mot vindvansinnet med hänvisning till FSL.

Den föreningen representerar enbart en liten del av allt det motstånd mot vindkraftverk som sprider sig över hela Sverige med varje nytt verk som sätts upp.

Den föreningen är definitivt inte "det samlade motståndet mot vindkraftverk"

Hela den goda insatsen som ordförande Brömsen gör i programmet, täcks av ett löjets skimmer när reportern citerar påståenden från föreningens hemsida att klimatvarningarna inte bygger på "vetenskap och beprövad sanning".

I slutet av programmet meddelas visserligen att FSL har tagit bort formuleringen från hemsidan, men skadan var redan skedd.

SVT påstår att vindkraftverksmotståndarna är flummare som inte ens tror på klimatförändringen.

Flummare behöver inte tas på allvar.

Brömsen, som tydigen överraskades av frågan om FSL:s klimatsyn, sade något lamt om att det inte är "vår fråga", men skadan var redan skedd.

Det stör mig inte ett dugg att FSL utger sig för att ha si och så många medlemmar och föreningar, men det är vindindustrin som har lanserat FSL som "det samlade motståndet" därför att vindindustrin vet att den föreningen är ofarlig sedan 2010.

Den föreningens motståndarbete hotar inte vindindustrin, inte så länge som ledningen behållit sina "kontakter med Svensk Vindindustri" och inte så länge ledningen är knuten till klimatförnekelsen.

Det stora motståndet mot utbyggnaden av vindkraftverk, som ofta kallas vindvansinne, bedrivs av alla de berörda medborgare som plötsligt ser hela sin existens hotad av livsfarliga maskiner.

Dessa hotade medborgare får plötslig göra den chockerande erfarenheten att rättsstaten Sverige avslår alla invändningar, alla frågor om nyttan med utbyggnaden, alla hänvisningar till svensk lag som skall skydda medborgarnas liv och hälsa, allt hänsynstagande till människa och natur

Alla överklagningar av bygglov för vindkraftverk avslås. Hela rättstillämpningen i rättsstaten Sverige blockeras av en struntsak som utbyggnaden av vindkraftverk som självklart inte löser framtidens energiproblem eller klimatproblem utan enbart syftar till att några redan gynnade får stoppa hushållens uttaxerade bidrag till vindvansinnet i egen ficka.

Varför rapporterar media inte om att vindkraftverksmotståndare genom att visa att svenska staten i sin iver att gynna utbyggnaden av vindkraftverk har brutit mot svensk- och överställd EU-lag, Maskindirektivet, nu har tvingat regering och ansvarig verk att bemöta påståenden om lagbrott?

Varför rapporterar media inte om de undanflykter i svaren från regeringen och myndigheten som lämnas?

Dokumenten finns ju och kan studeras.

Detta motståndsarbete har inget med en förening som verkar genom klimatförnekande att göra.

SVT borde i sina program om vindkraftverk bemöda sig om saklighet och inte om att kunna raljera om flummande vindmotstånd.

B.Stymer 

Källa: TV2 Danmark

Vestas kommer nu att undersöka vad som gjorde att ett endast 30 meter högt vindkraftverk bröts itu igår.

Vindkraftverket bröts itu i den hårda vinden, över en väg i Lystrup i norra delen av Jylland.

Tillverkaren Vestas försöker nu hitta orsaken till olyckan. "Vi tar det på största allvar. En krasch är aldrig kul, så det är en allvarlig fråga för oss", säger Kasper Ibsen Beck, informationschef på Vestas.

Ingen skadades när vindkraftverket föll, men bonden som äger marken körde förbi vindkraftverket endast några minuter innan det störtade.

Vi hoppas att följande information kan tjäna som underlag för många av våra läsare att begära att Arbetsmiljöverket genomför marknadskontroller av vindkraftverk! Både av redan byggda och planerade, och att kontrollerna utökas för att täcka in samtliga risker med vindkraftverk.

Arbetsmiljöverket publicerade i november 2011 sin plan för "Arbetsmiljöverkets marknadskontrollprogram 2012-2014". Även vindkraftverk är nu är synliga i denna plan, och därför har vi anledning att kommentera och ge synpunkter.

För det första måste sägas att redan sedan Europakonventionen, inklusive Maskindirektivet, antogs som lag i Sverige och började gälla 1992, så borde Arbetsmiljöverket gjort dessa marknadskontroller, som vi redan skrivit om här och här. Vi borde därför begära av dem att göra kontrollerna både för redan etablerade vindkraftverk och planerade.

Angående vindkraftverk skriver man i "Bilaga 1 av Arbetsmiljöverkets marknadskontrollprogram. Marknadskontrollprogram 2012-2014 Maskiner", sid 13:

Vi får mycket frågor om vindkraftverk från vindkraftmotståndare, polisen, åklagare och regeringen (efter anmälan till kommissionen). En het fråga för närvarande är risken för iskast från sådana. AV är Marknadskontrollmyndighet för dessa. Marknadskontroll kommer att genomföras mot uppskattningsvis 4-6 modeller av vindkraftverk för att se hur tillverkarna uppfyller gällande krav.

Kommentarer: 

1. "En het fråga... är risken för iskast". På denna sajt redogör vi för en mängd andra risker med vindkraftverk - inte bara risken för iskast. Det borde vi göra Arbetsmiljöverket uppmärksamma på och begära att de kontrollerar.
2. Endast 4-6 modeller av vindkraftverk räcker inte, enligt vår mening, för att säkerställa alla modeller av vindkraftverk.
3. Som det ser ut, kommer Arbetsmiljöverket att kontrollera endast de vindkraftverk som planeras att byggas. Det är mycket viktigt att även vindkraftverk som redan är i drift kontrolleras!
4. Man nämner inte alls CE-märkning, trots att man nämner det när det gäller andra maskiner - t.ex. skriver man: "Straffsanktioner - Åtalsanmälan bör övervägas vid överträdelse av AFS 2008:3, 6 § d) samt Lagen om CE-märkning (2004:1534) 2§ och 6 §." Samma paragrafer gäller för vindkraftverk!

På bilagans sid 11 nämns att man avser avsätta 30 mandagar och tjugo tusen kronor för kontroll av vindkraftverk, och ingenting följande år.

Kommentar: Tjugo tusen kronor räcker inte långt! Framför allt inte om fler än "4-6 modeller" ska kontrolleras.

Begär kompletta kontroller! Använd gärna detta dokument från Första Hjälpen - klicka på bilden eller här: Vindkraftverk - Begäran om marknadskontroll (Word-dokument). Fler dokument finns i Första Hjälpen, rubrik 6.

Sveriges ende sakkunnige, Claes-Erik Simonsbacka gjorde analys och följande uppmaning att begära kontroller och meddelade detta:

Med beaktande av "historiken" beträffande AV:s marknadskontroll-aktiviteter avseende vindkraftverk, sedan jag begärde detta redan i början av 2000 talet, så har myndigheten, enligt undertecknad, genom "skenlögner"/insinuationer vilselett allmänhet, andra myndigheter och regering bl.a. beträffande myndighetens möjligheter att göra marknadskontroller.

Med beaktande av ovanstående är jag orolig för att AV i sammarbete med de sex tillverkarna väljer ut nya typer av vindkraftverk, utan att alls beakta uppställningsplatsens miljö- och klimatförhållanden.

Det är också troligt att AV inte alls väljer att göra någon marknadskontroll på vindkraftverk som tagits i drift innan det "nya" maskindirektivet (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3) blev obligatorisk den 29 dec 2009. Det är en betydande skillnad mellan de olika utgåvorna av maskindirektiven då den "gamla" - MD:et 98/37/EG (AFS 1993:10) ändrad genom (AFS 1994:48) - inte ger något utrymme för att beakta sannoliketer i riskhanteringen/riskanalyser.

På grund av detta är det viktigt att nu BEGÄRA MARKNADSKONTROLL t.ex. med stöd av det tidigare översända dokumentet, för i drift varande vindkraftverk! 

PS. Har en känsla av, att AV nu genom de angivna planerna på marknadskontroller vill bevisa att det inte har funnits fog för att göra några marknadskontroller tidigare.

En begäran har gjorts av Bengt Svensson - ladda ner den här.

Claes-Erik Simonsbacka ger ännu mer detaljerad information - läs mer.

Vi inbjuder även till öppen diskussion kring denna artikel och anslutna texter i kommentarerna. 

 (Läs mer)

En överklagan från två personer i Botsmark har inkommit till Mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt i februari. Innehållet i överklagan från herr Ågren och herr Sell är av helt oväntad kvalitet och omfattning.

Domstolssekreteraren låter meddela att:

Målet är kungjort och sista dagen för yttrande är den 9 mars 2012. Det går inte att säga när det kommer ett avgörande i målet.

Vi uppmuntrar läsare att skicka in fler yttranden innan den 9 mars, till mmd.umea@dom.se - se Kalendern.

Kan denna överklagan få effekt eller är det en halvmesyr som inte kommer att få effekt?

Läs överklagan här! Läs Urbans mail till de som överklagade, nedan.

Intressant i överklagan är att man hänvisar till fornlämningar och det lagskydd som finns för dem. I området finns samiska gravsättningar, liggande hönor (större stenar som var helt eller delvis uppallade från markytan med mindre stenar), masugnar och gravhögar inom ett område av ca 3 ha.

Läs mer om liggande hönor här. 

 (Läs mer)

– Trots att kommunen vet att vi är berörda av den befintliga anläggningen tar kommunen ett beslut om att utvidga området för fler vindkraftverk. Fastighetsägaren anser att de i Malung-Sälens kommun som berörs av vindkraftverk i gränsområdet inte fått tillräcklig information om vindbruksplanen.

Läs mer i Dalarnas Tidnigar.

Kungörelsen från Mark- och miljödomstolen har kommit ut. Den fanns i bl.a. FaluKuriren (torsdag 10 november), och handlingarna i målet finns på Svärdsjö bibliotek (tel 0246-818 63).

Nu har alla berörda en ny chans att överklaga Länsstyrelsens beslut om Bergviks 83 vindkraftverk runt Svartnäsbygden! Senast den 16 december måste era yttranden vara inne hos domstolen.

Läs mer på Svartnäs blog!